Dagarna får illustreras av tre av våra mottagare av Eldsjälspriset, Cecilia Hedström, Anna Palmstierna och Pernilla Dahm-Kähler.

Ett genomgående tema på dagarna var vår Nollvision. Vi ville fråga läkare, forskare och andra  som deltog på dagen – Är detta möjligt? Kan vi nå visionen?

På temat prevention hade vi föreläsningar om säkerheten för HPV vaccineringar, vi fick veta vad viktigt det är att tonåringar och äldre verkligen går och vaccinerar sig, vi fick höra lite om fysisk aktivitet och cancer. Kan vi verkligen minimera riskerna att få cancer genom att motionera?

På temat behandling fick vi veta att förbättringen av operationsmetoder för äggstockscancer är det som gjort att 5-årsöverlevnaden ökar. Vi fick också veta vad viktigt det är att man inte opererar på för många ställen. Överlevnaden ökar om sjukhuset som opererar har gjort många operationer. En nyhet för oss var nya rön om vikten av att korta väntetiden mellan operation och cellgifter. Förut  har man trott att man ska vänta mellan operation och cellgifter för att ge kroppen vila men nya rön visar på vikten av att starta cellgiftsbehandlingen snabbt efter operationen.

Vi fick veta det senaste inom flera forskningsområden. Vi ser med spänning fram mot att få höra på nästa års gynancerdagar hur långt man kommit.

Vi har gjort ett försök att sammanfatta alla intressanta föredrag så att ni som inte kunde komma kan ta del av dem också.  Vi har delat dem i tre områden, Prevention, Behandling äggstockscancer och Forskning.

Prevention

Shirin Bartholdsson Utvecklingsledare RCC Väst

Helene Rundqvist, Medicine doktor, Karolinska Institutet

Levnadsvanor som påverkar gynekologisk cancer.

Shirin berättade att det bästa sättet att undvika Äggstockscancer är:

• Undvik högt BMI.
  • Det är större risk om man har ett BMI större än 30
  • Undvik att röka
    • Det är en dubblerad risk för de som röker

 

Det bästa sättet att undvika Livmoderhalscancer är:

• Undvik oskyddat sex
• Gå på regelbundna cellprovskontroller
• HPV – vaccinering
• Undvik att röka

 

Helene berättade att fysisk aktivitet i 30 minuter minst 5 dagar per vecka kan minska risken för äggstocks- och livmoderkroppscancer med 30%, och att risken att drabbas av äggstockscancer är 50% högre hos kvinnor som sitter still mer än 6 timmar per dag. Hon nämnde också en ny studie som har visat att kvinnor med äggstockscancer som tränade mer än 2 timmar per vecka har bättre prognos än de som tränar mindre än 1 timme per vecka.

Fysisk aktivitet vid cancersjukdom

• Minskar biverkningar av cancerbehandlingen
• Minskar cancerrelaterad trötthet
• Ökar överlevnaden

 Både Shirin och Helene berättade också att vården kan bli bättre på att hjälpa till med tobaksavvänjning, skriva ut friskvård på recept och informera om vikten av att vaccinera sig och gå på sina cellprovskontroller.

Björn Strander, Överläkare, Verksamhetsansvarig Cervixcancerprevention , RCC Väst

Lisen Dahlström, PhD, Karolinska Institutet

Kristina Elfgren, Karolinska Institutet

Dessa tre pratade på temat Varför är det så viktigt att kvinnor vaccinerar sig och går på sina kontroller. Lisen pratade om huruvida vaccinet är farligt eller ej.

 

Björn gav oss en internationell utblick. 85%  av all livmoderhalscancer drabbar kvinnor i de fattigaste länderna.

I Sverige har antalet fall av Livmoderhalscancer minskat över åren men de senaste åren har en flackare minskningskurva. Vi kan se på fallen av Livmoderhalscancer att vi har en lägre debutålder, mer HPV – prevalens och fler partners. Å andra sidan har vi en bättre screening än vad vi hade förut

Kvinnor får idag livmoderhalscancer för att de inte går på de provtagningar de kallas till och för att provet missat en förändring

Kvinnor går idag inte på provtagningar av många olika skäl. Några av dem är:

• Har inte fått inbjudan
• Rädd
• Förstår inte varför man ska gå
• Har inte tid
• Otrevligt att bli undersökt
• Drabbar inte mig

Många förslag har tagits fram för att underlätta för kvinnor att ta prov.

