Kriget mot cancern

Från The Huffington Post

http://www.huffingtonpost.com/jack-kavanaugh/the-war-on-cancers_b_10659402.html

 

Av Jack Kavanaugh

Jack Kavanugh är med.dr, odont.dr, MBA, vd och styrelseordförande samt välrenommerad läkare och affärsledare inom medicin och bioteknik.

Det pågår ett krig.

Det kallas för kriget mot cancern, en benämning som inte är helt korrekt eftersom cancer inte är en enda sjukdom utan en hel armé bestående av flera olika sjukdomar. Forskarna kämpar på flera fronter samtidigt och har gjort stora framsteg för en lång rad olika cancerformer. Det här är ett krig där cancern har många skepnader.

Hittills har det inte funnits en enda behandling som passar för all cancer. En del cancerformer har besegrats, eller åtminstone nästan. Andra, t ex cancer i bukspottskörteln, har knappt ens reagerat på en mängd olika behandlingar (1).

Tills helt nyligen har läkarnas vapen i kriget främst bestått av kirurgi, strålbehandling och cellgifter. Kirurgin försöker ta bort tillräckligt mycket vävnad för att bli av med hela cancern, men riskerar att vanställa patientens kropp eller förstöra någon av dess funktioner. Strålning förstör inte bara cancercellerna, utan skadar de normala cellerna på samma gång. Strålbehandling av hjärna, huvud och hals kan t ex påverka synen, sväljförmågan, smaksinnet eller leda till kraftig karies (3). Cellgiftsbehandlingar riktar in sig på celler med hög delningshastighet. Men det är inte bara cancerceller som delar sig snabbt – det gör en del normala celler också. De cellerna påverkas samtidigt, vilket ger biverkningar som kan variera från minimala till kraftiga. Tack vare tidiga insatser från människor som Danny Thomas har små barn med leukemi i dag en god chans att överleva (4). Samtidigt kan cellgifter som tillförs hjärnan påverka dess funktion permanent (5). Både strål- och cellgiftsbehandling kan också ge upphov till nya former av cancer längre fram i livet (2). Medan de gamla behandlingsformerna alltså till viss del har lyckats ge cancerdrabbade ett längre liv, kommer förhoppningsvis deras biverkningar och det obehag de ger patienten i framtiden att ses som helt förlegade. Behandlingarna ersätts då med metoder som inte bara fungerar bättre, utan också har mer begränsade biverkningar.

Faktum är att det under senare år har kommit nya, revolutionerande behandlingsmetoder som verkar på genetisk och/eller molekylär nivå för att förstöra cancercellerna eller hindra dem från att utvecklas. Eftersom behandlingarna riktar in sig specifikt på cancerceller minimeras skadorna på de friska cellerna, vilket gör att biverkningarna blir färre och mindre kraftiga.

Här är några exempel på behandlingsmetoder som visat sig vara framgångsrika:

T-cellsbehandling

Det finns flera olika former av T-cellsbehandlingar. En metod går ut på att stimulera T-cellerna i patientens eget immunförsvar, som ju egentligen redan borde ha förstört cancercellerna. Ett annat sätt är utvinna T-celler ur patientens blod och förändra dem så att de känner igen de molekylära markörer som är specifika för just den cancerformen. När de förändrade T-cellerna så förs tillbaka in i kroppen söker de upp cancercellerna och förstör dem. Juno Therapeutics har med den här tekniken lyckats få de bästa behandlingsresultaten någonsin i cancerbehandlingens historia för patienter i cancerns slutskede. En klinisk studie visade att 91 procent av patienterna med blodcancer i slutskedet, där all annan behandling visat sig verkningslös, tillfrisknade helt utan några tecken på cancerceller (6).

