En afton om gyncancer – kunskap räddar liv. (Dag I, Stockholm)

Vår första kväll hölls i Stockholm på Oscarsteatern. Vi bjöd på ett fullspäckat program för en stor publik, ca 250 personer hade sökt sig till oss i den vackra vårkvällen. Kvällen inleddes av Miriam Elfström, Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland, som berättade om HPV. Vaccin skyddar nästan 100% mot HPV 16 och 18, vilka orsakar cirka 70 procent av all livmoderhalscancer. Några viktiga budskap Miriam skickade med var att: det inte är onormalt med HPV och de flesta kvinnor med HPV har läkt ut det på 3 år. Alla utvecklar inte cellförändringar av HPV, cellförändringar är inte cancer och lätta cellförändringar läker oftast ut. Utveckling från kontakt med nytt HPV till ev. livmoderhalscancer kan ta mellan 10-15 år. Det sker ingen smittspårning av HPV och det är väldigt viktigt att även de som har vaccinerat sig mot HPV går på cellprovskontroll varje gång man blir kallad. Och använd kondom!

Därefter kom Helene Rundqvist från Karolinska Institutet och pratade om vikten av träning vid cancersjukdom. Sambandsstudier tyder på att träning kan ha betydelse för återfall och överlevnad vid ett flertal cancerformer. I en studie från 2011 hade kvinnor med ovarial cancer som var aktiva mer än 2 timmar per vecka en bättre prognos än kvinnor som var aktiva mindre än 1 timme per vecka, enligt Helene. Träningen skyddar genom viktkontroll, sänkta nivåer av könshormon och tillväxtfaktorer, ett förbättrat immunförsvar, effektivare DNA reparationssystem och bättre blodförsörjning. Dessutom får man muskelstyrka, minskad trötthet och annat fokus som bonus!

Leg.dietist Maria Sundberg Hjelm från Centrum för cancerrehabilitering bjöd på kunskap om mat och gynekologisk cancer. Även Maria framhöll betydelsen av en hälsosam vikt genom träning men också näringsintaget. Rekommendationerna är att äta mer grönsaker, bär, frukt, baljväxter och fullkorn. Undvik näringsfattiga livsmedel och sötade drycker, ät mindre salt och undvik mögliga livsmedel. Begränsa intaget av rött kött och undvik charkuterier, undvik alkohol och förlita dig inte på kosttillskott. Hon framhöll också vikten av matro, hitta en bra måltidsrytm och stressa mindre.

Miriam Mints, universitetslektor, docent överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna presenterade miljö- och livsstilsfaktorer som bidrar till utvecklingen av och har påverkan på prognos vid livmodercancer. Hon berättade att alla faktorer som ökar exponeringen för rent östrogen ökar risken för livmodercancer; övervikt, inga födslar, tidig debut av menstruationer, sen menopaus, diabetes, hypertoni samt östrogen utan tillskott av gulkroppshormoner. Användningen av p-piller/hormonspiral är förknippad med en tydlig minskning av risk för livmodercancer. Denna minskning av risken kvarstår i mer än 30 år efter det att användningen av p-piller upphört.

Miriam fick också rycka in och ersätta Emma Tham, Specialistläkare Klinisk Genetik, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, som fick förhinder. Detta föredrag fokuserade på ärftlighetsrisken vid gynekologisk cancer: ärftlig bröst och äggstockscancer (BRCA1/2) samt ärftlig livmoder och tarmcancer (Lynch syndrom). 20% av all äggstockscancer är ärftlig och 2% av livmodercancern. Ärftlig cancer definieras av att en eller flera av följande faktorer är uppfyllda: en eller flera släktingar med samma cancerdiagnos, en person med flera olika cancertyper samt ung ålder vid diagnos (<50 år). Det är 50% risk att man ärver anlaget, vilket då ger en ökad risk att få gynekologisk cancer med10-60%. Det är viktigt att veta om det finns ett ärftligt anlag för cancer i familjen oavsett om du är frisk kvinna, frisk man eller kvinna med gynekologisk cancer. Det är också viktigt att veta att det finns kontrollprogram som räddar liv och det kan finnas riktad behandling för ärftlig cancer. Vid frågor kontakta Klinisk Genetik där du bor eller maila emma.tham@sll.se.

Fang Fang, Docent, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, hade förberett att föreläsning om hur förlusten av ett barn kan öka risken för livmoderhalscancer. Detta är något vi skrivit om tidigare i vårt nyhetsbrev och nu bjöd vi in Fang Fang för att berätta mer. Fang Fangs forskning visar flera studier där risken för olika cancrar ökar dramatiskt efter ett trauma, såsom det är att förlora en nära familjemedlem. En relativ ny studie visar också hur kronisk stress kan öka spridningen av cancerceller i kroppen. Det positiva med studien är att forskarna har visat att man kan minska tumörspridning genom att blockera kroppens skadliga reaktioner på stress med hjälp av blodtryckssänkande medicin.  Ingen cancerpatient ska behöva må sämre på grund av sin oro och ångest och forskarna är nu på god väg att utforma nya behandlingsstrategier som blockerar den onödiga stressen. Samhället borde också i folkhälsofrämjande preventivt syfte försöka minska människors stress och ångest.

