Universitetslektor, Docent och överläkare Miriam Mints, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet

Livmodercancer eller endometriecancer, är en cancersjukdom som uppstår i livmoderns slemhinna. Den drabbar ca 1600 kvinnor/år, och är fjärde vanligaste cancerformen bland kvinnor. 40% av all gynekologisk cancer består av endometriecancer, men i jämförelse med övriga gynekologiska maligniteter har den förhållandevis låg dödlighet, oftast tack vare tidig upptäckt.

De vanligaste riskfaktorerna för endometriecancer är om man är mycket överviktig, aldrig har varit gravid, är fysisk inaktiv, har högt blodtryck, och har något metabolisk syndrom som typ 2 diabetes. De vanligaste symptomen är rikliga eller oregelbundna blödningar, bruna flytningar, och tryckkänsla över nedre delen av buken. Eftersom symtomen oftast märks innan sjukdomen hunnit gå långt brukar man kunna få behandling tidigt.

Antalet endometricancer har ökat stadigt sedan 1960-talet. Orsakerna tros vara livsstilsrelaterade som att fler kvinnor är överviktiga idag, att barnafödandet har minskat och att vi blir exponerade för fler hormonstörande kemikalier i vår miljö.

Två olika typer av endometriecancer

Typ 1, som drabbar 80% av fallen, är hormonberoende tumör, dvs den uppstår på grund av disbalans mellan östrogen och progesteron hormonerna, där östrogen dominerar. Den drabbar oftast kvinnor i premenopausen och är relativ ”snäll” cancerform eftersom de flesta kvinnor blir helt friska. Dock i 20% av fallen kan cancern komma tillbaka.

Typ 2 eller serös cancer drabbar äldre kvinnor i menopausen. Den växer från tunn slemhinna, påminner mycket om äggstockscancer och har dålig prognos. Typ 2 är mindre beroende av östrogen.

Ärftlig form av endometriecancer

I fem procent av alla endometriecancerformer kan ärftlighet vara den bakomliggande orsaken, då kallas det för cancersyndrom. Ett av detta syndrom är Lynch syndrom.  Lynch syndrom består av genetiska rubbningar som ökar risken för många cancerformer, speciellt för coloncancer. Kvinnor som har diagnostiserats med Lynch syndrom har 60% risk att drabbas av endometriecaner och 24% risk att drabbas av äggstockscancer. Den ärftliga formen drabbar oftast yngre kvinnor under 50. Man har ökad risk om man är mutationsbärare av dessa gener, MLH1, MSH2, MSH6 , PMS2. Dessa drabbade kvinnor kan sedan också insjukna i coloncancer.

Docent Miriam Mints, som forskar om endometriecancer på Karolinska Institutet, tycker att det är viktigt att känna till att fettvävnad producerar östrogen vilket bidrar till östrogendominans hos överviktiga kvinnor. Hon tycker också att man ska ta symptomen på allvar, söka vård snabbt och begära att bli utredd eftersom det kan finnas cancerceller även i 3-6% av alla polyper som anses vara ”snälla”.

P-piller har skyddseffekt

P-piller består av östrogen/progesteron (gulkroppshormon) eller endast progesteron. Det är progesteronet som har skyddande effekt mot endometriecancer. Skyddet kvarstår i flera år efter avslutad användning. Även hormonspiral har samma skyddseffekt.

Behandling 

Den vanligaste behandlingen är att livmoder och äggstockarna tas bort kirurgiskt. Dock kan kirurgi bli mer omfattande beroende på tumörens typ och spridning.  Även den postoperativa behandlingen i form av strålning och cytostatika är individuell och också beror på tumörens typ och spridning. Idag finns det inga markörer för att anpassa behandlingen individuellt.

Miriams forskargrupp har byggt upp en endometriecancerbiobank vid Karolinska sjukhuset. Målet med biobanken är att utveckla tidiga diagnostiska markörer för endometriecancer, att identifiera sjukdomsorsakande gener och att kartlägga ärftligheten, för att sedan kunna implementera kunskaperna i klinisk praxis och skräddarsy lämpliga preventionsprogram.

Ärftlighetsmottagning på kvinnokliniken

Tack vare Miriams forskargrupps ansträngningar finns idag en ärftlighetsmottagningsklinik för gynekologisk cancer på Karolinska sjukhuset, där man tar emot alla kvinnor med ärftligt risk för gynekologisk cancer d.v.s. även äggstockscancer. Vid ärftlighetsmottagningen initieras ett vårdprogram för kvinnan som vid lämplig tid kan då genomgå profylaktisk operation. Man samarbetar med klinisk genetik, Gastro, Bröst och även med IVF-kliniken på Huddinge.

– I Sverige är vi inte vana vid att fråga om familjehistoria. Men i USA är det mycket vanligt att man frågar om t.ex. etnicitet. Europa med sina två världskrig har en stor population som inte kan sin familjehistoria. Dessutom är det många som har invandrat till Europa. Därför är det viktigt att man frågar om kvinnas familjehistoria vid gynekologiskt besök, berättar Miriam.

– Döttrar till mammor med endometriecancer har 2-2,5 större risk att insjukna i samma cancer som deras mamma. En annan genetisk riskfaktor är om man har släktingar som har insjuknat innan 50 års-åldern.

När vi pratar vidare berättar Miriam att hon är orolig över vårdkedjans utveckling, att kliniker idag inte längre kan följa sina patienters vårdresa hela vägen. Hon önskar också att gynekologisk cancer skulle vara mer prioriterad och bättre finansierad.

Av: Roshan Tofighi

roshan@gyncancer.se