Små molekylära inhibitorer som hämmar cancercellernas proteintillverkning

Det finns en hel uppsättning av små molekyler som kan hämma cancerns tillväxt genom att på olika sätt störa tillverkningen av den molekyl som gör cellen till cancercell. Ett företag som grundats på teknik som utvecklats vid City of Hope har t ex tagit fram tre olika plattformar med små molekyler, där varje plattform är inriktad på flera olika cancerformer. Plattformarna fungerar genom att hämma produktionen av cancermolekylen på tre olika ställen i processen (från genen till ribosomen, där molekylen tillverkas). Företaget planerar att inleda kliniska prövningar inom några månader, med äggstockscancer som första måltavla (7). Om prövningarna går bra kommer man att gå vidare med bröst-, lever- och bukspottskörtelscancer samt multipelt myelom. Varje studie kommer att ha ett mycket specifikt mål för behandlingen.

Byta ut gener (8)

Det här är ett spännande nytt område, där man tar bort den gen som får cellen att producera den ”felaktiga” molekyl som gör den till en cancercell. Därefter ersätter man genen med en gen som får cellen att producera ”normala” molekyler, så att den inte längre är en cancercell.

Antikroppar (9)

Antikroppar känner igen och angriper specifika mål. De har visat sig ha en positiv effekt på vissa cancerformer och lyckats förlänga patienternas liv.

Nanopartiklar som bärare (10)

Att använda nanopartiklar som bärare för att föra in cellgifter, särskilda molekyler och/eller antikroppar direkt i de avsedda cancercellerna är ett helt nytt område. Syftet är att göra behandlingen mer effektiv samtidigt som biverkningarna minimeras. En del bärare verkar dessutom lovande för olika behandlingar av hjärnan, som ofta är svår att komma åt med andra behandlingsformer.

Hämning av hämningen

Cancerceller har olika sätt att skydda sig från att förstöras av kroppens eget försvar. Det har man försökt göra något åt med hjälp av t ex checkpoint-hämmare, som förstör cancercellernas motståndskraft och gör det lättare för patientens eget immunförsvar och olika behandlingar att förstöra dem (11).

Det finns en mängd andra behandlingsmetoder, t ex stamceller eller teknologi som saktar ner åldrandet (det verkar finnas en koppling mellan kroppens åldrande och vissa cancerformer). Flera andra metoder är under utveckling och kan visa sig vara effektiva i kriget mot cancern.

De här metoderna riktar alla in sig på specifika delar: specifika markörer, specifika gener, specifika molekyler, specifika antikroppar och specifika måltavlor. Det specifika innebär förhoppningsvis att biverkningarna blir färre och orsakar patienterna mindre obehag. Hur framgångsrika de olika behandlingarna blir kan variera beroende på måltavla, markör och cancerform. Förhoppningsvis kommer man någon dag att lyckas få fram en metod som är effektiv mot alla former av cancer. Då har vi vunnit kriget. Men fram till dess kommer forskarna att fortsätta kämpa för att vinna de mindre krigen mot varje enskild cancerform. De som (likt min egen bror) har något som i dag anses vara en obotlig cancerform får hoppas på att de med hjälp av behandlingar som får cancerns tillväxt att sakta ner eller helt stanna av kan hållas vid liv tillräckligt länge. Då kan någon av de här spännande nya behandlingsmetoderna hinna bli verklighet och vinna striden åt dem – och till slut hela kriget mot cancern.

1: http://www.cancer.org/acs/groups/cid/documents/webcontent/003131-pdf.pdf

2: http://www.cancer.org/acs/groups/cid/documents/webcontent/002043-pdf.pdf

3: http://www.cancer.org/acs/groups/cid/documents/webcontent/003028-pdf.pdf

4: http://www.cancer.org/acs/groups/cid/documents/webcontent/003095-pdf.pdf

5: http://www.cancernetwork.com/oncology-journal/overview-chemotherapy-related-cognitive-dysfunction-or-chemobrain

6: http://ir.junotherapeutics.com/phoenix.zhtml?c=253828&p=irol-newsArticle&ID=2038302

7: http://www.pnas.org/content/113/18/4970.abstract

8: http://www.pnas.org/content/102/12/4542.full.pdf

9: http://www.nature.com/nrc/journal/v12/n4/pdf/nrc3236.pdf

10: http://mct.aacrjournals.org/content/5/8/1909.full.pdf+html

11: http://www.cancer.org/acs/groups/cid/documents/webcontent/003013-pdf.pdf

 

Översättningen har gjorts av Exacta

Hem