Bättre diagnostik för att hitta äggstockscancer i rätt tid

Äggstockscancer upptäcks oftast sent och anledningen till detta är att äggstockarna ligger djup inne i buken, vilket medför att när en kvinna börjar känna av symptomen så har cancern oftast hunnit sprida sig. Dessutom finns det idag inget användbart screeningsprogram för äggstockscancer. Det enda säkra sättet är att operera kvinnan vid misstanke. Därför försöker forskarna hitta biologiska markörer som skulle kunna påvisa förekomsten av äggstockscancer vid tidigt stadium. Nyligen publicerades forskningsresultat av svenska forskare som kan göra diagnostiken mer träffsäkert.

Förutom vaginalt ultraljud – som kan visa om det finns förändringar på äggstocken men inte avgöra om de är godartade eller elakartade – finns det idag analys av CA-125 och HE4 i blodprovet för diagnostisering av äggstockscancer. CA-125 introducerades redan 1983, men har relativt låg känslighet vid tidiga stadier. Därför är kirurgi fortfarande den enda säkra diagnosmetoden för äggstockscancer. Eftersom äggstockscancer är den dödligaste gynekologiska cancerformen, och endast 30-40 procent av kvinnorna globalt lever mer än 5 år efter behandling, så opereras väldigt många kvinnor för säkerhets skull. I Sverige är överlevnadssiffrorna bättre. Bland kvinnor som opereras vid minsta misstanke är det endast 21-30% som visar sig ha äggstockscancer stadium I-IV. De andra är helt friska eller har godartade förändringar. För att undvika onödiga operationer, men också för att förbättra diagnostiken för de som verkligen befinner sig i farozon, krävs det mer träffsäker metodik. 

Professor Ulf Gyllensten vid Uppsala universitet och professor Karin Sundfeldt vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet har nyligen publicerat en artikel där de presenterar nya markörer som kan användas för att påvisa förekomsten av äggstockscancer. Det nya biomarkörtestet består av 11 proteiner. Med hjälp av ett enkelt blodprov kan diagnosen ställas mer säkert och onödiga operationer undvikas. Det här fyndet kan leda till att vården upptäcker äggstockscancer tidigare och ge färre komplikationer efter riskfyllda operationer.

Betyder er upptäckt att vi kan få till ett screeningsprogram för äggstockscancer?

– Våra resultat är så pass lovande att vi kan börja planera för hur screening för tidig upptäckt av äggstockscancer skulle kunna genomföras. Sverige har lång erfarenhet av screening för livmoderhalscancer. Jag ser många möjligheter att utveckla strategier för screening av äggstockscancer som kan rädda liv men i första hand kommer vi ett steg närmare att minska antalet operationer för kvinnor som inte har cancer, säger Karin Sundfeldt.

Vad händer härnäst? När tror ni att er upptäckt kommer att kunna användas inom vården?

– Vi går nu vidare med att studera vår biomarkörspanel i blodprov från flera olika sammanhang för att bekräfta att vi kan upprepa fynden och lita på resultaten. Vi arbetar även aktivt med att kunna analysera vår panel i sekretet från cellprovet som tas vid den regelbundna cellprovskontrollen för livmoderhalsförändringar för att få stöd för att kunna inkorporera det i redan befintligt screeningprogram.

Av: Roshan Tofighi

Ulf Gyllensten, Uppsala universitet
Karin Sundfeldt, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

roshan@gyncancer.se

Referenser:

High throughput proteomics identifies a high-accuracy 11 plasma protein biomarker signature for ovarian cancer, Communications Biology, 2019, DOI 10.1038/s42003-019-0464-9, https://www.nature.com/commsbio/

Leave your thought