HPV

nudecelebvideo

HPV baserat cellprovtagningsprogram räddar liv

Vi har länge drivit att metoderna för de cellprovtagningar vi kvinnor kallas till ska ändras. Vi har drivit att ett HPV baserat test ska ersätta dagens test baserat på s.k. cytologi.

För någon vecka sedan publicerade The Lancet en mycket stor studie som visar att cellprovstagningar baserade på analys av HPV jämfört med dagens metoder ger ett 60-70% bättre skydd mot att utveckla livmoderhalscancer. Vi vill nu att Socialstyrelsen snarast ändrar metod för cellprovtagningarna. Idag skickar vi in en skrivelse till Socialdepartementet tillsammans med Matts Olovsson Professor i Uppsala och begär detta. Vi kan rädda ett antal liv per år om detta snabbt blir verklighet

En litet steg på vägen mot vår vision att ”Ingen kvinna i framtiden ska dör i gynekologisk cancer”

Nu hoppas vi att Socialstyrelsen inte drar detta i långbänk utan snarast byter metod

Fakta om HPV & vaccinering

Vad är HPV?
HPV, humant papillomvirus, är en virusgrupp som är mycket vanligt förekommande. Det finns över 100 olika typer av HPV. En del orsakar hand- eller fotvårtor, andra kondylom (könsvårtor) och ett 15-tal kan orsaka cellförändringar på livmoderhalsen. Dessa cellförändringar kan, men behöver inte, utvecklas till livmoderhalscancer

HPV infektion
HPV infektion är ett faktum i det unga vuxenlivet. 
Det humana papillomviruset är mycket vanligt och överförs framför allt vid samlag. Uppskattningsvis 70 procent av alla kvinnor och män som har haft samlag har haft en HPV-infektion, många gånger i unga år. Infektionen ger som regel inga symptom och läker ut av sig själv.

Hos en majoritet av kvinnorna försvinner infektionen spontant, och eventuella lätta cellförändringar går tillbaka. Men de kvinnor som inte förmår göra sig av med viruset och där viruset tillhör någon av högrisktyperna kan allvarligare cellförändringar uppstå. Dessa cellförändringar kan leda till livmoderhalscancer.

För att högriskpapillomvirus ska kunna ge upphov till cancer krävs en långvarig och ihållande infektion. Dessutom krävs att viruset når cellerna i det så kallade basalcellslagret i slemhinnans epitelskikt. Individuella skillnader i livmoderhalsens slemhinna kan avgöra hur mottaglig en kvinna är för en infektion.

Ju längre tid papillomviruset finns kvar i slemhinnan, desto större risk för cellförändringar som kan leda till cancer. Det finns även en ärftlig påverkan, en kvinna med en mor eller syster som fått livmoderhalscancer löper större risk att själv drabbas. Arvsanlagen tycks påverka hur immunförsvaret förmår angripa viruset. Om kvinnan tidigare varit utsatt för viruset så ökar risken att bli infekterad på nytt.

Hittills har ett 100-tal olika typer av HPV- viruset hittats, många är helt ofarliga och ger upphov till hand- eller fotvårtor, och ungefär 30-40 av dessa HPV-typer infekterar den genitala slemhinnan. Av dessa bedöms 15 stycken vara av så kallad högrisktyp, och kan därmed ge upphov till livmoderhalscancer.

HPV 16 och 18 orsakar 70 procent av all livmoderhalscancer

Vad är cellprov och HPV-test?
I Sverige erbjuds alla kvinnor mellan 23 och 60 år (i vissa landsting från 25 år) regelbundna kontroller. Gynekologen eller barnmorskan tar ett cellprov.

Tack vare dessa kontroller har antalet fall av livmoderhalscancer halverats i Sverige sedan 1960-talet. Men de sista 10 åren har den positiva utvecklingen stannat av. Fortfarande drabbas närmare 500 kvinnor av livmoderhalscancer i Sverige varje år.

Genom en ny testmetod, HPV-test, i kombination med cellprov kan läkarna upptäcka fler fall av cellförändringar i ett tidigt skede

Vad betyder testresultaten?
HPV- negativ och normalt cellprov: 
Du löper ytterst liten risk att utveckla livmoderhalscancer.

HPV-negativ och oklart eller lätt förändrat cellprov: 
Det finns endast en liten risk för livmoderhalscancer (ditt oklara cellprov kan bero på något som inte alls har med livmoderhalscancer att göra).

HPV-positiv och normalt cellprov:
Infektionen kommer troligen att läka ut av sig själv. Däremot får du nog komma på en extra kontroll efter ungefär ett år.

HPV-positiv och oklart eller lätt förändrat cellprov:
Risken för att cellförändringarna ska utvecklas till livmoderhalscancer är liten, men den finns. Din gynekolog kommer troligen att genomföra en gynekologisk undersökning (en så kallad kolposkopi) för att avgöra om du behöver behandling eller inte.

