Målstyrd behandling vid avancerad livmoderhalscancer

Louise Bohr Mordhorst, överläkare vid Universitetssjukhuset Örebro och forskare vid Örebro universitet

 

Trots gott screeningsprogram har vi inte nått nollvisionen för livmoderhalscancer i Sverige. Årligen diagnostiseras drygt 500 nya fall av livmoderhalscancer och varje år dör omkring 150 kvinnor av sjukdomen. Oroande nog ökar också incidensen inom vissa landsting. Nätverket mot gynekologisk cancer arbetar hårt för att screeningen ska bli avgiftsfritt i alla landsting, för att fler förstadier ska kunna upptäckas i tid. Sedan 2010 får flickor HPV-vaccination i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Men förutom prevention och tidig upptäckt behövs det fortsatt forskning på förbättrade och mer målstyrda terapier vid spridd sjukdom. Överläkaren Louise Bohr Mordhorst från Universitetssjukhuset Örebro har i sin avhandling studerat patienters tumörer för att hitta nya markörer som kan göra framtida behandlingar mera individanpassad.

Livmoderhalscancer, eller cervixcancer, är den tredje vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen. I Sverige har incidensen av livmoderhalscancer halverats sedan 1960-talet, när cytologisk screening infördes. Var tredje kvinna som drabbas är under 40 år, därför kallas den också den unga kvinnans cancer. Symptomen varierar beroende på tumörstadiet från inga vid små tumörer till blödningar, flytningar eller bäckensmärtor vid större tumörer. Behandlingen varierar också beroende på sjukdomsstadiet; vid tidiga stadier opereras kvinnan medan vid avancerad sjukdom behandlas patienten med strålning och cellgifter. Behandlingen kan medföra sena effekter med uttalad påverkan på livskvaliteten. Idag är 5-årsöverlevnaden för alla stadier i Sverige ca 70%.

Individualiserad behandling utmanande

För individualiserad behandling saknas fortfarande kliniskt användbara markörer som kan vägleda vid val av behandling. Överlevnaden för livmoderhalscancer har förbättrats men det behövs mer forskning för att kunna öka möjligheterna till bot vid avancerad sjukdom. Louise Bohr Mordhorst har studerat 131 kvinnor som hade långtgående livmoderhalscancer och inte hade kunnat opereras optimalt på grund av tumörutbredningen. De var patienter mellan åren 1993-2006 på Universitetssjukhuset Örebro.

– Vi har tittat på faktorer som kan förutsäga sjukdomsförloppet hos de som är känsliga och de som inte är känsliga för behandlingen. Vi har analyserat både blod och tumörvävnad och använt information från undersökningar och röntgen av patienterna. Målet är att kunna skräddarsy behandlingen till individen och förhoppningen är att den individualiserade behandlingen ska ge kontroll över cancern utan sena effekter, säger Louise.

Kvinnor med livmoderhalscancer får både yttre strålbehandling och brachyterapi (inre behandling som är mera skonsam mot kringliggande område runt tumören då den ger möjlighet för hög dos direkt i eller nära tumören). Patienter kan också få kombinerad cellgiftsbehandling vilket kan medföra att känsligheten för strålbehandlingen ökar. Louise forskning visar att cellgiftstillägg ökar tumörtillbakagången med 6%. Tumörstadium, storlek och typen av tumörceller var predicerande faktorer för primär bot. När det gällde behandling så var brachystråldosen, strålningsintervallen och kombinationen med cellgifter viktiga faktorer.

Vad var bäst? Högre brachy dos? Tätare strålningsbehandlingar? Vilka cellgifter är bäst att ges i kombination?

– Det skiljer sig från patient till patient. Och är just vad vi vill undersöka närmare för att kunna rikta behandlingen individuellt. Angående cytostatika, så har vi enbart använt Cisplatin i veckodoser som ”radiosenteziser”.

I avhandlingen diskuteras också signifikanta proteiner som är viktiga för tumörens progression och aggressivitet. Proteinerna kan vara ner- eller uppreglerade vilket kan avgöra om patienten svarar på behandlingen eller inte. Därför kommer dessa proteiner ha stor prediktiv och prognostisk betydelse för framtida skräddarsydda behandlingar, berättar Louise.

 När tror du att din och dina kollegors upptäckter kommer att resultera i skräddarsydda behandlingar?

–Det är ju som oftast, en lång rad av små och store genombrott/upptäckter som gör en ”gamechanger”. Vår ambition är att kunna bidra med ett strå till stacken!

Den senaste cancerstatistiken visar en regional ökning av livmoderhalscancer i Sverige och ökningen är som högst i Örebro. Varför tror du att incidensen ökar?

–Ja, vi för diskussion och kontroll både på lokalt och nationellt plan. Nått har hänt!!!

Vi har exempelvis blivit ”bättre” på att screena. Idag används bland annat HPV-analyser. Dessutom har Inca registerhållare en del intressant kritik och synpunkter.

 

Louise vill också tillägga två saker; att inte röka som patient eftersom rökning gör det lättare för tumören att skydda sig och strålningsresultatet blir sämre. Och att ett bra sätt att skydda sig mot HPV-relaterad cancer är vaccinet Gardasil.

 

Fakta

Sexuellt överförbart genital HPV-infektion är den största enskilda riskfaktorn för att utveckla cervixcancer. HPV-infektioner brukar självläka men persisterande infektion kan ge upphov till cellförändringar som kan utvecklas till cancer. HPV-typning ingår i screeningprogrammet för att urskilja kvinnor som löper högre risk att utveckla cervixcancer. Dagens HPV-vacciner ger ett gott skydd mot cellförändringar men det är ändå viktigt att HPV-vaccinerade kvinnor deltar i den cytologiska screeningen då vaccinet inte skyddar mot alla HPV-virus.

 

För mer information om avhandlingen kontakta:
louise.bohr-mordhorst@regionorebrolan.se

 

Av: Roshan Tofighi

roshan@gyncancer.se