En afton om gyncancer 10:e april 2019 i Malmö

Årets ”Afton om gyncancer” väckte stort intresse. P.g.a. för liten lokal fick vi sätta stop för anmälningarna vid 130 personer. Efter en kort inledning av mig (Barbro Sjölander, Ordförande för nätverket mot gynekologisk cancer) där jag berättade om Nätverket mot gynekologisk cancer och de frågor som nätverket driver, överlämnade jag ordet till Anna Palmstierna som berättade om sin roll som Utvecklingsbarnmorska i RCC Syd. Anna är också den som organiserat denna kväll i Malmö.

Klas Sjöberg, Överläkare, Gastrosektionen, SUS berättade sedan på temat: Egenvård och cancer. Han sa att kritiska cancermutationer i olika organ hos kvinnor kan enligt forskarna tillskrivas de tre faktorerna: ärftlighet (5%), slumpmässiga fel (<2/3) vid DNA-replikation och miljö. I svenska data kunde ca 50% av alla cancerfall förklaras med kost, fysisk aktivitet, kropsvikt och andra livsstilfaktorer. Livmoderkroppscancer och äggstockscancrar  är sjukdomar  där övervikt är en riskfaktor. WHO bedömer att 30-50% av all cancer kan förebyggas genom bättre matvanor, rökstopp och tillräcklig fysisk aktivitet. Han slog också ett slag för medelhavsdiet med mycket grönsaker, fisk och nyttiga oljor.

“Sitta är det nya röka” säger man nu. Stillasittande stor del av dagen utan frekventa avbrott ökar risken bl.a. för cancer i bäckenområdet.

Nästa talare var Med. Dr. Annika Lindström som pratade om hur man kan förhindra insjuknande i livmoderhalscancer hos äldre. Var tredje kvinna som insjuknar i livmoderhalscancer är over 65 år. Sjukdomen orsakas av HPV-virus. Äldre kvinnor diagnosticeras senare och prognosen är sämre – 70 procents dödlighet för kvinnor över 60 år. Sättet man tar prov på äldre kvinnor skiljer sig från provtagning från yngre. Kunskapen är låg om att det krävs vävnadsprov och inte bara cellprov från äldre för att kunna ställa diagnos. Därför missar vården 80 procent av cellförändringar hos äldre kvinnor.  Trots att Socialstyrelsens screeningprogram kom 2015 är det få landsting som testar äldre kvinnor.

Vi visade en film om hur cellprovtagning hos barnmorska går till

Anna Palmstierna, Utvecklingsbarnmorska RCC SYD berättade sedan om hur det nya cellprovtagningsprogrammet ser ut.

  • Fullt deltagande i screening cervixcancerprevention ger 90% skydd
  • Fullt deltagande i vaccinationsprogram mot HPV, med dagens vacciner, 70 % skydd
  • Beräknar nationellt kunna förhindra att ca 60 fler kvinnor/år utvecklar cervixcancer
  • Kan rädda ca 30 fler kvinnor/år
  • Ökar när pojkar inkluderas i vaccinationsprogrammet
  • Rök inte, det försvårar utläkningen av HPV!

Anna berättade att den information man ger i samband med cellprovtagning är:

  • Inte onormalt med Hpv
  •  Alla utvecklar inte cellförändringar av Hpv
  •  85% av kvinnor med Hpv, har läkt ut det på 3 år
  •  Lätta cellförändringar läker oftast ut
  •  Runt 6–7% här och nu har ngt HPV
  • Skuldbelägg inte kvinnan
  •  Inget tecken på otrohet
  •  Ingen smittspårning
  • Utveckling från kontakt med nytt HPV till ev. cervixcancer kan ta mellan 10–15 år

Om HPV vaccin sa Anna:

  • Tre fjärdedelar av cancer som orsakas av HPV beräknas kunna förebyggas med dagens vaccinationsprogram för flickor.
  • Ytterligare 120 cancerfall per år kan förhindras om även pojkar vaccineras mot HPV

Sedan kom Christer Borgfeldt MD, PhD, Docent Överläkare Skånes Universitetssjukhus och berättade om självprovtagning.