HPV-positiv och måttlig eller grav cellförändring:
Risken för att utveckla livmoderhalscancer är högre. En gynekologisk undersökning (en så kallad kolposkopi) är nödvändig för att avgöra vilken typ av behandling som kan komma ifråga. Behandlingen går ut på att man tar bort de celler som ser onormala ut.

HPV Vaccinering
Idag finns två godkända vaccin, Cervarix och Gardasil, som kan förebygga sjukdomar orsakade av humant papillomvirus (HPV) av typ 16 och 18. Dessa sjukdomar innefattar livmoderhalscancer, cellförändringar som är förstadier till cancer i de kvinnliga könsorganen (inklusive livmoderhals och blygd).

HPV typ 16 och 18 orsakar cirka 70 procent av fallen av livmoderhalscancer. 
Gardasil omfattar även skydd mot HPV typ 6 och 11, som orsakar cirka 90 procent av kondylom.
Vaccin förväntas göra störst nytta när det ges innan en person blivit smittad med någon av de typer av HPV som vaccinet skyddar mot.

Så här går vaccinationen till
Vaccination ges under sex månader och består av 3 doser. Sprutorna tas i armen.
Det krävs ingen gynekologisk eller annan undersökning.

Var kan jag vaccinera mig?

Vårdcentralen, vaccinationscentraler, gynekologer och allmänläkare kan ge vaccinationen. Den som vänder sig till vårdcentralen får vaccinet utskrivet på recept av läkaren. Sedan är det som regel distriktssköterskan som ger de tre sprutorna.

Är jag skyddad mot allt?

Båda vaccinerna ger skydd mot de sjukdomar som HPV 16 och 18 ger upphov till. Gardasil skyddar också mot HPV 6 och 11, som bland annat orsakar kondylom.
Dock kan inget vaccin ge ett fullständigt skydd, livmoderhalscancer kan orsakas av HPV som inte omfattas av vaccinationen.

Vad kostar det?
Socialstyrelsen har beslutat att HPV-vaccination skall ingå i barnvaccinationsprogrammet från och med den 1 januari 2010. Skolhälsovården ska erbjuda vaccination mot HPV till vårdnadshavare med flickor i 10-12 års ålder i årskurs 5-6 födda 1999 eller senare.
Flickor mellan 13-17 år omfattas av högkostnadsskyddet redan idag och vaccinationen kostar då max 1 800 kronor.
 För flickor över 18 år och pojkar kostar vaccinet ca 1 100 kronor per dos, dessutom tillkommer sjukvårdskostnader som kan variera.

 

Skyddar vaccinet mot andra former av cancer?

Hittills har studier visat att vaccination kan skydda mot vulvacancer och vaginalcancer samt cellförändringar. Men det har talats om att cancer i tonsillerna och svalget skulle kunna ha att göra med HVP-virus precis som penis- och analcancer. Vaccinet har dock inte testats på det sättet.

Botar vaccinet livmoderhalscancer?
Nej, vaccin mot HPV är ett förebyggande läkemedel.

Hur länge varar vaccinet?
Det vet man inte i dag eftersom vaccinet inte har funnits så länge, men de studier som hittills presenterats visar på ett fortsatt fullgott skydd drygt fem år efter vaccination. Studier pågår för att undersöka hur länge effekten kvarstår hos flickor som vaccinerats och om en påfyllnadsdos krävs så småningom.

Har vaccinet några biverkningar?
En del kan få lite ont vid själva sticket, som tas i överarmen, och feber. Men den granskning som bland annat det svenska läkemedelsverket gör, har hittills inte visat på något samband mellan vaccination och en allvarlig biverkan men det är ingen garanti för att det aldrig kan ske.

Kan pojkar vaccinera sig?

Ja, med Gardasil som är godkänt även för pojkar i åldrarna 9-15 år för att förebygga smitta av de fyra HPV-typerna (6, 11, 16 och 18). Dels kan pojkar få kondylom, men studier pågår också för att undersöka sambandet mellan HPV-typerna och cancerform som kan drabba pojkar.

Fakta om högkostnadsskydd
Kortfattat gäller följande för en familj som inom högkostnadsskyddet vill HPV-vaccinera en eller flera döttrar:
Subvention av läkemedel, även kallat högkostnadsskyddet, innebär att man betalar maximalt 1 800 kronor för receptbelagda läkemedel inom en och samma 12-månadersperiod. 
• Barn och ungdomar som är under 18 år och tillhör samma familj har ett gemensamt högkostnadsskydd under 12-månadersperioden. Det innebär att en familj kan HPV-vaccinera alla de döttrar som finns 13-17 år gamla för totalt 1 800 kronor – förutsatt att det sker inom en och samma 12-månadersperiod.
• Samtliga tre doser av vaccinet måste hämtas ut inom en och samma tolvmånadersperiod.