Vaccinering är mycket viktigt men Björn sa att med det vaccinationsprogram vi har idag så kommer vi inte se någon effekt i dödlighet före 2032.

Andra vinster med att vaccinera sig är förutom att inte få livmoderhalscancer är:

• Bevarad möjlighet att föda barn
• Färre behandlingar av cellförändringar
• Skydd mot annan HPV-orsakad cancer
• Färre kondylom

Lisen berättade om anti-vaccin kampanjer som har förekommit. Hon berättade att inga allvarliga biverkningar av HPV-vaccinering har upptäckts och att hon i sina studier inte har kunnat se högre frekvens av sjukdomar bland vaccinerade. Hon påpekade också att nyttan är större än riskerna.

Kristina poängterade att vaccination skyddar även de som inte kommer till screeningsprovtagningen, men att vaccin och cellprovtagning kompletterar varandra! Och att vaccinerade måste fortsätta att screenas med tanke på de andra tumörframkallande HPV typerna.

Så deras råd till oss är:

Använd kondom i nya sexuella relationer.

Delta regelbundet i gynekologiska cellprovskontroller.

Vaccinera er för att få skydd även mot andra cancerformer.

Sluta röka.

Till de som arbetar med frågan inom Landsting och Vård säger de att det viktigaste är att öka deltagandet.

 

 Karin Sundfeldt, Professor, Överläkare 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Tidig diagnostik räddar liv

Äggstockscancer upptäcks oftast sent pga. de okaraktäristiska symptomen och har därför vanligen hunnit sprida sig i buken. Någon bra screeningsmetod finns tyvärr ännu inte. Forskarna försöker ta fram känsliga screeningsmetoder som kan underlätta tidig upptäckt.

Tumörceller från livmoder- och äggstockscancer kan lossna, återfinnas och identifieras i cervixsekretet.  Denna hypotes försöker Karin och hennes forskarkolleger jobba vidare med. De letar efter nya markörer i cystvätskan som:

• Är en outforskad källa
• Är närmast själva tumören
• Innehåller mycket höga nivåer av proteiner jämfört med blodet vilket kan utnyttjas i diagnostiskt syfte
• Är lätt tillgängligt

 

 Behandling äggstockscancer

Christer Borgfeldt, Docent, Överläkare, Lund, Skånes Universitetssjukhus

Pernilla Dahm – Kähler, Överläkare, Med Dr., Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi, Regional Processägare Ovarialcancer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kjell Bergfeldt, verksamhetsutvecklare RCC, överläkare
Onkologiska kliniken, Karolinska Sjukhuset 

Christer pratade på temat

Förbättrad  öggstockscancerkirurgi ökar överlevnaden.

Ckrister kunde visa att överlevnaden är relaterad till sjukhus och antal operationer en läkare gör och om man är opererad på ett lokalsjukhus eller ett universitetssjukhus. På samma sätt som man kan se att överlevnaden ökar om man kan operera bort till makroskopisk tumörfrihet.

Christer kunde också visa på hur kraftigt överlevnaden ökade när man ändrade operationsmetod. Han betonade också den stora vikten av teamets roll. Att ha ett bra team runt patienten, gynekologlisk tumörkirurg, narkos, postoperativt team, gyn-onkolog

 

Pernilla pratade på temat:

Vad är viktigt i vårdprogrammet för äggstockscancer för att göra vården jämlik

Pernilla berättade att det är 625 som får äggstockscancer varje år i Sverige. Den relativa 5-års överlevnaden är 47,5 %. 563 kvinnor dör varje år

5-års överlevnaden har förbättrats de senaste åren medan 10 års överlevnaden till skillnad från t.ex. bröstcancer fortfarande är låg 37,3%.

Den enskilt viktigaste händelsen för att förbättra överlevnaden är att operera till makroskopisk tumörfrihet. Tidigare lämnade men vissa tumörer och lät cellgifterna göra resten.

Nu har man funnit att en ytterligare viktig faktor att öka överlevnaden är att sätta in cellgifter snabbt efter operationen. Förut tyckte man att patienten borde vila mellan operation och cellgifter. Nu vet man att det är viktigt att sätta in dem snabbt.

