Har du frågor om äggstockcancer?

En broschyr för dig som vill veta mer om äggstockscancer

• Äggstockscancer
• Behandling
• Tala med sjukvårdspersonalen

Den här broschyren vänder sig till dig som vill veta mer om äggstockscancer eller har frågor om sjukdomen.
Att ha kunskap om sin sjukdom och behandling gör det lättare att ta del i viktiga frågor och beslut som kan behöva fattas framöver. I den här broschyren hittar du både information om äggstockscancer och förslag på frågor att ställa till din doktor eller annan vårdpersonal du kommer att möta under din behandlingstid.

Vad är cancer?
Cancer innebär att friska celler har börjat växa och delar sig okontrollerat. Normalt delar sig kroppens celler på ett mycket strukturerat sätt. Men vid cancer delar de sig istället om och om igen. Samtidigt lever cancercellerna längre än vanligt och förlorar också sin normala funktion. Efter en tid har de snabbväxande cellerna bildat en klump som kallas tumör eller cancer. Vilken typ av cancer det handlar om beror på var i kroppen den uppstått.

Vad är äggstockscancer?
Äggstockarna, där äggcellerna produceras, är en del av de kvinnliga fortplantningsorganen. Äggstockscancer uppstår i äggstocken. Majoriteten (90 %) av de kvinnor som får diagnosen äggstockscancer har den cancertyp som uppstår i äggcellens ytskikt. Den här cancerformen kallas epitelial äggstockscancer. I vissa fall uppstår sjukdomen istället i cellerna runt äggledaren eller i livmoderslemhinnan. Andra typer av äggstockscancer utvecklas i de äggproducerande cellerna eller i bindväven kring äggstocken?
Om äggstockscancer upptäcks på ett mycket tidigt stadium går den att operera och sjukdomen kan helt och hållet botas. Men ofta upptäcks tumören när den redan har blivit ganska stor eller spridit sig till andra delar av kroppen och bildat, så kallade fjärrmetastaser eller dottertumörer. Men även vid spridd sjukdom brukar operation vara den bästa behandlingen.

Smygande sjukdom
Äggstockscancer upptäcks ofta sent eftersom sjukdomen i ett tidigt skede sällan ger några tydliga symtom. Många gånger avfärdas därför symtom som dålig aptit, oregelbunden mens, förändrade tarmvanor eller långvarig uppblåsthet. Det är också lätt att förväxla smärtor i magen med mensvärk, att man ätit något olämpligt och att det rör sig om vanligt magont eller matsmältningsbesvär.

Kvinnor med äggstockscancer får oftast sin diagnos när sjukdomen befinner sig i stadium III eller IV

Äggstockscancerns fyra stadier

Stadium I
Tumören är begränsad till äggstockarna.

Stadium II
Tumören omfattar den ena eller båda äggstockarna och breder ut sig till vävnaderna i bäckenet.

Stadium III
Tumören omfattar den ena eller båda äggstockarna och visar tecken på att ha spridit sig till bukhinnan utanför bäckenet.

Stadium IV
Vi det längst framskridna stadiet har cancern spridit sig till mer avlägsna organ som lungor eller lever.

 

Förslag på frågor som du kan ställa till din doktor om du har fått en äggstockscancerdiagnos.

Vilken typ av äggstockscancer har jag?
I vilket stadium befinner sig min sjukdom?
Har cancern spridit sig till andra delar av kroppen?
Kommer jag att få fler symtom om cancern sprider sig?
Behövs det fler undersökningar? I så fall, hur går de till?
Bör andra kvinnor i min släkt undersökas, till exempel systrar eller döttrar?

Behandling
Behandlingen av äggstockscancer anpassas utifrån ålder, allmänt hälsotillstånd, typ och storlek av tumör samt beroende på om tumören har spridit sig utanför äggstocken.