Källor: Tandvårds- och läkemedelsverket, Vårdguiden från Stockholms läns landsting

Trots screening för tidig upptäckt är livmoderhalscancer fortfarande den näst vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken (efter bröstcancer) bland unga kvinnor (15–44 år) i Europa. Varje år får ungefär 33 500 kvinnor diagnosen livmoderhalscancer, och 15 000 avlider till följd av sjukdomen.

Dessutom får hundratusentals kvinnor diagnos på andra genitala sjukdomar orsakade av humant papillomvirus som börjar innan livmoderhalscancer uppstår och som kan drabba andra delar av könsorganen än livmoderhalsen. Det kan vara allvarliga och tidiga cellförändringar i livmoderhalsen, vulva- och vagina, allvarliga cellförändringar i vulva och vagina och kondylom.

I synnerhet tidiga cellförändringar i livmoderhalsen och kondylom kan utvecklas mycket snabbare än livmoderhalscancer – ofta inom några månader efter exponering för viruset.

I Sverige insjuknar cirka 450 kvinnor årligen i livmoderhalscancer och ytterligare cirka 32 000 får besked om att de har cellförändringar, dvs. förstadier till cancer. Ett svårt besked som kräver nya undersökningar och kanske operation, även om cellförändringarna i många fall läker ut av sig själva.

I Sverige kallas kvinnor från och med 23-års ålder till gynekologisk screening var tredje år. Då tas cellprov för att kunna upptäcka och behandla eventuella cellförändringar så tidigt som möjligt. 
Tack vare dessa kontroller har antalet fall av livmoderhalscancer halverats i Sverige sedan 1960-talet. Men de sista 10 åren har den positiva utvecklingen stannat av. 
Genom en ny testmetod, HPV-test, i kombination med cellprov kan läkarna upptäcka fler fall av cellförändringar i ett tidigt skede.

Humant papillomvirus (HPV 16 och 18) orsakar drygt 70 procent av all livmoderhalscancer i Sverige.

HPV och kondylom

Kondylom är den vanligaste sexuellt överförbara sjukdomen och orsakas till 90 procent av humant papillomvirus (HPV) typ 6 och 11.
Kondylom omfattas inte av smittskyddslagen, det gör att sjukdomens utbredning inte är känd. Men forskare i Norden har nyligen redovisat delresultat från en stor studie där 70 000 kvinnor i åldrarna 18-45 år medverkade och resultaten visar att 11,3 procent av svenska kvinnor har eller har haft kondylom (som de känt till). Det är vanligast att smittas i åldern 18 och 25 år. 
Enligt studien är kondylom därmed den vanligaste könssjukdomen tillsammans med klamydia. Men till skillnad från klamydia kan kondylom inte behandlas med antibiotika, eftersom den orsakas av ett virus.

Kondylom uppstår hos både män och kvinnor och är mycket smittsamt. Ofta finns virus utan synliga vårtor och en person kan smitta eller bli smittad utan att veta om det. 

Smittsamheten tycks öka ju fler och större vårtor man har. Tiden från det att man smittats till det att vårtor syns, varierar. Det vanliga är tre till sex veckor, men vårtor kan komma många månader och till och med år efter smittotillfället.

Vårtorna upptäcks ofta vid en gynekologisk undersökning. Behandling kan eliminera vårtorna, men viruset kan finnas kvar i slemhinnan och ge upphov till nya vårtor. Mängden viruspartiklar brukar dock minska efter behandling.

Även om vårtorna är ofarliga kan de orsaka mycket besvär såsom klåda, sveda, skavkänsla, blödningar och problem med att kissa och ha sex.

Kroppens eget immunsystem tar i allmänhet hand om virusinfektionen och vårtorna kan försvinna utan behandling. 

Kondom är ett bra skydd mot kondylom.

Gardasil, ett av de två HPV-vaccinerna, ger även ett 90-procentigt skydd mot kondylom.

Skydda dig själv! Praktiska tips inför din nästa gynekologiska cellprovskontroll.


1. Lär dig mer om sambandet mellan humant papillomvirus, cellförändringar och livmoderhalscancer.
2. Gå på de cellprovstagningar som du regelbundet blir kallad till i ditt landsting.
3. Ställ frågor till gynekologen eller barnmorskan om cellprov (cytologprov) och HPV-test för att lära dig mer om hur man kan förebygga livmoderhalscancer och andra HPV-relaterade sjukdomar

Källor: Cancerfonden, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen m.fl.

Inläggsarkiv

Bli medlem enkelt och kostnadsfritt!

Som medlem visar du att du delar delar vår vision att ”Ingen kvinna ska dö i gynekologisk cancer”. Bli medlem idag och hjälp oss i kampen. Ju fler vi blir desto starkare blir vår röst. Som medlem får du vårt elektroniska Nyhetsbrev.

 







Ta symtom på allvar!

Facebook

Translate »