Både vilken tumörfrihet man uppnår i olika geografiska områden i Sverige och hur snabbt man sätter in cellgifter mäts i de kvalitetsregister som både onkologer och kirurger fyller i (eller borde fylla i, redaktörens anmärkning)

Vem ska operera kvinnor med äggstockscancer?

Enligt Pernilla är det följande faktorer som ska styra:

• Gynekologisk tumörkirurg vid universitetsenhet/Gynekologiskt Tumörkirurgiskt centrum(GTK)
• Närhet till Gynonkologisk Enhet
• Multidisciplinära konferenser (MDK)
• Multidisciplinärt team
• Vårdteam och fortbildningsmöjligheter
• Struktur, kompetens och resultat
• Året runt verksamhet
• Forskningsaktivitet

Pernillas slutsats var att för att minska dödligheten så ska kvinnan behandlas enligt följande

Kirurgi:

Om möjligt makroskopiskt tumörfrihet vid operations avslut för

att förbättra prognosen för den enskilda kvinnan med

så lite morbiditet som möjligt

Systemisk Kemoterapi:

Start inom ≤ 28 dagar (≤ 21 dagar)

Kjell pratade på temat

Hur lång tid tar det att uppnå en nollvision för äggstockscancer

Vad kan det nationella vårdprogrammet för äggstockscancer innebära för överlevnaden i äggstockscancer?

Kjell berättade om vad ett Nationellt vårdprogram är

• Äggstockscancer först – snart finns 20 nationella vårdprogram
• Landets främsta expertis inom vård och omvårdnad samlas

–     Kartlägger och samlar kunskap/erfarenhet

–     Beskriver ”vad” som ska göras

• Evidensbaserad vård, state-of-the-art, ”best practise”
• Ska uppdateras
• Uppdrag från RCC nationellt
• Genom RCC till styrande i varje landsting
• Följs upp med kvalitetsregister
• Ska leda till förbättringar och utveckling
• Lika för alla

För kvinnor med äggstockscancer finns stora skillnader mellan olika landsting och socioekonomiska grupper

 Vi hade bett Kjell i presentationen berätta om han trodde att vår nollvision var uppnåbar och det trodde han. Fast på lång sikt

De tre viktigaste faktorerna för att nå nollvisionen var:

• 1. Prevention – ingen blir sjuk
• Vaccin?
• Identifiera och eliminera riskfaktorer?
• Identifiera kvinnor med hög risk

–     Förebyggande medicinsk behandling?

–     Förebyggande kirurgisk behandling?

1. 2.   Tidig upptäckt – fler kan botas

• Den kanske svåraste delen
• Ingen screening – forskning pågår
• Diffusa symtom – ökad kunskap hos patienter och primärvård
• Förbättrad och tidigare diagnos – blodprov?

1. 3.   Nya och bättre behandlingar – alla lever länge

• Mer och bättre kirurgi
• Nya cancerläkemedel?
• Immunterapi?

Kjells slutsatser var att det inte kan ta 40 år att uppnå nollvisionen om vi har samma förändringstakt som nu. Det måste gå fortare- mycket fortare

 

Forskning

Ragnar Hultborn, Professor emeritus, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet

Strålterapi vid äggstockscancer med hjälp av målstyrda drönare

Även efter noggrant kirurgiskt avlägsnade av synliga äggstocktumörer i buken, kan små icke-synliga tumörer vara kvar. Därför får opererade patienter cellgifter via blodet. Men även efter lyckad kirurgi och cellgiftsbehandling återfaller majoriteten inom några år. Detta beror sannolikt på att små, ej blodförsörjda, tumörer undkommer cellgifter som ges via blodbanan.

Ragnars forskningsgrupp jobbar med en ny metod, radioimmunoterai, där en antikropp som är bärare av ett radioaktivt ämne, söker upp tumörceller för att uppnå en lokal strålbehandling.

Ragnar berättade att de kommer att genomföra en ny fas I studie, förhoppningsvis till hösten.

Kathrin Wode, specialistläkare, Karolinska Sjukhuset,

Processledare Integrativ Cancervård på RCC Stockholm Gotland

Finns det ett behov för integrativ cancervård?

Integrativ cancervård är ett område som intresserar fler och fler forskare. Kathrin ska leda arbetet med att ta fram regionala riktlinjer för hur man ska kunna integrera de alternativa metoder och behandlingar som kan vara till nytta inom cancervården.

