I oktober deltog vi  (Alexandra Andersson och Sissi Hamnström Cole) på ett patientseminare som ENGAGe anordnade. I år gick seminariet av stapeln i Lyon. De föreläsningar som vi fick ta del av belyste bland annat de olika gynekologiska cancersjukdomarna, genetik och nyheter inom exempelvis behandlingsmetoder. Det var två dagar första dagen bestod av föreläsningar av mer informativ karaktär medan andra dagen handlade om hur till exempel patientföreningar kan lära sig av varandra och vilka frågor som kan vara viktiga att jobba med. Från Nätverket mot gynekologisk cancer deltog Alexandra och Sissi och i denna artikel kommer en redogörelse om vad som diskuterades. Vi har valt att endast sammanställa föreläsningarna från dag ett.

Genetik vid gynekologisk cancer

Ett pass belyste genetik i samband med gynekologisk cancer. Idag vet vi att ärftliga mutationer kan ligga bakom en del fall av cancer och inom gynekologisk cancer ser man att ärftliga faktorer kan påverka exempelvis äggstockscancer och livmodercancer. Hur många cancerfall som beror på ärftliga faktorer är svårt att veta men studier säger allt från 10 – 20 %.

När man talar om genetik talar man om flera mutationer men i denna föreläsningen belystes främst BRCA-mutationer och Lynch syndrom.

Det som sades under den här föreläsningen är att alla patienter med äggstockscancer oavsett var i världen de insjuknar rekommenderas att testas för BRCA både germline och somatisk. Det finns vissa skillnader mellan BRCA1 och BRCA2, exempelvis risken att drabbas av olika sjukdomar men man kan också se att de som har mutationen BRCA1 verkar drabbas av äggstockscancer i yngre åldrar än de med BRCA2.

Forskning visar också att de individer som har en BRCA-mutation accepterar förebyggande åtgärder som extra kontroller och i vissa fall förebyggande operationer i stor utsträckning.

Parphämmare belystes vara en särskilt bra behandlingsmetod när man har BRCA-mutationer och föreläsaren diskuterade om ytterligare en användning av parphämmare kan ge resultat. Det skulle alltså gå till att kvinnan får en parphämmare efter behandling med cytostatika och slutar kvinnan svara på den behandlingen och klarar av en platinumbaserad cytostatikabehandling kan det vara aktuellt att testa för en ny parphämmare, men för dessa indikationer är parphämmare ännu inte godkänt.

En annan aspekt som diskuterades är kemoprevention och att det kan vara aktuellt i vissa fall av genetiska mutationer.

Livmoderkroppscancer

Föreläsaren Mansoor Mirza som föreläste om livmoderkroppscancer hävdar att vi ibland bagatelliserar livmoderkroppscancer eftersom att sjukdomen vanligtvis upptäckts tidigt men om sjukdomen är spridd exempelvis stadie III eller IV klassificeras livmoderkroppscancer som en lika farlig cancersjukdom som äggstockscancer.

Det är fastställt att våra ibland levnadsvanor kan spela roll när det kommer till insjuknande v livmodercancer och övervikt är en riskfaktor. Även endometrios belyses vara en riskfaktor för livmoderkroppscancer men också äggstockscnacer.

Angående immunterapi och livmoderkroppscancer så tror föreläsaren att det i vissa fall kan vara effektivt.

Här kan du läsa mer om vad vi tidigare skrivit om livmoderkroppscancer….

Skriv även in ordet livmoderkroppscancer på vår hemsida så får du fram fler artiklar

Vulva- och vaginalcancer

Det var Ate van der Zee från Nederländerna som lärde oss mer om vulva och vaginalcancer. Det man kan säga om vulva-och vaginalcancer är att medelålder vid insjuknande är ganska hög (ca 70 år) och att det klassificeras som en ganska ovanlig diagnos. Det man ser tendenser till är att sjukdomen ökar lite och det tros ha ett samband med att vi lever längre.

En del vulva-och vaginalcancer är HPV-relaterad och skillnader finns på de cancrar som är HPV-relaterade och inte, eftersom är den HPV-relaterad är man oftast yngre vid insjuknande. HPV-vaccin kan förebygga en del fall av vulva-och vaginalcancer.

70–80 % av dem med vulvacancer och vaginalcancer upptäcks i tidiga stadier men spridd vulvacancer har liknande prognos som äggstockscancer.

Till sist belyser föreläsaren att centralisering av behandling för vulva-och vaginalcancer är viktigt med tanke på att de klassificeras som ganska sällsynta diagnoser.

Här kan du läsa mer om vad vi tidigare skrivit om vulva-och vaginalcancer

Skriv även in sökordet vulva och vaginalcancer på vår hemsida så får du fler träffar

Livmoderhalscancer

Jalid Sehouli från Tyskland var föreläsaren som skulle lära oss mer livmoderhalscancer. Vi diskuterade mycket om HPV-vaccin då tillgång till dessa vaccin ser olika ut runt om i världen och även i Europa.

Föreläsaren trodde också att livmoderhalscancer kan vara den gynekologiska cancerdiagnosen som svarar bäst på immunterapi.

Många artiklar om livmoderhalcancer finns på vår hemsida om du söker på ordet  Livmoderhalscancer

Äggstockscancer

Jonathan Lederman från England var förläsaren som informerade oss om äggstockscancer och under den diskussionen var ett av de viktigaste områdena som lyftes upp immunterapi och screening av äggstockscancer.

Jonathan informerade oss om att immunterapi inte verkar vara lika bra vid äggstockscancer som vid livmoderhalscancer samt livmoderkroppscancer men att det finns patienter som svarar på immunterapi och får riktigt bra resultat av behandlingen.

Det betonas att tidig upptäckt av äggstockscancer är viktig och att en tidig upptäckt leder till bättre prognos men att det finns svårigheter med att upptäcka äggstockscancer i tidiga skeden och att idag vet ingen vilken screeningmetod som skulle vara den bästa, men studier pågår om just screening av äggstockscancer.

Här är vår fakta sida om äggstockscancer

Många fler artiklar finns på hemsidan om du skriver ordet äggstockscancer i sökfältet

Patientföreningar

Vi diskuterade också olika aktiviteter i de olika föreningarna och är det något du som läser tycker att vi i Nätverket mot gynekologisk cancer behöver jobba mer med att tveka inte att höra av dig till oss på info@gyncancer.se

Alexandra Andersson

alexandra@gyncancer.se

Sissi Hamnström Cole

Sissi@gyncancer.se

December 2018