En afton om gyncancer den 5:e april 2019 i Göteborg

Under en av vårens första riktigt varma och soliga kvällar så samlades runt 125 åhörare i Chalmerska huset i Göteborg för en afton om gyncancer anordnad av Nätverket mot gynekologisk cancer. Efter att tonerna av Lalehs “Vårens första dag” hade tonat ut tog ordföranden Barbro Sjölander ordet. Barbro betonade att föreningens vision är att ingen kvinna ska dö i gynekologisk cancer och att vägen dit är kunskap. Kunskap räddar liv! Moderatorn för kvällen, Marianne Olsson, lämnade sedan över ordet till kvällens första talare: överläkare Kathrin Wode som berättade om vad komplementär och alternativ medicin (KAM) är för något, samt vilken evidens det finns kring detta. KAM är ett samlingsnamn för ett stort antal olika metoder som oftast inte finns i vanliga hälso- och sjukvården. Kathrin nämnde kropp- och själ-terapier, naturpreparat och annat såsom traditionell kinesisk medicin och ayurveda som exempel. Var tredje cancerpatient använder idag KAM parallellt med den vanliga vården, men få använder det istället för vanlig vård. På grund av att det finns många osäkra alternativa och komplementära behandlingar så har vården inte pratat så mycket om KAM. Men, betonade Kathrin, det är tydligt att patienter vill kunna prata med sin läkare om KAM! Hon tog upp att det finns databaser om KAM och cancer som bygger på evidens och säkerhet, och tipsade om att man kan läsa mer om detta i broschyren Om du funderar på komplementär och alternativ medicin, som finns på cancercentrum.se.

Nästa talare var docent och överläkare Pernilla Dahm Kähler som berättade om nyheter inom vården och forskningen. I relation till äggstockscancer tog hon särskilt upp PARP-hämmare, vilket är en ny målinriktad behandling som i dagsläget erbjuds kvinnor med BRCA-muterade tumörer i en återfallssituation. Hon berättade också att det kommit nya studier på nyligen diagnosticerade äggstockscancerpatienter med BRCA-mutation som visar på att PARP-hämmare också är effektiva för denna patientgrupp, men att ett godkännande inte ännu är klart. Hon tryckte på att detta med stor sannolikhet kommer att ske inom 6 till 12 månader. Hon gick över till livmodercancer där hon betonade fördelarna med robotkirurgi samt att sentinel node-tekniken gjort att man numera endast behöver avlägsna portvaktslymfkörtlar vid operation. I relation till livmoderhalscancer nämnde hon bland annat fertilitetsbevarande kirurgi, något som inte minst medför en ökad livskvalitet för många patienter.

Överläkare Anna Öfverholm berättade om vad det innebär att ha en ärftlig gynekologisk cancer. Hon betonade att det hänt otroligt mycket sedan man på 90-talet upptäckte The Human Genome. Hon tog upp att man idag talar om genetiska varianter, vilka i sin tur kan vara högpenetranta, medelpenetranta och lågpenetranta. Medan en högpenetrant variant i en gen ger hög risk (t.ex. BRCA), ger många lågpenetranta genetiska varianter tillsammans hög risk. Anna betonade att mycket kommer fortsatt hända kring detta område då man endast har börjat kunna förstå sambandet mellan olika genetiska varianter och cancer. Det visades också en film om att vara BRCA bärare

Stress och cancer var temat för Roshan Tofighis presentation. Roshan, som själv sitter i styrelsen för Nätverket mot gynekologisk cancer, berättade att hon tagit upp ämnet i flera olika artiklar och att de i föreningen har anordnat ett frukostseminarium hos Cancerfonden för att få politiker, media och forskare intresserade av ämnet. Cancer är ofta en traumatisk upplevelse och påverkar såväl patienten som anhöriga. Roshan tog upp att barn till föräldrar med cancer löper större risk att, bland annat, få psykiska problem, lägre utbildningsnivå och att de är mindre stresståliga. Men är det då så att stress kan öka risken att man drabbas av cancer? Forskningen visar tydligt att så är fallet för vissa cancerdiagnoser – såsom livmoderhalscancer – men mer forskning behövs. Roshan förklarade också att kronisk stress ökar cancerspridningen och att visa terapier, såsom immunterapi, fungerar sämre vid kronisk stress. Vad går det då att göra åt det? Forskare utomlands är på god väg att utforma nya behandlingsstrategier – för ändamålet särskilt utformade betablockerare – som blockerar den onödiga stressen. Dessa borde också komma svenska patienter till gagn, betonade Roshan. Men, fortsatte hon, samhället borde också i folkhälsofrämjande preventivt syfte försöka minska människors stress och ångest! Hela föredraget finns på film

