Är det normalt att känna så här?

En cancerdiagnos vänder för det mesta upp och ned på livet rejält. Ordet ”cancer” är skrämmande och kan kännas svårt och overkligt att ta till sig. Ovisshet om framtiden skapar oro och en känsla av maktlöshet. Känslostormarna avlöser varandra och till slut tänker man – är det verkligen normalt att känna så här?

Jo, oftast är det faktiskt frågan om helt normala psykiska reaktioner. När vi människor ställs inför situationer som uppfattas som hotfulla sätter det igång reaktioner som vi inte kan styra eller kontrollera hur gärna vi än vill och försöker.

Det som händer kan kännas overkligt, som en konstig dröm. Förtvivlan och ångest kan skölja över en som i vågor. Man är inte alls mottaglig för rationella resonemang om att man kommer att få hjälp eller att det kommer att gå bra. Kroppen kan också reagera, man känner sig rastlös och utmattad på samma gång.

Det som händer är att vårt psyke och vår kropp automatiskt mobiliserar för att ta i tu med det hot som den uppfattar. Det är helt normalt och på sätt och vis viktigt att den gör det – genom årtusendena har dessa reaktioner räddat människosläktet många gånger. I akut hotfulla situationer har det ju varit helt avgörande att blixtsnabbt sätta sig i säkerhet!

Psykets och kroppens ”autopilot” tar tillfälligt över. De delar av vårt psyke som har hand om rationella resonemang och långsiktig planering stängs ned till förmån för de delar som har hand om instinktiva reaktioner.

En cancerdiagnos är förstås inte en form av hotfull situation som man snabbt kan sätta sig i säkerhet från. Diagnosbesked, utredningar, behandlingar… Det är en påfrestande situation där man mer eller mindre är i ”alarmtillstånd” en längre tid.

Hur kan man då göra för att orka och klara de här normala men väldigt jobbiga reaktionerna?

Om du är väldigt orolig, nedstämd, har sömnproblem en längre tid – sök hjälp, tveka inte! Prata med din kontaktsjuksköterska eller läkare.

Försök komma ihåg att det är normalt att reagera när man ställs inför svårigheter. Du är inte ”tokig” eller ”psyksjuk” – du reagerar normalt i den här påfrestande situationen.

Det kan vara bra att bearbeta det man känner, till exempel genom att prata med någon. Det handlar kanske inte om att ”lösa problem” utan att sätta ord på det eller uttrycka det på annat sätt.

Sist men inte minst: Ta hand om dig så gott det går även om vardagen är upp och ner. Fortsätta träna och röra på dig, till exempel. Fysisk aktivitet kan lindra oro och rastlöshet och hjälper till och med mot nedstämdhet och sömnproblem. Om du är osäker på vad du får göra – fråga din läkare eller kontaktsjuksköterska!

Jag som skrivit denna artikel heter Maria Hellbom och är Verksamhetschef för Centrum för cancerrehabilitering i Stockholm. Läs gärna mer om oss på www.rehabcancer.se.

Vi tar emot patienter från hela landet utan remisstvång.