Han konstaterade att självprovtagning från slidan för HPV analys är lika bra eller bättre än cellprov från livmodertappen. 2018 skickade Skåne ut 20.000 självprovtagningskit till kvinnor som inte tagit cellprov på minst 7 år. Fler var HPV positiva än vid barnmorsktaget prov och man hittade flera cancrar.

Under 2019 har man ett utvecklingsprojekt där kvinnor som ska kallas till screening istället för kallelse till barnmorska ska få ett självtest hemskickat.

Marie Stenmark Askmalm, Docent, överläkare, Klinisk genetik, Lund berättade om vad händer efter positivt svar på genetisk analys? Hur hanterar man oron, vilka etiska frågeställningar finns, hur får man onkogenetisk rådgivning och vilka fosterdiagnostiska metoder finns det, alternativt preimplatantatorisk genetisk diagnostik.

Hon berättade om BRCA1, BRCA2 och Lynch och hur de ärvs. Vidare berättade hon om hur en onkogenetisk rådgivning går till och vilka tekniska möjligheter det finns för att ett framtida barn inte skall bli bärare av den mutation som finns i släkten.

 S.k. PDG utförs på Sahlgrenska och Karolinska i samarbete med respektive reproduktionsmedicinskt centrum. Den innebär att kvinnans ägg tas ut och befruktas utanför kroppen (s.k. IVF). Man kan då hitta ett embryo som inte är bärare av en defekt gen och återplantera det i kvinnan. Det visades också en film om att vara BRCA bärare.

Jag (Barbro Sjölander Ordförande för Nätverket mot gynekologisk cancer) berättade kort om vad föreningen vill och vad vi jobbar med.

CervixcancerAlla regioner måste implementera screeningprogrammet

Driver på utveckling av screeningprogrammet

  • ändrade åldersgränser, självtest för alla som vill, bättre analyser av testerna, bättre möjligheter att kontakta någon vid oro över svarsbesked.
  • Trycker på för HPV vaccination för pojkar

Äggstockscancer

  • Sprider kunskap om symtom
  • Sprider kunskap om vikten av att känna sin familjs cancerhistoria (ärftlighet)
  • Kampanj för att öka kunskap 700/550 (se www.gyncancer/700550) LÄNK

Mer personcentrerad vård och mer forskning

Vi visade en film om Att ha haft vulvacancer

Därefter berättade Louise Moberg, Medicine doktor, Överläkare, VO Kvinnosjukvård, Skånes Universitetssjukhus om vulvacancer. Cirka 150 nya fall i Sverige per år och medelålder för drabbade är 72 år. Riskfaktorer är t.ex. om man har hudsjukdomen Lichen, HPV-infektion, rökning och övervikt. Symtom kan t.ex. vara knöl eller sår, klåda, blödning eller smärta. Man behandlar på olika sätt. Kirurgi, strålning och eller cytostatika. Idag gör man en kirurgi som skär bort mindre del än man gjorde tidigare.

Sedan såg vi ett filmat föredrag. Stress och cancer var temat för Roshan Tofighis presentation. Roshan, som själv sitter i styrelsen för Nätverket mot gynekologisk cancer, berättade att hon tagit upp ämnet i flera olika artiklar och att de i föreningen har anordnat ett frukostseminarium hos Cancerfonden för att få politiker, media och forskare intresserade av ämnet. Cancer är ofta en traumatisk upplevelse och påverkar såväl patienten som anhöriga. Roshan tog upp att barn till föräldrar med cancer löper större risk att, bland annat, få psykiska problem, lägre utbildningsnivå och att de är mindre stresståliga. Men är det då så att stress kan öka risken att man drabbas av cancer? Forskningen visar tydligt att så är fallet för vissa cancerdiagnoser – såsom livmoderhalscancer – men mer forskning behövs. Roshan förklarade också att kronisk stress ökar cancerspridningen och att visa terapier, såsom immunterapi, fungerar sämre vid kronisk stress. Vad går det då att göra åt det? Forskare utomlands är på god väg att utforma nya behandlingsstrategier – för ändamålet särskilt utformade betablockerare – som blockerar den onödiga stressen. Dessa borde också komma svenska patienter till gagn, betonade Roshan. Men, fortsatte hon, samhället borde också i folkhälsofrämjande preventivt syfte försöka minska människors stress och ångest! Hela föredraget finns på film

Palliativ vård var temat för Annika Bjurö, Överläkare, Palliativ Vård och ASIH, Lund

Vad är palliativ vård? Förr: Vård i livets sista tid då alla andra behandlingar avslutats. Nu:

Aktiv helhetsvård som kan bedrivas parallellt med annan behandling med målet att kunna leva så bra som möjligt trots en svår sjukdom. För att kunna arbeta med alla de palliativa hörnstenarna, de fysiska, psykiska, sociala och existentiella bitarna,  behöver man vara ett stort team med de kompetenser som just den patienten behöver.

