Fakta om HPV, screening och vaccinering
Humant papillomvirus (HPV), är en virusgrupp som är mycket vanligt förekommande. Hittills har över 200 olika typer av HPV-viruset hittats, en del orsakar hand- eller fotvårtor, andra kondylom (könsvårtor) och vissa kan ge förändringar på exempelvis slemhinnan i halsen och ändtarmen som kan leda till cancer. 12 HPV-typer bedöms kunna orsaka cellförändringar på livmoderhalsen, dessa cellförändringar kan, men behöver inte, utvecklas till livmoderhalscancer HPV-virus 16 och 18 orsakar runt 70 procent av all livmoderhalscancer hos ovaccinerade.
HPV-infektion sprids framför allt via sexuella kontakter och före HPV-vaccinationerna hade de allra flesta kvinnor och män som haft sexuella relationer också haft en HPV-infektion, många gånger i unga år. Detta kommer att förändras genom att allt fler i unga år deltar i vaccinationsprogrammet mot HPV. Hos en majoritet av kvinnorna försvinner infektionen spontant, och eventuella lätta cellförändringar går tillbaka. Men för kvinnor som inte kan göra sig av med viruset och där viruset tillhör någon av de 12 cancerframkallande typerna kan allvarligare cellförändringar uppstå och dessa cellförändringar kan leda till livmoderhalscancer.
För att cancerframkallande HPV-typer ska kunna ge upphov till cancer krävs en långvarig och ihållande infektion som oftast inte ger några symtom, mer än eventuellt samlagsrelaterade blödningar. Det krävs också att viruset når cellerna i det så kallade basalcellslagret i slemhinnans epitelskikt. Ju längre tid HPV-viruset finns kvar i slemhinnan, desto större risk för cellförändringar som kan leda till cancer. Det finns även en ärftlig påverkan, en kvinna med en mor eller syster som fått livmoderhalscancer löper större risk att själv drabbas, då arvsanlagen tycks påverka hur immunförsvaret förmår angripa HPV-viruset. Har du tidigare varit utsatt för viruset har du en ökad risk att bli infekterad på nytt.
Det finns olika grader av cellförändringar, lätta eller höggradiga. Det är viktigt att komma ihåg att cellförändringar inte är cancer.
Lätta cellförändringar läker ofta ut av sig själv och behöver endast kontrolleras regelbundet.
Grava cellförändringar brukar tas bort via ett kirurgiskt ingrepp som kallas konisering eller excisionsbehandling, för dessa förändringar kan utvecklas till livmoderhalscancer. Är du under 27 år kan vissa höggradiga förändringar läka ut av sig själv utan behandling, detta kontrolleras med uppföljande besök hos gynekolog.
De metoder som används för att ta bort cellförändringar bygger på kirurgi, laser, värmekniv eller frysbehandling.
För mer information besök gärna;
Alla regioner ska erbjuda avgiftsfri screening för livmoderhalscancer med HPV-analys till kvinnor mellan 23–70 år. Tidigare rekommenderade Socialstyrelsen en annan analysmetod (cytologianalys) för de yngre i screeningen.
Att delta i screeningen minskar sjuklighet och förtida död i livmoderhalscancer.
Med HPV-analys för alla i screeningen upptäcker man nu tidigare infektioner av det sexuellt överförda viruset humant papillomvirus (HPV), som kan leda till cellförändringar och livmoderhalscancer.
Socialstyrelsen rekommenderar screening vart femte år för kvinnor i åldern 23–49 år, och vart sjunde år för kvinnor i åldern 50–70 år. Screeningintervallen är kopplade till metoden HPV-analys och det betyder att en deltagare som tidigare fått screeningundersökning med cytologianalys kan screenas med dessa intervall först efter den första undersökningen med HPV-analys.
Åldern vid den sista screeningundersökningen kan variera mellan 64–70 år, eftersom inbjudan till screeningen utgår från den senaste undersökningen
Det är viktigt att delta i screeningen även om du är vaccinerad mot HPV eftersom vaccinering och screening kompletterar varandra. Screeningprogrammet är mycket effektivt för att förebygga utveckling av cancer och deltagande i screening måste därför fortsätta med samma höga deltagande. För en kvinna som är vaccinerad och deltar i screeningprogrammet är risken mycket låg att drabbas av livmoderhalscancer.