Hanna Dahlstrand, Docent, Överläkare vid Onkologkliniken, Akademisk sjukhuset och Karolinska Insitutet, Stockholm, berättade om nya behandlingar inom gynekologisk cancer, bland annat om nya målstyrda läkemedel som förlänger den sjukdomsfria tiden (och troligen överlevnaden) vid äggstockscancer. En kortfattad summering: PARP-hämmare ges vid återfall äggstockscancer – snart även utan BRCA mutation. Forskning pågår för nya behandlingar och det finns bättre förebyggande av gynekologiskcancer med nytt HPV vaccin/bättre test, med BRCA test för alla med (viss typ) av äggstockscancer.

Så fick vi en uppdatering om Nya Karolinska Universitetssjukhuset och Tema Cancer, samt vad innebär det för patienterna, av Henrik Falconer, Patientflödeschef Gynekologisk Cancer. Trots den hårda kritik som framförts från olika håll i medier framhöll Henrik hur det nya toppmoderna sjukhuset inte bara erbjuder ny teknik men också ett flöde med patienten i centrum. Patientflödet är utgångspunkten i den nya organisationen. Det interdisciplinära och interprofessionella teamet arbetar med utgångspunkt i patientgruppens behov för att planera och utforma vård samt integrera FoU. För att möjliggöra samordning mellan liknande patientflöden samlas patientgrupper i patientområden

Patientområden bildas enligt en tydlig vårdlogik och likheter i sammansättning av vårdteam och kompetenser. Tema består av flera patientområden som hör samman genom en tydlig vård- samt FoU-logik. Henrik poängterar att samtidigt som inget förändras för patienter och anhöriga så förändras allt.

Carina Rundström, Specialistsjuksköterska i cancervård och Samordnande kontaktsjuksköterska och processledare inom gynekologisk cancer berättade om seneffekter av cytostatika. Cellgifter påverkar alla celler i kroppen men mest de celler som delar sig snabbt; tumörceller men också vissa friska celler såsom hår, benmärg och slemhinna. Detta ger upphov till biverkningar. Alla celler påverkas men friska celler återhämtar sig snabbare. Biverkningar varierar mellan individer och behandling, men det finns ett stort antal seneffekter, t.ex. påverkan på njurar, hjärtat, hörsel, könsorgan, känsel i händer och fötter samt kognitivt tänkande och fatigue. Cirka 50% av patienterna drabbas av dessa långvariga bieffekter och sena biverkningar och Carina framhäver att man inom vården måste bli bättre på att informera patienter och närstående om dessa biverkningar samt bli bättre på att föra kunskapen vidare till andra instanser som följer upp dessa patienter.

Sist ut av föreläsarna var Ingbritt Vängborg Leg.Psykoterapeut, Aukt. Specialist i klinisk sexologi och leg. Barnmorska. Hon lyfte på ämnet om sexualitet efter cancer. Något som kommit mer och mer på agendan, men som vården fortfarande har svårt att ta sig an, t.ex. på grund av brist på kunskap om sexualitet och om kommunikation, oklart vilken profession som har ansvaret, som har inflytande, blyghet, brist på resurser, organisationsfråga; korta vårdtider/snabba möten samt att sexuellt fungerande inte ses som ett signifikant kliniskt problem. Ingbritt nämner två viktiga redskap i de sexologiska behandlingar som hon hade erfarenhet av. Det är å ena sidan att möta kvinnor i gyn stolen. Att i lugn och ro ge möjlighet att titta, känna och fråga, om utseende, känsel och funktion. Att få hjälp med långsam vidgning av vagina, att hålla slidan öppen, särskilt om kvinnan genomgått radioterapi. Det andra är Sexologisk PAR-terapi.

Som avslutning på kvällen utdelades Eldsjälspriset. I Stockholm tilldelades priset till ”All personal i Flöde Gynekologisk Cancer på Karolinska sjukhuset”. Motiveringen löd: ”Vårt Eldsjälspris i Stockholm ger vi till all personal inom flöde gynekologisk cancer på Karolinska Universitetssjukhuset som varje dag går till jobbet med viljan att bota, vårda och rehabilitera och som samtidigt ska hantera oro bland patienter utifrån allt som skrivs om Nya Karolinska. Ni ska också klara av en stor flytt och ett nytt arbetssätt. Vi vill med detta Eldsjälspris uppmärksamma ert viktiga arbete och säga att vi ser fram mot att tillsammans med er utveckla perspektiven på patienten i centrum.”

Priset mottogs av Henrik Falconer, Patientflödeschef Gynekologisk Cancer.

Läs mer om:

Gyncancerdagen i Linköping

Gyncancerdagen i Malmö

Av: Therese Lindé, Nätverket mot gynekologisk cancer