Fertilitetsbevarande åtgärder i syfte att öka chanserna att få barn efter cancerbehandling 

 

 

Kenny Rodriguez-Wallberg, Docent, överläkare, Reproduktionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset och Avdelningen för Onkologi-Patologi, Karolinska Institutet (foto Anders Norderman)

Infertilitet efter cancerbehandling är en känd orsak till försämrad livskvalitet. I en del fall, beroende på hur pass tidigt cancersjukdomen upptäcks, är det möjligt att genomföra fertilitetsbevarande åtgärder. Dessa åtgärder planeras och genomförs akut, oftast innan behandlingen av den maligna sjukdomen startas.

Fertilitetsbevarande åtgärder inkluderar flera sorters behandlingar. De kan inkludera kirurgiska ingrepp som har som syfte att bevara de reproduktiva organen. Om behandlingen inkluderar cellgiftsbehandling innebär det en hög risk för skador på de kvinnliga reproduktiva cellerna, d.v.s. äggen. Man kan då genomföra en akut hormonell stimulation för att hämta ut ägg som kan bevaras obefruktade eller befruktade (embryo) med hjälp av assisterade befruktningsmetoder (in vitro fertilisering, IVF). Om detta är möjligt så kan de frysta äggen och embryon användas i framtida fertilitetsbehandlingar. På detta sätt kan patienterna få en chans att få egna biologiska barn senare i livet.

Internationella riktlinjer för bevarande av fertilitet hos patienter med cancer finns sedan 2006. Den vanligaste indikationen för fertilitetsbevarande åtgärder inkluderar systemisk cancerbehandling med cellgifter, men även cancerkirurgi och regional strålbehandling kan innebära risker för infertilitet.

Blir man som cancersjuk kvinna i fertil ålder erbjuden fertilitetsbevarande åtgärder i Sverige?

– I Sverige erbjuds assisterad reproduktion i offentlig regi, berättar Kenny Rodriguez-Wallberg. Patienter som löper risk att bli infertila på grund av behandling av maligna sjukdomar kan genomgå fertilitetsbevarande åtgärder på reproduktionscentra som finns på svenska universitetssjukhus. Flera sjukhus har även utvecklade program för konservativ fertilitetssparande kirurgi.

Ägg, embryo eller äggstocksvävnad?

För kvinnor betraktas frysning av ägg och embryon som etablerade metoder, eftersom dessa frysningsmetoder har använts länge och har utvecklats till klinisk standard.

– En mindre etablerad metod, som fortfarande betraktas som experimentell, är att frysa äggstocksvävnad. Den kvinnliga äggreserven består av mycket omogna ägg som finns i äggstockarna sedan födseln, men äggen är programmerade för att minska i antalet successivt och de försvinner helt när kvinnan når menopausålder, vilket är vanligtvis runt 50-årsåldern.

Metoden att frysa äggstocksvävnad lämpar sig till mycket unga kvinnor, eftersom reserven av äggen är fortfarande högt. Dessa omogna ägg går att frysas ned i vävnaden där de finns, men äggen är inte direkt befruktningsdugliga. För att återfå fertiliteten är det nödvändigt att återföra äggstocksvävnaden tillbaka i kroppen så att äggen kan uppnå mognadsstadier som tillåter dem att bli befruktningsdugliga. 

Samtliga internationella rekommendationer understryker att kliniskt etablerade metoder ska tillämpas i första hand, om möjligheten finns. Därför praktiseras nedfrysning av äggstocksvävnad i stort sätt bara vid avsaknad av tid för stimulation och vid komplicerade fall där det inte är möjligt att genomgå hormonell stimulation eller äggplockning. Metoden är också den enda som kan erbjudas till mycket unga flickor. Även om metoder för nedfrysning av äggstocksvävnad är utvecklade, så är metoderna för transplantation av vävnaden fortfarande under utveckling och mindre än 40 barn i världen har fötts efter återförande av nedfryst äggstocksvävnad under de senaste tio åren, däribland Sverige.

Första barnet fött genom lyckad äggstockstransplantation i Sverige

I Sverige föddes 2013 första barnet genom transplantation av nerfryst äggstocksvävnad.  Mamman till den friska flickan var bara 23 år gammal när hon fick cancer. Hon hade fått information om att det fanns en stor risk att cancerbehandlingen skulle göra henne infertil. Med ett snabbt ingrepp plockade läkarna ut en bit av hennes friska äggstocksvävnad som frystes ned. Och några år senare när hon var friskförklarad från sin cancer, började Kenny Rodriguez-Wallberg och hennes kollegor att försöka transplantera tillbaka hennes nerfrysta äggstocksvävnad, och vid tredje försöket lyckades de.

I Sverige har varje landsting möjlighet att ange riktlinjer, och fertilitetsbevarande åtgärder tillämpas enligt regelverk som gäller för assisterad befruktningsmetoder. Dessa ska tillämpas hos kvinnor som är yngre än 40 år, där den ovariella reserven av ägg ofta är bevarad och möjligheterna för att kunna frysa ägg är rimliga. Chanserna för att frysa ner ägg från äldre kvinnor är mycket små och man behöver väga nyttan mot risken. Fertilitetsbevarande åtgärder är befogade när det finns en rimlig chans att bevara ägg som kan användas i en fertilitetsbehandling senare i livet. Åtgärden ska bara appliceras om den inte innebär några extra risker för patienter med maligna sjukdomar som i första hand behandlas för sin grundsjukdom.

Kenny Rodriguez-Wallberg har också varit ansvarig för IVF-behandlingen av Stockholms livmodertransplanterade kvinnor som har opererats på Sahlgrenska universitetsjukhuset.

 

Av: Roshan Tofighi

roshan@gyncancer.se