HUR SKA VI MINSKA DÖDLIGHETEN I ÄGGSTOCKSCANCER?

Karin Sundfeldt, professor och överläkare, Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetsjukhuset i Göteborg och Sahlgrenska Cancer Centre om hur dödligheten i äggstockscancer ska minskas.
Varför

Vårt huvudsakliga mål är att minska dödligheten i äggstockscancer genom att söka nya biomarkörer, enskilda eller i grupp som kan tidigarelägga diagnos och öka överlevnaden i sjukdomen. Vidare vill vi kunna ge patienten med en nyupptäckt äggstockscysta rätt behandling, på rätt nivå och på rätt plats.

Bakgrund

I Skandinavien har vi högst insjuknande frekvens i världen i äggstockscancer. Tumören är lömsk, med få tidiga symtom och upptäcks därför ofta först när spridning finns i hela bukhålan. 5 års överlevnad ökar från cirka 30 % till 90 % om vi hittar tumören i tidigt skede. Idag får du oftast diagnosen cysta på äggstocken, möjlig cancertumör, vid ett besök hos gynekologen efter undersökning med vaginalt ultraljud. Ytterligare röntgen undersökningar tillför mycket lite. För att var säker tar man istället bort cystan och ofta hela äggstocken. Från flera håll har rapporterats att vi ”måste” operera bort 6 –10 snälla/benigna äggstockscystor för att hinna en elak/malign.

Vad gör vi/vad har vi funnit

Vi har i 10-15 år kontinuerligt samlat prov från cystvätska, blod och tumörer från kvinnor som opererats för cystor på äggstockarna. Vi identifierar med olika typer av metoder grupper av äggviteämnen (proteiner) eller enskilda proteiner som skiljer sig i proverna från friska och sjuka. Därefter undersöks de möjliga nya biomarkörena noggrant på vårt insamlade material och på nya prover. Vi har hittills inte funnit någon enskild markör som är bättre än CA125 men i kombination kan vi komma längre. Proteiner så kallade Cytokiner som ökar vid inflammation är kraftigt förhöjda i cystvätskorna men inte i blod både vid borderline och stadium 1 ovarialcancer

Vi har utfört utvärderat den kända markören CA125 tillsammans med den nya markören HE4 och algoritmen ROMA på 400 patienter opererade på KK, Sahlgrenska. Just nu validerar vi dessa resultat i VästraGötaland regionen för att reda på hur vi på bästa sätt kan använda dessa verktyg i diagnossättning av nyupptäckta cystor. De första analyserna talar för att vi med hjälp av dessa biomarkörer bättre kan veta om cystan är godartad eller elakartad så att onödig kirurgi kan undvikas på rätt patient.

Vi har även studerat genetiska skillnader mellan tumörer som svarar på cytostatika och resistenta tumörer.

I samarbete med en amerikansk forskargrupp analyserar vi våra cystvätskor med de mest avancerade metoderna för att hitta nya mutationer i DNA:t. Vi deltar även i en multicenter studie för att leta äggstockscancer mutationer i ett vanligt cellprov från cervix (pap-smear). I en preliminär analys återfanns förändringar i DNA hos 42% av de patienter som redan hade äggstockscancer.

Vad har det för betydelse?

Tidig diagnos av äggstockscancer är det absolut viktigaste målet för att öka överlevnaden i denna svåra och dödliga sjukdom. Vi räknar med att kunna identifiera vilka äggstockscystor som är snälla/benigna. Dessa behöver då inte opereras bort och fler kvinnor kan få behålla sina äggstockar genom hela livet. Vi hoppas också särskilt på de preliminära data rörande diagnos av äggstockscancer via ett cellprov från livmodertappen (cervix). Vårt mål är att utveckla ett icke invasivt kliniskt applicerbart protein eller genetiskt test för diagnostik eller screening av äggstockscancer.

Vi hoppas även att vi ska kunna identifiera vilka tumörer som kommer svara på insatt cellgiftsbehandling och vilka tumörer som från början bör behandlas med något annat. Det kommer att minska onödigt lidande för den redan svårt sjuka kvinnan så hon får rätt behandling och palliativt stöd.

 

Karin Sundfeldt professor vid avdelningen för Obstetrik och Gynekologi vid Göteborgs universitet

Karin Sundfeldt