Näst på tur var Med. Dr. och gynekolog Annika Lindström som talade om hur man kan förhindra insjuknande i livmoderhalscancer hos äldre. I det nya screeningprogrammet för livmoderhalscancer är det bestämt att det ska vara primär HPV-screening 30-64 år. Men Annika visade att kvinnor över 64 år som får livmoderhalscancer diagnosticeras senare vilket leder till en sämre prognos än för de yngre. Eftersom vi idag lever längre och har ändrade sexualvanor med fler livstidspartners och ökad samlagsaktivitet så är det troligt att insjuknandet i livmoderhalscancer hos kvinnor över 60 år kommer öka. Därför bör man erbjuda screening till kvinnor över 64 år, men det krävs en annan strategi för att så göra. Det krävs vävnadsprov och inte bara cellprov för att fastställa diagnos hos äldre, berättade Annika. Med vanligt cytologprov missar man 80 procent av cellförändringarna i denna åldersgrupp. Vi visade också en film om hur man tar ett cellprov

Överläkare Katja Stenström Bohlin berättade om riskfaktorer, symtom och behandling vid vulvacancer. Vulvacancer är en form av hudcancer i underlivet som främst drabbar äldre kvinnor. Det är en ovanlig cancerform, med ungefär 150 kvinnor som drabbas i Sverige varje år. Hon betonar att det finns ett tabu kring cancerformen och att både kvinnor och vården har för lite kunskap om den. De vanligaste orsakar till att man får vulvacancer är att man har hudsjukdomen Lichen sclerosus eller en HPV-virusinfektion. Vid vulvacancer har man tydliga symtom som känsla av en knöl i vulva, svårläkta sår, klåda, irritation, sveda och blödningar. Behandlingen består av kirurgi och eventuellt strålning, ibland i kombination med cytostatika. Nätverket mot gynekologisk cancer anordnade ett webbinarium i höstas med Katja om vulvacancer som går att finna på Nätverket mot gynekologisk cancers kanal på Youtube. Här hittar du webbinariet och här hittar du filmen om en patient med vulvacancer

Vilka möjligheter det finns inom palliativ vård talade överläkare Elisabeth Löfdahl om. Palliativ vård är den vården patienter får som har obotbar, progressiv sjukdom. Elisabeth betonade att det handlar om att anta ett särskilt palliativt förhållningssätt där symtomlindring, teamarbete, kommunikation och närståendestöd utgör grundbultar. Det handlar om att skapa så god livskvalitet som möjligt under den palliativa fasen, och för det krävs det både psykologiskt, socialt och existentiellt stöd. Inte minst betonade Elisabeth att vårdpersonal behöver vara lyhörd för vad patienten behöver och skapa relationer till patienten och dennas närstående. Palliativ vård ges inom all sjukvård och tillhandahålls både i hemmet och på hospice.

Sist ut för aftonen var Tina Nevin som föreläste om sex och cancerrehabilitering. Tina Nevin är barnmorska och auktoriserad specialist i sexologisk rådgivning. Hon arbetar deltid med cancerrehabilitering, med fokus på sexualiteten. Tina började med att låta oss i publiken göra två korta övningar: vi fick skriva ”sexolog” med höftrörelser och sedan tänka på vad som först kommer upp när vi tänker på sex. Hon tryckte på att det antagligen finns lika många tankar om sex som personer i rummet! Hon berättade att sexualitet är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig. Sexualiteten har flera olika dimensioner och Tina tog upp de existentiella, psykologiska, sociala och fysiska dimensionerna. Hon berättade att många patienter hon möter upplever mycket skam och oro. Mycket tankar och oro kring sexualiteten under och efter en cancerdiagnos. Tina betonade att det är viktigt att patienter får hjälp att sortera sina tankar och funderingar. Vad vill du? Vad känner du? Finns det lust till lusten? Hon tog också upp att vi behöver vidga vår förståelse av begreppet sexualitet och nämnde att t.ex. massage och beröring är en del av sexualiteten. Det är också viktigt med sexuell rehabilitering, såsom att skaffa genital kroppskännedom, vårda underlivet, ha en dialog med kroppen och träna med vaginalstavar.

Innan aftonen var slut så kallades föreläsarna kallades upp på scenen för att svara på varsin fråga från publiken. Slutligen tillkännagavs årets två Eldsjälspristagare i Göteborg: överläkare Katja Stenström Bohlin och överläkare Maria Dimoula. Motiveringarna till priset löd:

Motivering Katja Stenström Bohlin

Katja bidrar på så många sätt till att motverka gyncancer och hjälpa oss sprida kunskap. Hon har svarat på frågor på vår hemsida, hon har hållit i en webbaserad föreläsning om vulvacancer, hon forskar och bygger kunskap. Hon omsätter den kunskapen genom att bota och lindra i gärningen som ytterst specialiserad gynkirurg med ett personcentrerat bemötande.

Motivering Maria Dimoula

Sjukhuset har haft problem med många gynonkologer som slutat. Maria stannade kvar trots den höga arbetsbelastningen och har tillsammans med kollegor och sjuksköterskor lyckats vända trenden och bl.a. knutit till sig flera ST-läkare och fått ett väl fungerade system med kontaktsjuksköterskor. Maria visar stort engagemang för hela patienten, sjukdomen, livskvalitet, situationen för närstående och patienterna känner sig kompetent och professionellt omhändertagna.

Vid pennan Lisa Lindén