Många patienter efterfrågar och använder idag komplementär och alternativmedicin (KAM) vid cancersjukdom. En europeisk studie har visat att 39% av alla cancerpatienter använder KAM.

Kathrins forskning vid RCC ska bidra till att utvärdera behandlingar som kan ge en effektivare vård och öka patienternas livskvalitet. Kathrin berättade att hon förnärvarande inte har några svar utan en massa frågor. Hon delade ut enkätfrågor bland deltagarna på Gyncancerdagen i Stockholm och bad att få återkomma med svar längre fram.

Kanske redan på Nästa Gyncancerdagen, får vi hoppas på!

Thomas Helleday. Professor, Karolinska institutet

Kommer det att finnas nya behandlingar för äggstockscancer?

En ny upptäckt från Thomas forskargrupp har lett till upptäckten av proteinet PARP och dess betydelse för behandlingen av äggstockscancer. PARP är nödvändig för BRCA1 och BRCA2, två gener som kan orsaka ärftlig äggstockscancer.  Genom att hämma PARP kan man döda dessa cancerceller. PARP hämmare har visat även lovande resultat för äggstockscancerpatienter som inte har BRCA mutationer.

Läkemedelsutvecklingen av dessa hämmare befinner sig i sista stadiet och når förhoppningsvis den europeiska marknaden nästa år.

Thomas berättade också om ännu en ny upptäckt, om ett helt nytt sätt att behandla cancer. Denna upptäckt bygger på att hämma ett specifikt enzym kallat MTH1, som cancerceller till skillnad från normala celler behöver vid celldelning.

Vi lär återkomma till Thomas allra senaste forskningsupptäckter även på nästa års Gyncancerdagen!

Lennart Eriksson, Professor emeritus, Karolinska Institutet

Forskning på cirkulerande Tumörceller kommer att leda till skräddarsydd vård för patienten!

Varje cancer är unik och det ligger i sjukdomens natur att den också hela tiden förändras. Men cirkulerande tumör celler (CTC) är cancerceller som cirkulerar i blodet, och som kan isoleras och karaktäriseras, så att den behandlande läkaren kan få en aktuell bild av kvarvarande cancer och tidigt bedöma hur effektiv behandlingen är. Lennart Eriksson, som är patolog, studerar isoleringen av CTC. Han berättade om CTC:s betydelse för diagnostik och behandling:

 

KLINISK BETYDELSE AV CTC

• Spridning av tumörceller och metastasering orsakar 90% av cancerassocierad död
• CTC utgör en länk mellan den primära tumören i vävnaden och metastaserna
• Efter operation är den borttagna tumören historia – CTC visar vad som finns kvar idag
• Enkel provtagning – snabb analys – högre relevans

Lennart tror att CTC kommer att kunna användas inom cancervården förhoppningsvis inom tre år.

Gyncancerdagen i Stockholm avslutades av Gunilla Gunnarsson, Cancersamordnare SKL.

I Göteborg var det Nils Conradi Chef för RCC Väst som fick berätta vad RCC gör för att bidra till vår nollvision

Vad gör RCC (Regionala Cancercentra) för att bidra till nollvisionen och nå en jämlik vård

RCC arbetar inom alla de områden vi täckt på våra Gyncancerdagar. Prevention, behandling och klinisk forskning.

Gunilla berättade om att de sex RCC som bildats har i uppdrag att säkerställa att regeringens Cancerstrategi implementeras( se RCCs webb)

Regionala cancercentrum (RCC) är en kunskaps- och utvecklingsorganisation i respektive sjukvårdsregion. Genom regional och nationell samverkan ska RCC, tillsammans med landsting och regioner, skapa en mer patientfokuserad, jämlik, säker och effektiv cancervård.

RCC cheferna möts var 6:e vecka med Gunilla som samordnare. Där stämmer man av och beslutar kring gemensamma frågor.

Det är dessa som också godkänner de nationella vårdprogrammen där äggstockscancer var det första.

Gunilla sa att de nu ser över hur vårdprogrammen ska följas upp. Gunilla berättade också om de stora utmaningar de har när det gäller nivåstrukturering. Vissa RCC täcker många Landsting och då kan det vara svårt att komma överens. Varje RCC har tagit fram en Cancerplan och den arbetar man nu med för att implementera.

En viktig fråga som RCC i samverkan arbetar med är att snabba upp introduktionen av nya cancerläkemedel.

 

Läs mer om vad RCC gör här