Två Nobelpris i ett – ett lovande angreppsätt mot cancer

Bild: Jessica Martinsson och Angelo de Milito

Alla celler kan bryta ner och återvinna delar av sig själva. Processen kallas för autofagi. Men om processen störs kan det påverka utvecklingen av olika sjukdomar, bland annat cancer. Om man hämmar autofagi hos cancerceller kan man göra tumören ”synlig” för kroppens immunförsvar. Ett svenskt bolag, Sprint Bioscience, har ett läkemedelsprogram som syftar till att hämma autofagi som ett nytt sätt för att bekämpa cancer. Deras prekliniska studier har också visat att autofagihämning i kombination med immunterapi ger god effekt. Upptäckten av autofagi belönades med Nobelpriset i medicin 2016, och upptäckten av immunterapi vid cancer belönades med Nobelpriset i medicin 2018. Genom att kombinera två Nobelpris-upptäckter kommer man i framtiden kunna ta fram bättre skräddarsydda behandlingar för fler cancerpatienter.

Autofagi har sedan länge varit ett intressant fokusområde inom cancerforskningen. Många har kunnat visa att autofagi spelar en viktig roll i tumörcellers tillväxt och känslighet för olika behandlingar. Men det är ingen som har lyckats ta fram ett cancerläkemedel som är selektiv för  autofagireglerande målproteiner. Dock har nya forskningsfynd och ett nobelpris som återigen har lyft upp autofagins viktiga roll för fysiologiska processer, resulterat i att forskarna har tänkt om och börjat angripa autofagin på nya sätt och i nya kombinationer med lovande resultat.

Sprint Bioscience, ett svenskt läkemedelsbolag, är ett av få bolag i världen med ett lovande läkemedelsprogram – Vps34 – som hämmar autofagin vid cancer. De var först i världen med att visa att hämningen av det autofagireglerande proteinet Vps34 kan få kroppens immunförsvar att återigen upptäcka och bekämpa tumörcellerna. Deras Vps34-program har också visat hur autofagi hänger ihop med immunförsvaret.

– Vi har ännu opublicerade data som visar att autofagi är tumörens mekanism för att undkomma immunförsvaret“, berätta Jessica Martinsson som är verkställande direktör på Sprint Bioscience. Vps34-hämmare verkar främja inflammationen i tumörmiljön och därmed kan den förstärka immunsystemets funktion.  

Förra årets Nobelpris i medicin belönade den form av immunterapi som har lett till läkemedel som kallas checkpoint-behandling. Dessa läkemedel har revolutionerat behandlingen av tumörer där det inte längre fanns något hopp.  Men immunterapi har endast fått stor betydelse för vissa cancerformer som t.ex. lymfom och hudcancer. Dessutom är det endast 20-30% av cancerpatienterna som svarar på immunterapibehandlingar.

– Det finns ett tydligt behov av att förstå hur man gör immunoterapi mer effektivt så att fler patienter kan ha nytta av behandlingen, berättar Angelo De Milito, avdelningschef tumörbiologi på Sprint Bioscience.

Att göra ”kalla” tumörer ”heta”

– Vi har upptäckt att genom att hämma Vps34 ökar vi både antal och aktivering av olika immunceller i tumörvävnad.  Vi gör i grunden ”kalla” tumörer ”heta”, så att immunförsvaret kan känna igen dem. Vps34 i kombination med s.k. checkpoint-behandlingar har dessutom gett mycket goda resultat i prekliniska studier, säger Martinsson vidare.

– Så genom att göra tumörer ”heta” och synliggöra dem för immunförsvaret, och i kombination med andra behandlingar, kommer man förhoppningsvis kunna behandla ännu fler patienter och även andra cancerformer med immunterapi.

Bolaget fokuserar på målkandidater istället för cancerformer, eftersom samma cancerform kan uppstå på grund av olika orsaker. Genom att fokusera på en process som autofagi istället för t.ex. på bröst- eller äggstockscancer, kan man ta fram mer skräddarsydda behandlingar. Efter att man har utvecklat ett lovande läkemedelskandidat licenseras kandidaten ut till större bolag som kan driva kliniska studier.  Sprint Bioscience är i dialog med tänkbara samarbetspartners som vill vara med i vidareutvecklingen av läkemedelskandidaten.

– Vårt nästa steg är att genomföra alla nödvändiga toxikologiska studier för att påvisa säkerheten av vår Vps34 hämmare. Efter det hoppas vi kunna gå in i de första kliniska försöken under 2020, berättar Jessica Martinsson.

Kommer svenska patienter att kunna ingå i dessa kliniska studier?

– Vi kommer vilja ha tillgång till den bästa prövaren, som kommer ge bästa resultatet i studien och tillgång till rätt patienter. Detta kommer i längden skapa de bästa förutsättningarna för att vår produkt ska nå marknaden och bli till nytta för även svenska patienter.

Nätverket mot gynekologisk cancer kommer att följa utvecklingen inom denna spännande läkemedelsforskning.

Av: Roshan Tofighi

roshan@gyncancer.se

Referenser:

https://www.sprintbioscience.com

https://www.nature.com/articles/d41573-019-00072-1