En afton om gyncancer – kunskap räddar liv. (Dag II, Linköping)

I Linköping började vi med att lyssna till Caroline Lilliecreutz, Processledare Cervixcancerprevention, som berättade om det Nationella vårdprogrammet. Implementering sker löpande. I Region Jönköping startade man 1 februari 2018, Landstinget i Kalmar startar under våren 2018 och Region Östergötland planerar start i januari 2019. Vill du läsa mer, klicka här.

Åsa Råsbrink, vårdenhetschef/samordningsbarnmorska vid Kvinnohälsan i Linköping, tog upp och besvarade vanliga frågor om HPV, cellförändringar och prevention för livmoderhalscancer. Hon berättade bl.a. att HPV, Humant Papillomvirus, är orsaken till minst 98% av all livmoderhalscancer. Och att HPV även kan orsaka cancer i slida, vulva, ändtarmsöppning, munhålan och på penis. Vaccin skyddar nästan 100% mot HPV 16 och 18, vilka orsakar cirka 70 procent av all livmoderhalscancer. Man hoppas att vaccinet ska bryta smittkedjan och även skydda pojkarna som ännu inte ingår i barnvaccinationsprogrammet. HPV är vanligt och 75–80% har någon gång haft HPV. Ca 10% av alla tagna cellprov visar på cellförändringar och av dessa läker vissa ut av sig självt efter ett par år. Men det är viktigt att gå på uppföljningar för att se att de läker ut ordentligt. En fråga som lyftes och besvarades gäller dig kvinna som har sex med andra kvinnor. Är det ändå viktigt att gå på cellprovskontroller? Och svaret är: Ja. Helene Rundqvist, Karolinska Institutet, berättade om OptiTrain, en studie där man tydligt sett att de kvinnor med bröstcancer (som studien gäller) som tränar under sin cytostatikabehandling mår bättre på både kort och lång sikt. De deltagande kvinnorna har tränat 2 ggr/vecka under sina 16 veckor långa behandlingsperioder och man har sett en positiv effekt på ökad livskvalitet, mindre symptom av behandlingen, ökad muskelstyrka och lindrigare biverkningar. Läs mer här.

Angående träning, överlevnad och risk för återfall har man, i en annan studie, som gjordes 2011 på kvinnor med ovarialcancer, sett en bättre prognos för de kvinnorna som var aktiva mer än 2 timmar per vecka än för de kvinnor som var aktiva mindre än en timme per vecka. Träning skyddar mot cancer bl.a. genom att bidra till viktkontroll och sänkta nivåer av könshormon och tillväxtfaktorer. Träning bidrar också till ett förbättrat immunförsvar, effektivare DNA-reparationssystem och en bättre blodförsörjning.

Susanne Malander från Onkologiska klinikens gyn-sektion berättade om gynekologisk cancer och ärftlighet. Trots att man i stort sett kartlagt de mänskliga arvsanlagen förstår vi inte hur våra anlag fungerar och styrs. Men man vet att cancer orsakas av skador i arvsanlagen, där kan den allra minsta slumpvisa förändringen få ödestigen effekt. 15–20% av den höggradiga seriösa äggstockscancern kan vara ärftlig. Särskilt två gener, BRCA1 och BRCA2, bidrar till denna ärftlighet. Personer med dessa mutationer har även en förhöjd risk för andra typer av cancer. Lynch syndrom, är en annan mutation (i MMR-generna) som också ger en ökad risk för bl.a. äggstockscancer, livmodercancer men allra störst risk för tjocktarmscancer. Alla mutationsbärare blir inte sjuka – man ärver en mutation inte själva cancersjukdomen. Om man misstänker ärftlighet kan en kartläggning av familjehistoria, blodprov och en remiss till onkogenetisk mottagning vara aktuellt. Misstanke väcks vid ung insjuknandeålder och /eller en viss typ av cancer som drabbat flera i samma familj.

Susanne Malander fortsatte efter pausen att berätta om behandling av gynekologisk cancer, då, nu och i framtiden. Det har hänt mkt och det är mkt på gång! I framtiden ser man att extensiv kirurgi av äggstockscancer utförs på ett fåtal certifierade centra. Läkemedel som fördröjer återfall (PARP-hämmare) ges till alla som kan ha nytta av det (platinumkänslig höggradig serös cancer). När det gäller livmodercancer kommer i framtiden alla patienter med lokaliserad sjukdom att opereras med robot. Portvaktskörtel används för att körtelutrymma rätt patienter vilket minskar lidande. Man hoppas också på en tydlig effekt av HPV-vaccinet, med färre antal cancerfall, där livmoderhalscancer men även vulvacancer påverkas. För vulvacancer utvecklas också plastikkirurgin för att i högre grad kunna bevara funktion och sexualitet. Man ser också en framtid för immunterapi där man förmår kroppens egna immunförsvar att angripa cancern. Detta gäller vissa tumörgrupper och studier pågår. Gemensamt för all gynekologisk cancer är att man också mer kommer att fokusera på individuellt anpassade behandlingar utifrån specifik tumörtyp och dess genetiska egenskaper.

Ett annat spännande ämne var robotkirurgi som Madelene Wedin, specialistläkare Kvinnokliniken Universitetssjukhuset, Linköping berättade mer om. Kirurgi är en viktig del i behandlingen av cancer och traditionellt förknippas den med öppen kirurgi som lämnar långa ärrbildningar. Det som sker nu med utvecklingen av robotkirurgi är att man går mot ngt som kallas minimalinvasiv teknik vilken innebär operation med titthålsteknik. Detta, för de kvinnor som opereras, leder till mindre smärta, färre infektioner, mindre blodförlust och kortare sjukhusvistelse. Sammantaget leder detta till en snabbare återgång till vardagen. Sedan 2005 använder man robotkirurgi för att operera cancer (och andra tillstånd) över hela världen. Inom gynekologiska cancerdiagnoser idag är det främst livmoderhalscancer och livmodercancer som opereras robotassisterat.

Annica Holmqvist, Överläkare onkologiska kliniken Linköping pratade sedan om det viktiga ämnet seneffekter vid strålbehandling och/eller cytostatika vid gynekologisk cancer. Och efter det berättade Annica även mer om sexualitet och cancer. I Sverige är vi världsledande på cancerbehandling när man tittar på canceröverlevnad med det saknas fokus på de biverkningar behandlingarna ger. I och med de många långtidöverlevarna finns ett växande behov att förebygga och förbättra livskvaliteten för dessa patienter. Det handlar om behandling av lymfödem, magtarmbesvär, sexuella besvär, inkontinens och smärta i bäckenet. Hon tipsade om var man kan hitta bra information: Vill ha dig – Esther Perel (bok), Hallongrottan – Sandra Dahlen (bok) och länkar: eftercancern.nu, tät.nu, nikola.nu och pistill.se

Kvällen avslutades med att Ulrika Odelram Wiréen, specialistsjuksköterska Onkologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, tilldelades Eldsjälspriset i Linköping. En perfekt avslutning på en väldigt bra kväll!

Läs mer om:

Gyncancerdagen i Stockholm

Gyncancerdagen i Malmö

 

Av: Malin Malm, Nätverket mot gynekologisk cancer