I denna artikel kommer vi (Barbro Sjölander och Sara Hindström) att sammanfatta några av de föredrag vi lyssnade till på Dagens Medicins Cancerdag som gick av stapeln i oktober 2020.

Coronakrisens påverkan på cancervården

Hans Hägglund, Nationell cancersamordnare på Sveriges kommuner och regioner (SKR) berättade om hur Coronapandemin påverkat cancervården. Coronakrisen har hittills gett;

• Uppskjuten vård, screening och forskning
• Mellan mars och augusti 2020 har antalet nyupptäckta cancerfall minskat med 12 %. Det motsvarar att var åttonde cancerfall riskerar att vara oupptäckt
• Det finns stora regionala skillnader i minskningen av antalet nyupptäckta cancerfall, från 1,6 % till 31 %
• I screeningverksamheterna ses tillfälliga neddragningar eller stopp
• I de kliniska studieenheterna ses neddragningar eller stopp i deltagande i studier
• Under sommaren 2020 ökade antalet diagnosticerade cancerfall och började närma sig mer normala nivåer. Vad som nu händer under hösten är ännu oklart.

Hur ska Sverige gå vidare:

• Sök vård och gå på screening!

• Informera om alarmsymtom

• Vården måste ta tillvara nya arbetssätt

• Samarbeta – tillsammans tar vi oss ut ur den här krisen

• Lära oss av erfarenheterna från pandemin för framtiden

• Regionalt cancercentrum (RCC), SKR och Socialstyrelsen behöver fortsätta kartläggningen och analysera hur Covid-19-pandemin påverkat cancervården

Framtiden för CarT-cellsbehandling

CarT-cellsbehandling är en typ av immunterapi som funnits några år för patienter med akut lymfatisk B-cellsleukemi, där man inte haft någon annan behandling att ta till. Behandlingen håller på att implementeras i Sverige. Stephan Mielke, professor och överläkare i Hematologi och Cellterapi på KI, föreläste och han framförde att implementeringen av behandlingen tar lång tid. I Europa har betydligt fler patienter behandlats med denna typ av behandling. Han framhåller några förklaringar till Sveriges situation; dels komplexiteten i behandlingen, kostnaden, och att tillgängligheten på CarT-cellsbehandling tenderar att bero på bostadsort. I Sverige ska alla sjukhus remittera till de sjukhus som har behandlingen. Att implementeringen går långsamt kan möjligen delvis förklaras av coronapandemin men i andra länder har det ändå fungerat, trots pandemin. Vi fick också kännedom om att inom en snar framtid kommer liknande behandling kunna användas på vissa solida tumörtyper.

Kombinationsbehandling ökar överlevnaden men kräver att varje behandling ska skötas som en klinisk prövning

Johan Brun, Medicinsk rådgivare på De forskande läkemedelsföretagen (LIF) föreläste om vad som idag är känt kring effekterna av kombinationsbehandling vid cancer. I slutet av 90-talet kom målinriktade terapier, dessförinnan hade man bara haft traditionell kemoterapi (cellgifter). Sedan början av 2010-talet finns även immunterapi. När det gäller läkemedelsutveckling ligger bröstcancer i topp. Det pågår mer än 2000 aktiva studier om immunterapi. Fördelar med kombinationsbehandling är bättre effekt (ökad överlevnad när man lägger till immunterapi till kemoterapi), mindre resistens (cancerceller har tendens att motverka ETT angreppssätt, bättre då att ge två) och mindre biverkningar på grund av lägre dos.

Ett problem är att kombinationsbehandling är svårt att få kostnadseffektivt. I takt med att differentieringen av sjukdomar och tumörer går allt längre och immunterapi utvecklas ställs krav på stöd av Artificiell Intelligens och algoritmer för den enskilde läkaren när hen ska välja rätt behandling för patienten. Det krävs att varje behandling ska skötas som en klinisk prövning och data registreras, och på detta sätt kan man sträva efter ett indikationsbaserat prissättnings- och subventionssystem, istället för ett produktbaserat som nu, enligt Johan Brun.

Center för avancerade cellterapiläkemedel (ATMP-center)

Ann Novotny, ansvarig för Sahlgrenska Universitetssjukhusets ATMP-center, talade om hur ATMP-center främjar utveckling och implementering av ATMP (advanced therapy medicinal products, ungefär: avancerade cellterapiläkemedel). Det kan handla om cellterapier, genterapier, vävnadstekniska produkter och kombinationsläkemedel innehållande ATMP.

Det finns tre ATMP-center i Sverige och det är; Karolinska Center för cellterapi, ATMP-centrum i region Skåne och Sahlgrenska Universitetssjukhusets ATMP-center. Dessa center ska verka som stöd för kliniska verksamheter och medverka till att ATMP når svenska patienter.

Onlinemöten med vården kan underlätta

Men vad krävs då för att cancerpatienterna i Sverige ska få tillgång till nya behandlingsmöjligheter och nya sätt att ta del av sin vård?

