Gyncancerdagen i Malmö

Madalina Ohrberg, Årets Eldsjälspristagare i Malmö

 

Budskapen under Gyncancerdagen i Malmö handlade även där om hur vi kommer ett steg närmare vår nollvision.

Hur blir cellprovtagning med HPV-test?

Christer Borgfeldt, överläkare, SUS svarade:

– Som förut fast bättre

Det var Christers beskrivning av det nya HPV baserade testet. Screeningen startar som förut vid 23 års ålder men först vid 30 så gör man den första HPV analysen. Sedan är åldersgränsen höjd i det nya programmet. Vid 64 kallas man för sista gången men kommer man inte på den kallelsen så fortsätter man påminna tills man fyllt 70.

Primär screening HPV är en förfining av den screening som görs idag. Den fokuserar på de kvinnor dom ligger i riskzonen.

För kvinnan är det samma provtagning som förr (cellprov) , det är bara analysmetoden som skiljer.

När provet kommer till labbet delas proverna upp efter kvinnans ålder , vissa för analys av cellerna andra för att söka om viruset (HPV) finns. Om man hittar ett högrisk HPV går provet vidare för analys av cytologen vilket hörs av en cytodiagnostiker.

Christer visade diagram på att många kvinnor får livmoder halscancer vid drygt 30 års ålder men det finns också en ”puckel” vid drygt 80 år.

Frågor och svar om HPV – Mina erfarenheter som svarande barnmorska Anna Palmstierna, utvecklingsbarnmorska, RCC syd

Livmoderhalscancer en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. I Sverige är vi lyckligt lottade som har cellprovtagning. De kvinnor som dör i Sverige i livmoderhalscancer har i majoriteten av fallen inte gått på cellprovtagning. I Malmö ser man att kvinnor med invandrarbakgrund mer sällan går. Anna kunde visa på s.k. geomappning där man på en karta enkelt ser vilka områden som har låg andel som går. Där arbetar Anna bland annat genom att föreläsa på SFI, träffa grupper av invandrare och tar hjälp av imamer för att få fler att gå.

De allra flesta som går har normala prover. 2014 var det 10 % som hade avvikande resultat som behövde kollas vidare.

  •  Din familj och de som älskar dig vill att du ska gå på cellprovtagning så KOM! fortsätter Anna.

HPV viruset finns i nästan 99 % av all cervixcancer . HPV viruset orsakar också cancer i slida, blygdläpparna, ändtarmen, penis, pungen, mun och halscancer. Idag är HPV vaccinering del av skolvaccinprogrammet för flickor i klass 5. Stora studier har visat att vaccinet inte har några biverkningar. Nya studier har också visat att antalet förstadier i livmoderhalscancer nu går ner.

”Får vi lov att ha sex?” Eva Mossberg, barnmorska/sexolog, Skånevård Sund, Region Skåne

Eva Mossberg berättade om sin studie ”Får vi lov att ha sex”. Studien visade att det fanns brister i den enskilda barnmorskans attityd till att ta upp ämnet sex med patienter. Det berodde på många faktorer men några var t.ex brister i utbildning, brister i organisation och brister i vilja att ta upp detta med patienter. En del kände sig obekväma med att samtala om sex.

Onkologisk behandling av gynekologisk cancer Jessica Wihl, bitr. överläkare, Skånes Onkologiska Klinik, SUS

Tre olika behandlingar av gynekologisk cancer, kirurgi, cellgifter och strålning.

– Försök leva ett så normalt socialt liv som vanligt under cellgiftsbehandling. Var inte rädd för infektionsrisk och rör dig så mycket du orkar, berättade Jessica. Cellgifter ger många biverkningar och en del av dem är s.k. seneffekter. Detsamma gäller vid strålning. Rehabilitering är viktigt och bör starta redan vid diagnosbeskedet.

Susanne Malander, överläkare, PhD, Onkologi, Lunds Universitetssjukhus, berättade om ärftlighet och vikten av att känna sin familjs historia. Hon gick igenom några av de vanligaste mutationerna BRCA1, BRCA2 och Lynchs syndrom.

– Man bör vara extra observant och söka genetisk vägledning på närmaste Universitetssjukhus om man har en familj där flera nära släktingar drabbats av samma typ av cancer, eller om några i familjen drabbats av bröst- eller äggstockscancer i ung ålder. Vissa tumörformer är sammankopplade genetiskt som t.ex äggstockscancer, bröstcancer, mag-tarm cancer och livmodercancer.

Mina och andra kvinnors erfarenheter av gynekologisk cancer Madalina Ohrberg, patientföreträdare RCC Syd. Madalina beskrev på ett mycket berörande sätt sin upplevelse av att vara svårt sjuk.

– Att få cancer är som att plötsligt befinna sig i en konstig väntsal – ett rum med en dörr till vänster som döden bultar på, en dör till höger som bara vården kan öppna till dig och ett högt uppsatt fönster som du inte når. Och att sitta på finns bara en pinnstol, beskrev Madalina det målande. Du vet och hör att livet finns där ute utanför fönstret. Du vill gärna vara där, du har bråttom att leva. Om du ställer dig upp på stolen kan du se glimtar av det. Men vågar du?

– Döden bultar på dörren och då använder du stolen så gott du kan för att blockera den dörren. Sen provar du förtvivlat att öppna med klor och näbbar vårddörren men det går inte när du vill. Det öppnas när vården vill. Så vad händer? Du får vänta….vänta på prover, operation, behandlingar som ska ge dig livet tillbaka. Men du har bråttom att leva……Och alla säger till dig “kämpa”. Ja, du gör det men väntan förhindrar det. ”

Religion och cellprovtagning Idriz Karaman, imam

Idriz visade med citat ur Koranen att det inte finns några hinder för kvinnor att gå på cellprovtagning.

Av: Barbro Sjölander