Att bli mamma utan egen livmoder

 

Pernilla Dahm-Kähler, överläkare, och Mats Brännström, överläkare och professor, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Livmoderinfertilitet innebär att en kvinna i fertil ålder har en defekt eller saknad livmoder, t.ex. på grund av bortoperation av livmodern vid gynekologisk cancer. Bara i Sverige finns det mellan 2 000 och 3 000 kvinnor som är barnlösa på grund av livmoderinfertilitet.

Vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset har sedan 1999 pågått ett forskningsprojekt med målet att livmoderinfertila kvinnor ska kunna få biologiska barn med hjälp av en transplanterad livmoder. Idén kom 1998 från en ung kvinna med livmoderhalscancer som skulle genomgå en livmoderoperation för sin cancer och som tyckte att det borde gå att transplantera hennes mammas eller systers livmoder någon gång i framtiden när hon blivit friskt så att hon skulle kunna få biologiska barn. Tyvärr var detta omöjligt då. Men tack vare hennes idé föddes 16 år senare en frisk liten pojke på Sahlgrenska sjukhuset genom väldens första lyckade livmodertransplantation.

Kliniska studien beviljades 2012

Så för mer än 15 år sedan började ett mödosamt och systematiskt samarbete mellan multidisciplinära team på Sahlgrenska, som ledde till att den första kliniska studien på människor beviljades maj 2012. Den första transplantationen genomfördes september 2012, den sista april 2013. Livmoderdonatorerna är antingen mödrar till mottagarna, nära anhöriga eller nära bekantskap. Sju av nio kvinnor som har ingått i studien har fått en ny bestående livmoder genom lyckade transplantationer. Två kvinnor har behövt att ta bort sin transplanterade livmoder på grund infektion respektive proppar i livmodern så att den inte fungerat optimalt. Sju kvinnor har idag kvar sina transplanterade livmödrar och ett år efter transplantationerna har försök startats med att få dem gravida med deras egna befruktade ägg. En av dessa kvinnor är en tidigare livmoderhalscancerpatient som fick sin cancerdiagnos 7 år före hon blev inkluderad i studien och som blev friskförklarad 5 år efter sin avslutade behandling. Förhoppningen är att även hon skall kunna få bära och föda sitt eget barn.

Livmodertransplantation; en komplicerad operation

– Livmodertransplantation från en levande donator är en av de mest komplicerade operationerna som finns. Tekniskt sett är det mycket svårare att transplantera en livmoder än en njure, en lever eller ett hjärta, därför bedöms utfallet som ett mycket bra resultat, säger Mats Brännström.

Innan det banbrytande forskningsprojektet i Göteborg har enbart två livmodertransplantationer på människor genomförts i världen utan framgång, d.v.s. med graviditet som resulterat i ett friskt barn.

IVF-behandling

Innan transplantationerna genomfördes så genomgick de mottagande kvinnorna och deras partners provrörsbefruktning eller så kallad IVF för att säkerställa möjlig fertilitet inom paret. De befruktade äggen eller embryona från de lyckade befruktningarna frystes ner. Transplantationerna genomfördes och därefter avvaktade man ett år efter transplantationen för att minimera de immundämpande medicinerna som kvinnan måste ta för att inte stöta bort den transplanterade livmodern och för att förbereda inför en eventuell graviditet. Efter ett år så startades graviditetsförsök genom tinade befruktade ägg och som återfördes till den transplanterade livmodern.

Första barnet föddes 2014

Våren 2014 konstaterades den första graviditeten. September samma år föddes en frisk och välskapt pojke, och för första gången i världshistorien blev en kvinna mamma utan egen livmoder.

Graviditetsförsök pågår nu med de övriga sex transplanterade kvinnorna. Alla transplanterade kvinnor har möjligheten att efter en lyckad graviditet och förlossning, behålla sin transplanterade livmoder för ytterligare ett graviditetsförsök.

Kommer vården att kunna erbjuda livmodertransplantation till friskförklarade kvinnor med gynekologisk cancer?

– Det här är en mycket svår fråga, men min förhoppning är att kvinnor med gynekologisk cancer som diagnostiseras i ung ålder och blir friskförklarade efter fem år skulle kunna beredas möjlighet att erbjudas livmodertransplantation efter noggrann undersökning och utredning, svarar Pernilla Dahm-Kähler. Vi i gruppen håller på att försöka fortsätta projektet och önskar få genomföra fler livmodetransplantationer.

Det är värt att notera att transplantationerna har utförts under helger, och i operationssalar som normalt är helgstängda. Dessutom har vården av de opererade kvinnorna skötts av frivillig personal. Alla kostnader för personal och sjukvård har betalats av forskningsmedel från en privat forskningsstiftelse. De läkare som genom åren arbetat med projektet är framförallt gynekologiska tumörkirurger och transplantationskirurger och forskningen har strikt utförts på forskningstid vid sidan av det vanliga kliniska arbetet. Projektet har inte påverkat den övriga vården om inte på ett positivt sätt då den finkirurgiska tekniken utvecklat för transplantationerna har kommit de gynekologiska cancerpatienterna till fördel då träning ger färdighet.

Av: Roshan Tofighi

roshan@gyncancer.se