Världscancerdagen: Frisk i ett land – sjuk i 21 landsting

Den 4:e februari arrangerade Nätverket mot cancer traditionsenligt Världscancerdagen. Programmet innehöll paneldiskussioner om dagens cancervård och framtidens behov och medverkande var riksdags- och landstings/regionpolitiker, myndigheter, sjukvård samt patientföreträdare. Göran Hägglund, tidigare socialminister (kd) och ”pappa” till Nationella Cancerstrategin 2009, var moderator.

Under flera av diskussionerna under dagen framhölls enhälligt vikten av jämställd och patientnära vård, behovet av forskning och kliniska studier, nationell samordning av regelbunden kompetensutveckling av läkare i vård och patientbemötande samt screening av patienter i riskgrupper.

Även vårdens organisering berördes. Helene Hellmark Knutsson (s), minister för forskning och högre utbildning berättade att det i genomsnitt tar 17 år att implementera en ny behandlingsform i 80% av landets kliniker! Hon framhöll att vi behöver mer av nationell samordning för att få lika vård, bland annat pågår en nationell kartläggning av kliniska studier. Det är för lite av utveckling och innovation i vården idag, delvis beroende på att ersättningsmodellerna är konserverande. Ministern menade att det behövs mer frihet till vården, snarare än detaljstyrning vilket skapar suboptimering. Drivkraften bör vara att skapa det bästa och mest jämlika vården i hela världen.

Professor Roger Henriksson, chef Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland, instämmer i att det inte är mer finansiella resurser som behövs, problemet är att de används på fel sätt. Professor Hans Hägglund, Akademiska sjukhuset i Uppsala framhöll bristen på kompetens och att cheferna i vården måste bli bättre på förändringsledning ”det enda vi kan justera i budgeten är personal”.

Även Irene Svenonius (m) Finanslandstingsråd Stockholms Läns landsting, vittnar om att det tillhandahålls olika vård beroende på var man bor och att det gäller att hitta lösningar så alla får en god vård och där patienten sätts i centrum. Nationella kompetenscentra som RCC har varit ett steg på vägen, men även att se till internationella vårdmöjligheter, identifiera brytpunkten mellan forskning och att möta patienter samt att hitta ersättningsmodeller som stödjer detta liksom behandling över länsgränser.

Katarina Johansson, avgående ordförande för Nätverket mot cancer, poängterande under dagen att utvecklingen mot bättre vård måste gå fortare. Som patient får man vänta och vänta. Idag finns det t.ex. tester för anpassad behandling som inte görs idag. Det gäller att förstå behandlingseffekter och hitta lösningar. ”Nationella cancerstrategin tar för lång tid, något som vi cancerpatienter inte har, betonar hon.”

Som avslutning på dagen tilldelades professor Joakim Dillner, vid Karolinska Institutet och forskningschef för Karolinska universitetslaboratoriet, utmärkelsen Årets Cancernätverkare 2018. Priset delades ut av socialminister Annika Strandhäll (S). Motiveringen är bland annat att han ”arbetar med stort engagemang, forskar och driver frågor kring humant papillomvirus (HPV) och cancerprevention”.

”Joakim Dillner är engagerad i Nätverket mot gynekologisk cancer sedan flera år och vi är väldigt glada för att Joakim Dillner hedras för sitt viktiga arbete för HPV”, kommenterar ordförande Barbro Sjölander.

Läs mer om Joakim Dillners kommentarer till utmärkelsen.

Av: Therese Lindé, Nätverket mot gynekologisk cancer