Kroppens eget immunförsvar mot äggstockscancer

Kroppens immunförsvar har en viktig roll i både utvecklingen och kontrollen av sjukdomar. Immunterapi utnyttjar kroppens eget försvar för att bekämpa sjukdomar. De senare årens immunstimulerande studier för behandling av olika cancerformer har varit mycket lovande. Nätverket mot gynekologisk cancer har sökt svenska forskare för att efterhöra om man planerar att använda immunterapi vid behandling av äggstockscancer.

Immunterapi vid behandling av cancer blev förra året utsett som det viktigaste vetenskapliga genombrottet av tidskriften Science. Professor Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, berättade i vårt tidigare nyhetsbrev (1, 2014) att det pågår intressanta immunterapistudier i Sverige på andra cancerformer, och att samma typ av behandlingar eventuellt kommer att kunna användas även vid behandling av äggstockscancer.

Vi kontaktade några framstående svenska immunologer för att veta mer om immunterapi som behandlingsalternativ mot äggstockscancer.

Angelica Loskog

Angelica Loskog

Angelica Loskog, professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi på Uppsala Universitet

Angelicas forskargrupp jobbar med att utveckla immunterapi för olika cancerformer som melanom, bukspottkörtelcancer och lymfom. De använder sig bland annat av immunstimulerande genterapi som levererar genen för ett immunstimulerande protein (CD40L) till tumörområdet, vilket leder till att CD40L produceras i tumören och därmed aktiverar olika immunceller så att de kan reagera på tumörceller i kroppen.  Angelica har nu fått tillstånd från Läkemedelsverket att inkludera även andra former av cancer inklusive patienter med äggstockscancer.

Är man intresserad att delta i AdCD40L-studien vid Akademiska sjukhuset så ska man komma överens med sin behandlande läkare/mottagning om att de kontaktar prövningsledaren – överläkaren Gustav Ullenhag – för bedömning beträffande om patienten är lämplig för studien. Det vill säga om patientens hälsotillstånd passar in med de krav som läkemedelsverket har godkänt för just denna studie.

Jonas Mattson, docent och överläkare vid CAST (Centrum för allogen stamcellstransplantation) vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge

Jonas Mattsson

Jonas Mattson

Jonas grupps forskning rör effekter och komplikationer som är associerade med stamcellstransplantation samt immunterapi mot cancer. De utvecklar nya prognostiska metoder och behandlingsstrategier. En ny behandlingsterapi som planeras tillsammans med Professor Rolf Kiesslings forskargrupp är ett cancervaccin, NY-ESO-1, mot äggstockscancer.  NY-ESO-1 är ett antigen som uttrycks i olika tumörceller. Det uttrycks hos ungefär 70 procent av äggstockscancer-patienter och är därför ett lovande immunterapeutiskt mål. Vaccination med NY-ESO-1-peptiden har visat sig kunna stimulera och aktivera kroppens immunförsvar. Denna riktade immunterapi kommer dock att bli aktuellt tidigast under senare delen av 2015 eller kanske snarare 2016. Redan nu pågår liknande studier i USA vid två center.

Markus Maeurer, professor och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Centrum för Aferes och Stamcellshantering (CASH)

Markus grupp har pågående kliniska studier på cancerformer som malignt melanom, glioblastom och bukspottkörtelcancer.  De behandlar patienter med bland annat ett slags immunceller som kallas tumörinfiltrerande lymfocyter (TIL). Dessa celler tas ut från patientens tumör, odlas fram i stora mängder i laboratoriet och ges sedan tillbaka till patienten. De använder sig också av aferes där immunceller tas från det perifera blodet istället för från tumören. En annan strategi är att förändra andra typer av immunceller, celldödande T-celler, så att de blir mer aggressiva mot tumörer.

Markus har inga planerade kliniska försök på äggstockscancer, men hoppas och tror att han ska kunna inkludera äggstockscancerpatienter i framtiden i sina kliniska studier.

Biverkningar och utmaningar

Immunterapi aktiverar kroppens eget immunförsvar för att attackera tumören. Men även normala celler kan dödas, eftersom det inte är enkelt att hitta lämpliga immunterapeutiska mål. Därför kan patienter få autoimmuna reaktioner och biverkningar. Det är inte heller alla patienter som svarar på immunstimulerande behandling. Därför återstår många utmaningar.

Men immunterapi kommer att användas mer och mer, som ett lovande komplement till befintliga behandlingar. Vi i Nätverket hoppas att fler immunstimulerande studier påbörjas i Sverige på gynekologisk cancer och lovar att återkomma i ämnet.

Känner du till några intressanta kliniska studier så hör av dig till: roshan@gyncancer.se

Av: Roshan Tofighi