Tina Nevin föreläste om sex och cancerrehabilitering. Tina Nevin är barnmorska och auktoriserad specialist i sexologisk rådgivning. Hon arbetar deltid med cancerrehabilitering, med fokus på sexualiteten. Tina började med att låta oss i publiken göra två korta övningar: vi fick skriva ”sexolog” med höftrörelser och sedan tänka på vad som först kommer upp när vi tänker på sex. Hon tryckte på att det antagligen finns lika många tankar om sex som personer i rummet! Hon berättade att sexualitet är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig. Sexualiteten har flera olika dimensioner och Tina tog upp de existentiella, psykologiska, sociala och fysiska dimensionerna. Hon berättade att många patienter hon möter upplever mycket skam och oro. Mycket tankar och oro kring sexualiteten under och efter en cancerdiagnos. Tina betonade att det är viktigt att patienter får hjälp att sortera sina tankar och funderingar. Vad vill du? Vad känner du? Finns det lust till lusten? Hon tog också upp att vi behöver vidga vår förståelse av begreppet sexualitet och nämnde att t.ex. massage och beröring är en del av sexualiteten. Det är också viktigt med sexuell rehabilitering, såsom att skaffa genital kroppskännedom, vårda underlivet, ha en dialog med kroppen och träna med vaginalstavar.

Christer Borgfeldt MD, PhD, Docent Överläkare, Skånes Universitetssjukhus berättade om pågående forskning. Den s.k. sentinel node tekniken som nu börjat användas innebär at man inte behöver ta bort lika många lymfkörtlar som förut.

Han berättade att försöken att tidigare hitta äggstockscancer genom olika markörer i blodet fortsätter. Christer sa också att han är säker på att livmoderhalscancer går att utrota om även pojkar börja vaccineras. Då uppstår s.k. flockimmunitet.

Kvällens sista talare var Jenny Jönsson Specialistläkare Onkologi. Titeln på hennes föreläsning var Nya onkologiska behandlingar vid gynekologisk cancer

Nobelpris 2018 delades ut med motiveringen ”…för deras upptäckt av cancerbehandling genom hämning av immunförsvarets bromsmekanismer”

Jenny berättade hur mekanismerna bakom detta ser ut. Var står vi då när det gäller immunterapi och gynekologisk cancer?

  • Det finns vetenskapligt stöd för immunterapi vid en speciell form av livmodercancer
  • Inget stöd för immunterapi vid andra former av gynekologisk cancer – än!
  • Pågår och startar inom kort flera nya studier med immunterapi vid äggstocks-, livmoder- och livmoderhalscancer

Sedan övergick Jenny till att berätta om de s.k. parphämmarna, hur de fungerar och var vi står idag. De reparerar trasiga celler.

Var står vi idag? Idag används de vid äggstockscancer till alla med BRCA-mutation som fått återfall och haft effekt av upprepad cytostatikabehandling och till alla med ärftlig BRCA-mutation efter avslutad postoperativ cytostatikabehandling.

Studier pågår för PARP-hämmare + immunterapi, PARP-hämmare till alla efter återfall, PARP-hämmare vid cytostatikaresistens och PARP-hämmare vid livmoderhalscancer

Efter denna faktaspäckade kväll övergick vi till att dela ut vårt Eldsjälspris. Denna gång fick Ola Forslund det med motiveringen:

Skåne är den region som tidigt införde HPV analys enligt det nya vårdprogrammet. Som representant för hela Labmedicin får Ola i år ta emot vårt pris då det är han och teamet som ligger bakom HPV analyserna och även framtagningen och förbättringarna av självtest HPV

Vi avslutade med att tacka RCC Syd + Cancerfonden som finansierat denna kväll + alla föreläsare + volontärer som jobbat med denna kväll.

Vid pennan Barbro Sjölander