Som en del av ett nationellt projekt för utrotning av HPV och livmoderhalscancer erbjuds alla kvinnor födda 1994-1999 gratis HPV-vaccination och HPV-screening. Alla kvinnor i hela landet med ofullständig HPV-screening erbjuds också självprovtagning för HPV. För mer information om hur du deltar läs gärna här.
När du går på en gynekologisk cellprovskontroll tar barnmorskan eller gynekologen ett cellprov från livmoderhalsen och provtagning sker med hjälp av en liten spatel och en borste som förs in i slidan när du ligger i en gynstol.
Provet analyseras sedan för HPV och/eller cellförändringar.
Regioner kan erbjuda självprovtagning (eller egenprovtagning som det ibland också kallas) som ett alternativ till att gå på cellprovskontroll hos en vårdgivare, och självprovtagning bedöms ge ett likvärdigt resultat, när det gäller att upptäcka HPV-infektioner och cellförändringar. Självprovtagning innebär att du genomför ett egenprov för HPV hemma. Du tar provet med en särskild provtagningspinne inuti slidan. När du får provtagningsmaterialet medföljer instruktioner kring hur provet ska genomföras och efter att du tagit provet skickar du provet med post till ett laboratorium där det analyseras. Vissa regioner skickar även ut ett självprovtagningskit till kvinnor som uteblir till kallelsen för gynekologisk cellprovtagning. Om analysen påvisar HPV-virus kallas du till gynekologisk cellprovtagning.
Är du gravid, har testat positivt för HPV i ditt tidigare prov eller tidigare har behandlats för cellförändringar är det viktigt att du går på din bokade tid hos vårdgivaren för att genomgå cellprov eftersom det är viktigt att det inte blir fördröjningar.
Finns det cellförändringar eller HPV kvarstående från föregående undersökning kallas du till en gynekolog för vidare utredning och genomgår en så kallad kolposkopi, vilket är en mikroskopisk undersökning av livmodertappen som enkelt görs vid en vanlig gynekologisk undersökning. Ofta tas även vävnadsprov vid undersökningen och dessa analyseras vidare på laboratorium.
För mer information besök gärna;
HPV-vaccin ger skydd mot livmoderhalscancer och ger också skydd mot mer ovanliga cancersjukdomar som orsakas av HPV (exempelvis cancersjukdomar i ändtarmsöppning, hals, mun, kvinnans yttre könsorgan, slida och på penis).
I Sverige finns ett HPV-vaccin registrerat (Gardasil9) och det ger också skydd mot kondylom (könsvårtor). Det är godkänt för vaccinering av både flickor och pojkar. Bäst skydd ger vaccinet om det ges innan du har blivit infekterad med HPV och i praktiken innebär det att vaccinet gör störst nytta för dig som ännu inte haft sexuellt umgänge. Det är därför vaccinering mot HPV ingår i vaccinationsprogrammet vid 10–12 års ålder.
Att vaccinera sig efter sexualdebuten kan du göra då det är mycket sällan vaccinet inte har någon effekt alls eftersom det är väldigt ovanligt att man är smittad med alla typer av HPV som ingår i vaccinet samtidigt och det är viktigt att komma ihåg att det inte är farligt att vaccineras om man redan är smittad med HPV.
Vaccinet har inte någon effekt mot pågående HPV-infektion eller cellförändringar som redan uppkommit innan vaccination.
Det är viktigt att delta i screeningen även om du är vaccinerad mot HPV eftersom vaccinering och screening kompletterar varandra. Screeningprogrammet är mycket effektivt för att förebygga utveckling av cancer och deltagande i screening måste därför fortsätta med samma höga deltagande. För en kvinna som är vaccinerad och deltar i screeningprogrammet är risken mycket låg att drabbas av livmoderhalscancer.
Som en del av ett nationellt projekt för utrotning av HPV och livmoderhalscancer erbjuds alla kvinnor födda 1994-1999 gratis HPV-screening och HPV-vaccination med det nyare vaccinet (Gardasil9). För information om hur du deltar läs gärna här.
För mer information besök gärna;
Folkhälsomyndighetens sida om HPV vaccinering
Denna sida ger svar på många frågor du kan ha om vaccinet.
Swish: 1230297762
