Så kan mötet mellan läkare och patient bli bättre

Nio av tio cancerpatienter vill ha information om sin sjukdom – oavsett om nyheterna är goda eller dåliga. Men kommunikation kan vara svårt, särskilt när den handlar om livsavgörande frågor. I utbildningen De nödvändiga samtalen får läkare träning inför mötet med patienter och närstående.

Ett av de vanligaste klagomålen på vården handlar om bemötande och information. Med vetskap om detta tog Carl Johan Fürst, överläkare och professor i palliativ medicin (samt chef för Palliativt utvecklingscentrum vid Lunds universitet och Region Skåne), initiativet till De nödvändiga samtalen. Under den två dagar långa utbildningen får läkare öva på att överlämna sjukdomsbesked i en simulerad situation, där en skådespelare iklär sig rollen som patient. Sedan utbildningen startade 2012 har ungefär 300 läkare deltagit.

Vid ett möte på regionalt cancercentrum i Stockholm tidigare i höst presenterade Carl Johan Fürst och projektledaren Anders Danielsson utbildningen för representanter för ett antal patient- och anhörigföreningar. Syftet med mötet var att diskutera bemötande i vården, med fokus på diagnosbesked, och att undersöka förutsättningarna för fortsatt utbyte och samarbete.

Anders Danielsson, konsult och utbildare i ledarskap och kommunikation, och gestaltterapeut med erfarenhet från psykiatrin, och ansvarar för utbildningskonceptet:

– Det finns undersökningar som visar att patienter som upplever läkaren som uppriktig är mer nöjda. För patienten är det viktigt att läkaren har gott om tid, är omtänksam och empatisk, och har förmåga att förmedla information, säger han när vi talas vid efter mötet.

Överlämnandet av ett diagnosbesked sker under känslomässig stress för både patient och läkare, och situationen kan utlösa en krisreaktion. Läkaren behöver kunna möta patientens och närståendes reaktioner i stunden och anpassa informationen.

– Men det är färdigheter som ju inte går att läsa sig till. Det är saker man behöver få träna och få feedback på. Det måste ju bli ett möte där båda parter är med, säger Anders Danielsson.

Av det skälet är De nödvändiga samtalen huvudsakligen praktiskt inriktad. Förutom kortare moment som behandlar krisreaktioner, struktur och olika samtalsnivåer, ägnas tiden åt att de deltagande läkarna får öva, utbyta erfarenheter och ge och få feedback.

– Deltagarna är väldigt samstämmiga i att den stora behållningen för dem är att få öva och testa i en verklighetsnära situation, och få feedback både från sina kollegor, kursledningen och skådespelarna, säger Anders Danielsson.

Att ge diagnosbesked handlar om att förmedla information som är kliniskt komplex och samtidigt mellanmänskligt svår att ge. Risken finns att läkaren blir väldigt upptagen av vad hen själv ska säga och därmed tappar fokus på patienten, säger Anders Danielsson.

– Under utbildningen får läkarna öva på att möta och lyssna in hur patienten tar emot och förstår informationen. Samtidigt får de hjälp med strukturen och hur de på olika sätt kan föra samtalet framåt.

Men, understryker Anders Danielsson, samtalen måste inte alltid bli svåra. Där av utbildningens namn.

– Patient och närstående kanske har gått och väntat länge på besked. Då kan det vara en lättnad att få vetskap efter att ha svävat i ovisshet – även om det är ett sjukdomsbesked, säger Anders Danielsson.

– Däremot är de här samtalen nödvändiga för att patienter och deras anhöriga ska få korrekt information och bli delaktiga i behandling och beslutsfattande kring vården.

Utbildningen har följts av forskaren Mattias Tranberg, som intervjuat deltagare före och efter att de gått kursen. I en video på Palliativt utvecklingscentrums hemsida, palluc.se, sammanfattar han vad deltagarna tyckt varit mest värdefullt:

– Att få konkreta verktyg för att komma in i samtalet och sätta en agenda som ger utrymme för patienten, och som ger trygghet i det fortsatta samtalet. Att få pröva olika förhållningssätt, situationer som känns mest utmanande, och att få öva på det i en simulerad miljö är väldigt uppskattat, säger han.

Majoriteten av de som hittills deltagit i utbildningen är färdigutbildade läkare med specialistkompetens. Men ett par kurser har hållits för studenter.

– Kunskapen och färdigheterna kring att kommunicera, informera och ha en dialog med patenten är ju centralt i läkarens arbete, ändå får man under läkarutbildningen eller efter den nästan ingen träning i detta. Man kan absolut träna på detta, och det är väldigt tydligt att man kan bli bättre – det lönar sig att träna. Patienten får det mycket bättre, men också doktorn själv får det bättre, säger Carl Johan Fürst.

Fakta/ Detta önskar patienten

De högst rankade behoven:

Chans att bli botad.

Vetskap om sjukdomens spridning.

Sanningsenlig information.

Information i avskildhet.

Få hopp och medkänsla.

Få tillräckligt med tid hos läkaren.

Källa: Palliativt utvecklingscentrum i Lund.

Av Ulrica Ambjörn

2 kommentarer

  1. Helena wahlgren

    Hej, har precis upplevt detta med läkare som inte kunde ge rätt information på rätt sätt. När vi väl förstod vad det innebar så kände jag mig otroligt kränkt, ledsen över att få informationen på detta sätt samt att vi inte riktigt förstod vad han menade. När vi sedan fick träffa en annan läkare som jag också haft förmånen att ha under min tid på sjukhuset, så förstod vi och detta berodde då på att hon klarar av att ge och vara rak i sin kommunikation samt vara förstående för vår situation, ge tid, ha empati, visa våra barn en förståelse för deras situation. Allt detta gjorde att jag och min make kunde ta emot situation för att min sjukdom är obotlig och att vi tar vara på vår tid tillsammans på ett helt annat sätt än tidigare. Så jag tycker verkligen att dessa utbildningar är viktiga, så kör på med dem. Tack på förhand Helena Wahlgren

    Reply
    1. Barbro Sjölander

      Helena
      Tack för din feedback. Visst är det här viktigt!
      Hälsningar
      Barbro

      Reply