Vilka behandlingar kan jag välja mellan?
Vid äggstockscancer är den vanligaste behandlingen operation och medicinering med cellgifter. Ibland ges även strålbehandling. Du kommer att få den behandling som är bäst lämpad för just dig och din diagnos, sannolikt är det en kombination av olika behandlingar.

Det är viktigt att komma ihåg att all behandling är en balansgång mellan fördelarna den ger och de biverkningar som kan uppstå. När du vet mer om vilken effekt och vilka biverkningar olika behandlingar har, kanske du vill diskutera olika alternativ med din läkare. Ni kan då tillsammans välja den terapi som passar bäst vid varje stadium av behandlingen.

Operation
Vid en operation avlägsnas hela tumören eller så mycket som möjligt av den. Vilken typ av operation som är aktuell beror på vilken slags cancer du har, hur stor tumören har blivit och om den har spridit sig eller inte. Det är viktigt att diskutera olika möjligheter innan ingreppet, eftersom det ibland visar sig först under själva operationen hur långt framskriden cancern är.

Operationen kan antingen vara inledningen på behandlingen eller så utförs den efter att du fått cellgifter som krymper tumören så att den kan tas bort. Kanske måste du opereras fler gånger om cancern förvärras.

Cellgifter
Cellgifter ges med jämna mellanrum under flera månader. Men mellan behandlingarna har man också perioder av uppehåll så att kroppen får tillfälle att återhämta sig. Detta kallas ”cellgiftscykler”.

Cellgifter verkar genom att döda snabbväxande cancerceller så att de hindras från att dela och föröka sig. De flesta friska celler hos en vuxen person påverkas inte av cellgifterna. Det gäller dock inte hårsäckscellerna och cellerna på insidan av munnen och magsäcken.

Cellgifter ges i allmänhet intravenöst som dropp i en ven, men det finns även vissa typer av cellgifter som tas i tablettform. Det finns många olika typer av cellgifter, och var och en av dem har olika effekt på cancercellerna. Ofta kombineras olika typer för att göra behandlingen mer effektiv. Ibland krävs även andra mediciner för att dämpa biverkningarna.

Strålbehandling
Vid strålbehandling använder man joniserande strålning för att döda cancerceller och krympa tumören. Det innebär att ett kroppsområde strålas utifrån. Strålbehandling kan också ske via, så kallade, radioisotoper som förs in i kroppen. Strålning ingår ibland som en del av behandlingen vid äggstockscancer.

Andra behandlingsalternativ
En ny typ av behandling vid cancer är immunterapi, vilket mycket förenklat, kan förklaras som ett sätt att försöka få kroppens eget immunförsvar att attackera cancercellerna på samma sätt som det skyddar oss mot andra smittämnen, som till exempel virus och bakterier. Det är möjligt att din läkare kommer att diskutera detta alternativ med dig.

Det pågår hela tiden forskning om äggstockscancer och om behandling. Nya behandlingsformer som genterapi och hormonterapi testas nu i kliniska försök, men det tar några år innan vi vet vilken roll de kan komma att spela. Kanske kommer du att tillfrågas om du vill delta i kliniska studier på de här terapierna som en del av din behandling?

Vilken nytta har jag av behandlingen?
Målet med behandlingen för kvinnor som fått diagnosen äggstockscancer är att:

  • Operera bort så stor del av tumören som möjligt.
  • Döda så många cancerceller som möjligt
  • Hindra cancern från att förvärras
  • Lindra symtomen

Beroende på vilket stadium din cancer befinner sig i är behandlingen antingen inriktad på att bota sjukdomen eller att hålla den tillbaka så länge som möjligt. Samtidigt syftar behandlingen till att få dig att må så bra som möjligt. Om någon del av behandlingen inte fungerar längre eller ger allvarliga biverkningar brukar sjukvårdspersonalen föreslå att du ska prova något annat. Eftersom alla patienter är olika görs en individuell handlingsplan upp som är skräddarsydd just för dig. Din behandlingsplan kan vara helt annorlunda än andra patienters, eftersom de kan ha en annan typ av äggstockscancer eller befinna sig i ett annat stadium.