Med under denna dag var också patienten Isabella Scandurra. Isabella forskar i hälsoinformatik vid Örebro universitet och när hon fick diagnosen spridd bröstcancer kunde hon använda sina kunskaper från informatikområdet. Hon berättar att det inte var så självklart för vården att från början kommunicera via internet. Den första Isabella fick att kommunicera på det sättet var psykologen och deras onlinemöten startade redan före coronapandemin. Nu träffar Isabella både kurator och fysioterapeut regelbundet på det sättet. Det bästa upplever ändå Isabella är att träffa onkologen online. Genom skärmdelning under videomötet kan onkologen dela bland annat röntgenbilder, labbsvar och läkemedelslista. Isabella kan då själv ta ”skärmdumpar” på de bilder hon vill och använda dessa i den fortsatta diskussionen med sin man som också med lätthet kan vara med på onkologbesök och kuratorsmöten. Isabella och hennes man har 2,5 timmes enkel resa till sjukhuset så de sparar mycket tid på att vården erbjuder besöken online. Isabella tycker att vårdbesöken ska vara digitala när det går och fysiska möten bara användas när det krävs men givetvis utifrån patientens önskemål. Digitala vårdmöten måste enligt Isabella bli det vanliga sättet att möta patienter på, framförallt de som är kroniker.

Jan Andersson, direktör för forskning och innovation på Centrum för hälsodata menade att vi i Sverige inte hängt med då det är få patienter i Sverige som är med i kliniska studier. Han anser att alla eller åtminstone fler behöver inkluderas i studier.

Karin Mellgren, Barnläkare och Verksamhetschef på Barncancercentrum på Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, menade att det system som finns idag sorterar bort små patientgrupper och därmed ofta barn med cancer då företagen tenderar att kommersialisera läkemedel för indikationer i stora patientgrupper.

Framtiden för svensk strålbehandling är oviss

Kjell Bergfeldt presenterade rapporten ”Svensk strålbehandling tappar mark”. Kjell har fram till nyligen varit chef på Scandionkliniken och är numera projektledare och är en av författarna till rapporten.  

Historiskt har Sverige varit världsledande avseende strålterapi, men runt år 2000 började Sverige tappa sin ställning. Under 2000-talet har antalet onkologer och antalet patienter ökat medan antalet strålonkologer legat kvar på samma antal. Det finns en resursbrist på många håll enligt ESTRO (=European society for radiotherapy & oncology), kanske på grund av undanträngningseffekter, då strålbehandlingen fått stå tillbaka när resten av onkologin utvecklats snabbt. Oro finns nu att detta får negativa konsekvenser för cancervården och morgondagens patienter. Kompetensbristen inom svensk strålbehandling beror dels på ett ökat behov på grund av fler patienter och att strålbehandlingen blivit mer komplicerad. Andra länder som till exempel Danmark, England och Nederländerna har i detta läge gjort satsningar medan Sverige numera sjunkit till en medioker plats på mittfältet i Europa, med långt ifrån så många strålonkologer som behövs enligt internationella riktlinjer. I en jämförelse med Danmark ser man att Danmark har 15 professorer och Sverige tre, att finansiering av kliniska studier inom området från Danmarks motsvarighet till Cancerfonden var 16% mot Sveriges 2%. Vidare konstateras att andra länder ökat sin vetenskapliga produktion inom klinisk strålbehandling med >100% medan Sverige endast ökade med 15%. Kjell Bergfeldt pekar på behov av en gemensam vision, som han föreslår i fyra punkter;

1.  Antal strålspecialister ska vara 15 per miljon invånare så att vi följer ESTRO:s riktlinjer 
2. Tillgång till andra nyckelkompetenser exempelvis strålsjuksköterskor
3. Sverige ska vara bland topp 5 i vetenskaplig aktivitet inom strålbehandling i Europa
4. En professor i strålonkologi och strålningsfysik vid varje universitetssjukhus

Vi i Nätverket mot gynekologisk cancer har tidigare skrivit en artikel om denna oroande utveckling inom strålning och om rapporten.

Prerehabilitering gör gott

Gunnar Eckerdal, överläkare på Sahlgrenska Sjukhuset och som leder arbetet med Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering, föreläste om det sista ämnet för dagen, prehabilitering. Det finns ett gällande vårdprogram för cancerrehabilitering från 2019 och i vårdprogrammet har prerehabilitering ett eget kapitel. Prehabilitering är riktade insatser under perioden från diagnos till behandlingsstart i syfte att optimera effekt av behandling och minska komplikationer. Evidens finns främst för goda effekter av fysisk aktivitet (relativt lätt att bevisa), men prerehabilitering kan också handla om nutrition, psykologiskt stöd samt tobaksstopp. Gunnar Eckerdal berättade att vården bör låta patienter fylla i en hälsoskattning och med ledning av resultatet i skattningen erbjuda riktad information, samtal och stöd efter patientens behov.

Av: Barbro Sjölander och Sara Hindström