För 15 år sedan var jag student vid Institutionen för mikrobiologi – tumör-och cellbiologi på Karolinska Institutet, samtidigt arbetade professor Klas Kärre vid institutionen.

När vi nu många år senare möts igen, så är det för ett samtal om aktuella frågor inom gyncancer-forskning. Klas Kärre är nu ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd, och jag själv är anhörig till en gyncancer-patient.

Vi talar inledningsvis om de viktigaste frågorna för Cancerfonden och Klas Kärre berättar att Cancerfonden vill att cancervården i Sverige ska bli bättre på att förebygga, diagnostisera och behandla (genom sin huvudsakliga verksamhet, att stödja forskning):

– Cancerfonden jobbar också idag mer med intressepolitiska frågor. Cancerfondens forskningsnämnds uppgift är att bedöma forskningsansökningar och bevaka forskningsläget. Nya kunskaper ska komma alla patienter tillgodo, oavsett geografiska, socioekonomiska skillnader och vilken diagnosform patienten har.

Hur fördelas forskningsmedlen?

– Endast högkvalitativa forskningsansökningar beviljas anslag efter en noggrann prioritering där mer än 80 experter bidrar.

Klas Kärre berättar att gyncancerforskningen i Sverige inte är lika väl utvecklad som för flera andra cancerformer, och vi behöver få in fler bra ansökningar.

– Om man tittar på hur många kvinnor som får gyncancer (incidens) och hur många som avlider på grund av sin sjukdom (mortalitet), så är gyncancer-området relativt underfinansierat.

Livmoderhalscancerforskning har dock en finansiering som motsvarar incidens och mortalitet. Detta beror på att forskarna tidigt upptäckte HPV-virusets roll för uppkomsten av livmoderhalscancer.

– I Sverige har vi bra screeningsprogram, dessutom duktiga epidemiologer och virusforskare som samarbetar väl.

Varför är gyncancer-forskningen underfinansierad?

– Anledningen till att forskningen inom vissa cancerformer – som bröstcancer och leukemi –har varit framgångsrika beror på att man har kunnat bygga upp starka forskningsmiljöer. En faktor som har bidragit till framgångarna inom dessa cancerformer är att det har varit relativt enkelt att ta tumörprover från leukemi- och bröstcancerpatienter.

Vad kan Cancerfonden ytterligare göra för att stimulera forskningen inom gyncancer?

– Inom lungcancer, en cancerdiagnos med hög mortalitet, satsade Cancerfonden under 2009 på stimulerande åtgärder, bland annat en konferens med internationella toppforskare och konstruktiv återkoppling till sökande som fått avslag inom detta område. Vid uppföljningen några år senare kom man fram till att exempelvis bröst- och prostatacancer samt leukemi har fått 4-8 procent mer i forskningsanslag sedan 2009 medan lungcancer har fått 69 procent mer.

Klas Kärre säger att Cancerfonden undersöker nu möjligheten att stimulera forskningen kring bukspottkörtelcancer – en cancerform som också har hög mortalitet och som har mycket gemensamt med äggstockscancer i och med att båda är former av ”bukcancer” vilka upptäcks sent. Resultaten av bukspottkörtelcancerforskningen kommer man också kunna dra nytta av inom äggstockscancerforskningen. Men det är möjligt att Cancerfonden också kan göra en speciell satsning på gyncancer.

Vad är mest aktuellt inom gyncancer-vården den närmaste tiden enligt dig?

– Den forskning som Cancerfonden stöder för tillfället är bla livskvalitet-frågor som gyncancer-patienter har gemensamt. Till exempel hur sexualiteten påverkas på grund av sjukdomen. Jag tror också att forskare med dagens nya tekniker blir bättre och bättre på hitta markörer som möjliggör tidig upptäckt, vi stöder ett par sådana projekt. Detta är av stor vikt speciellt för äggstockscancer där patienten har symptom endast i ett sent skede av sjukdomen. Man blir också duktigare på att operera bort gyncancer, men detta kräver att man koncentrerar operationerna till några få sjukhus som har erfarna kirurgteam.

– För övrigt tror jag att olika instanser i Sverige kommer att försöka samordna kliniska prövningar och bygga upp portaler där patienter direkt kan se vilka kliniska försök som är pågående.

Immunoterapi mot cancer blev utsedd av vetenskapliga tidskriften Science som det viktigaste genombrottet under 2013. Forskas det i immunoterapi i Sverige?

– Vi har duktiga immunologer i Sverige och det forskas mycket inom området.  Man studerar både mördarceller och antikroppar mot cancer. Det pågår intressanta studier med den nya antikroppen ipilimumab mot metastaserande malignt melanom. Eftersom även äggstockscancer ofta upptäcks när metastaser redan har utvecklats, skulle samma typ av behandling eventuellt kunna användas.

Professor Kärre betonar avslutningsvis vikten av att komma ihåg att de många upptäckter som sker inom både grundforsking och klinisk forskning för vissa cancerdiagnoser, kan vara av stor nytta även för andra cancerformer – däribland gyncancer. Samtalet med Klas Kärre lämnar många positiva besked vilka vi får anledning att återkomma till vid ett senare tillfälle.

Av: Roshan Tofighi.