Vem kommer att vara delaktig i min behandling?
Under behandlingen kommer du att träffa flera olika specialister, bland annat:

  • Kirurg, vanligen specialist på gynekologisk cancer (gynonkolog)
  • Medicinsk onkolog (beslutar om cellgiftsbehandling)
  • Röntgenläkare (analyserar röntgenbilder och andra diagnosmetoder som PET, positronemissionstomografi, eller datortomografi)
  • Patolog (analyserar vävnadsprover)

Även annan sjukvårdspersonal kan ingå i teamet, till exempel:

  • Specialistsjuksköterska
  • Dietist
  • Arbetsterapeut
  • Psykolog eller kurator

Vad kan jag göra för att må bättre?
Du kanske får medicin för att begränsa cancern och de symtom den ger, och även motverka biverkningarna av behandlingen. Du kan göra en hel del själv för att må bättre.
Det är viktigt att:

  • Vårda kontakten med vänner och familj – att träffa eller prata med dem i telefon gör att du har ett liv vid sidan av cancern.
  • Fortsätt att hålla igång – planera in saker att se fram emot.
  • Sköt om dig – ät hälsosam mat, även om du inte har särskilt god aptit
  • Se till att vila och sova tillräckligt

 Fler frågor att ställa till din doktor
Hur lång tid tar behandlingen?
Kommer jag att kunna fortsätta arbeta under behandlingen?
Vilken behandling kommer jag att börja med?
Vad kan jag förvänta mig av behandlingen?
Vilka biverkningar kan jag få av behandlingen? Hur hjälper ni mig att klara av dem?
Vad gör ni om behandlingen inte hjälper?
Kan du berätta vad som händer före, under och efter operationen?
Berättar ni vad ni opererar bort? Jag vill gärna veta det.
Kommer jag att tappa håret av cellgifterna?
Jag är mycket orolig för diagnosen och behandlingen. Finns det någon jag kan prata med?
Finns det några andra nya behandlingar för min typ av äggstockscancer? Finns det några forskningsstudier som jag skulle kunna vara med i?
Vem ska jag ringa till på natten eller veckosluten om jag oroar mig för biverkningarna av behandlingen?
Kan behandlingen påverka sexlivet?
Kommer jag att kunna få barn?

Tala med doktorn och vårdpersonalen
Behandling av äggstockscancer kan vara komplicerad och kanske känner du att det inte finns tid att prata eller ställa frågor när du träffar din läkare. Men om du inte förstår vad som händer, är orolig eller har funderingar kring din sjukdom eller behandling tveka inte att fråga och se till att få svar!

Två frågor som kan vara bra att ställa är:
Vad är syftet med undersökningen eller behandlingen?

Kan du förklara så det blir lättare att förstå?

Att du ställer frågor innebär inte att du ifrågasätter vårdpersonalen och deras arbete. Det innebär istället att du är intresserad av behandlingen och att du vill samarbeta med dem för att uppnå bästa möjliga resultat.

Komma ihåg svaren
Vid en del av dina besök i vården får du så mycket information att det kan vara svårt att komma ihåg alla detaljer efteråt. Då kan det underlätta att:

Ta med en familjemedlem eller vän vid besöket. Be dem att lyssna noggrant på vad som sägs. Sedan kan du diskutera med dem om det som sagts.
Anteckna. Du kan läsa anteckningarna igen efteråt och skriva ner ytterligar frågor som dyker upp. Den här broschyren ger exempel på frågor och det finns utrymme att skriva ner svaren.
Kom alltid ihåg att om du inte förstår något som vårdpersonalen säger till dig, kan du alltid be dem förklara igen. När du vet mer kan du ta bättre hand om dig själv.

Mer information, råd och stöd vid äggstockscancer

1177
Cancerfonden.se
Gynsam.se
Cancertjejer på nätet – forum
Ung Cancer