Skandionkliniken (Skandinaviskt centrum för onkologisk behandling med partiklar), Nordens första klinik för svept protonstrålbehandling, invigdes förra året i Uppsala. Kliniken är en nationell anläggning för avancerad strålbehandling av cancerpatienter. Protonbehandling på Skandionkliniken ska vara tillgängliga för alla patienter i Sverige från halvårsskiftet 2015. Nätverket mot gynekologisk cancer ville ta reda på mer om kliniken, och om patienter med gynekologisk cancer kommer att kunna behandlas med protonstrålning.

Thomas Björk-Eriksson, överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och medicinskt ansvarig på Skandionkliniken

Varför behövs nya former av strålningsbehandling?

– I Sverige upptäcks cirka 60 000 nya cancerfall varje år och cirka hälften av dessa patienter strålbehandlas antingen i botande eller lindrande syfte. Vid traditionell strålbehandling får tumören en hög stråldos, vilket kan innebära att även friska organ påverkas. På grund av risken för funktionsnedsättande skador på andra organ kan man, i vissa fall, inte ge tillräckligt hög stråldos för att få bort tumören.

Vad är protonterapi och vilka patienter kommer att behandlas med den?

– Strålning med svept protonstråle, som är en ny avancerad form av strålningsbehandling, kan nästan helt koncentreras till själva tumören. Detta kan innebära att stråldosen kan höjas med betydligt mindre risk för biverkningar från den friska vävnaden. Fördelen med protonstrålning är att stråldosen fördelas i vävnaden på ett annorlunda sätt än vid fotonstrålning. Protonerna låter sig styras också i djupled. Detta är den stora skillnaden mellan ”vanlig” strålbehandling och protonstrålning. Effekten på olika vävnader (tumör- och normalvävnad) skiljer sig endast marginellt åt (cirka 10%). Protonterapi är aktuellt för patienter vars tumörer ligger nära känsliga organ i huvud, bröst eller bukhåla, och för barn, eftersom traditionell strålning ger en viss risk för nya tumörer senare i livet.

Är protonterapi mer effektiv än traditionell strålbehandling?

– Antalet kliniska studier är mycket få i relation till antalet patienter som idag är behandlade med protoner, ca 150 000. En av de första patienterna i världen som behandlades med protoner var en svensk kvinna behandlad för just gynekologisk tumörsjukdom vid Thé Svedberg Laboratoriet i Uppsala 1957. De studier som finns inkluderar ofta små och heterogena patientgrupper behandlade med ”första generationens” protonstrålnings teknik med s.k. passivt spridda protoner till skillnad från Skandionklinikens aktivt svepta protonstråle. Det finns dock cancertyper såsom vissa former av ögon- och skallbastumörer, där det finns vetenskaplig evidens för att protonterapi är bättre. Antalet kliniska studier börjar dock öka och på Clinical Trials hemsida (www.ClinicalTrials.gov) kan man hitta dessa. En absolut majoritet av patienterna (>80%) på Skandionkliniken kommer att ingå i någon form av klinisk studie. Skandionkliniken tillkommer alltså inte på grund av den övertygande vetenskapliga evidensen för protonterapi jämfört med olika former av fotonstrålning utan just för att vi i Sverige skall vara med att skapa denna evidens så att vi en dag skall kunna välja mellan olika strålbehandlingsformer på ett mer vetenskapligt sätt. Det vill säga vilken strålbehandlingsteknik har en patient med en viss tumörtyp mest nytta av!

Karin Bergmark, överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och ansvarig för framtagande av kliniska studieprotokoll för gynekologisk cancer på Skandionkliniken

Behövs det nya former av strålningsbehandling vid gynekologisk cancer?

– Vid vissa fall av livmoderhalscancer får patienten inre strålbehandling (brachyterapi), som är en effektiv och riktad behandling. Ett mål med behandlingen är också att minimera risken för seneffekter från urinblåsa, tarm och vagina, genom att undvika höga stråldoser till dessa organ. Brachyterapi ger en hög stråldos lokalt och en låg dos till omgivningen. I vissa fall är det dock inte möjligt att ge brachyterapi, till exempel om det är trångt i livmoderhalsen eller om det finns tumör i stödjevävnaden utanför livmoderhalsen dit brachyterapin inte når. Idag ges då extra yttre strålbehandling istället för brachyterapin. Eftersom urinblåsan och ändtarmen ligger mycket nära livmoderhalsen innebär detta att även dessa organ får en högre stråldos än om man kunnat ge brachyterapi. Därför är en mer skonsammare strålbehandling önskvärd.

Kommer patienter med gynekologisk cancer att behandlas på Skandionkliniken?

– Vi vill nu studera om protonterapi kan leda till lika god effekt som brachyterapi, men med mindre seneffekter än när kompensationen för brachyterapin ges med konventionell strålbehandling. Vi vill också studera de fall av livmoderhals- och livmoderkroppscancer där man efter operation bedömer att lymfkörtlarna i bäckenet ska strålbehandlas. I denna studie planerar vi att hälften av patienterna slumpas till konventionell strålbehandling och hälften till protonterapi. Vi kommer att jämföra seneffekter från urinvägarna, tarmarna och gällande sexualitet. När kunskapen ökat kanske kommer det att bli aktuellt med andra gyncancerdiagnoser, men inte inom ”närtid”.

Hur kan kvinnor med livmoderhals- eller livmoderkroppscancer, som vill bli behandlade med protonterapi, komma i kontakt med er på Skandionkliniken?

– Man kan diskutera med sin behandlande läkare/mottagning om det finns möjlighet att inkluderas i någon av de studier som planeras på Skandionkliniken.

Thomas och Karin tror att protonterapi kommer att leda till färre och lindrigare seneffekter, men med lika goda resultat för övrigt.

Fakta: Byggnaden som Skandionkliniken ligger i inrymmer också ett hotell. Verksamheten vid Skandionkliniken bygger bl.a. på konceptet ”distribuerad kompetens” d.v.s. diagnostik, information till patienter och anhöriga, behandlingsplanering och eventuellt del av behandling samt eftervård utförs inom varje sjukvårdregion. Man hoppas kunna komma igång med patientbehandlingarna under juni 2015. Anläggningen ska ta emot cirka 1 000 patienter 2019 och därefter skall kapaciteten successivt kunna öka till cirka 2500 cancerpatienter per år. Kliniken drivs av de sju landsting/sjukvårdsregioner som har universitetssjukhus, men alla landsting i landet är med och finansierar verksamheten.

Av: Roshan Tofighi