Bättre överlevnad vid mindre omfattande kirurgi – kan det vara möjligt?

Äggstockscancer eller bukens tysta cancer, är en cancerform som ofta redan har spridit sig i bukhålan vid upptäckt. Överlevnaden har förbättrats något för dessa kvinnor. Man har trott att introduktionen av ultraradikal kirurgi som innebär omfattande bukkirurgi med borttagande av all synlig cancer har bidragit till överlevnaden. Men nu börjar forskare undra om sådan avancerad kirurgi verkligen är det bästa för äggstockscancerpatienter?

Sahar Salehi, är kirurg vid Tema cancer, Karolinska Universitetssjukhuset, och Nätverket mot gynekologisk cancers eldsjälspristagare 2021. Hon fick utmärkelsen för sitt stora engagemang för sina patienter och sin raka och tydliga kommunikation. Hon är också idégivaren för ett forskningsprojekt som ska undersöka effekten av kirurgi vid äggstockscancer på cellnivå och hur man bäst kan bestämma vilka patienter som är betjänta av en operation. Sahar kan dela sin tid mellan forskning och klinik tack vare forskningsstöd från Cancerfonden och deras specialsatsning på äggstockscancer , en satsning som Nätverket mot gynekologisk cancer har drivit på under några års tid.

Vi träffade Sahar för att fråga mer om hennes forskning.

Hur kom du på idén till ditt forskningsprojekt?

– En allmänt vedertagen ”sanning” är och har varit att överlevnaden vid äggstockscancer är mest gynnsam om man vid det kirurgiska ingreppet lyckas ta bort all synlig cancer. Detta har lett till en mer aggressiv kirurgisk handläggning där omfattande operationer för att lyckas nå detta mål är mer eller mindre standard. Vi har länge, även internationellt, betraktat avancerade och omfattande operationer som en självklarhet; att det bästa för äggstockscancerpatienter är att ta bort all synlig cancer och minska tumörbördan för att också se till att den efterföljande cellgiftsbehandlingen blir så effektiv som möjligt eftersom det är känt att mindre tumörer svarar bättre på cellgifter. Jag och mina kollegor på Karolinska Universitetssjukhuset har observerat utfallet av denna aggressiva kirurgi i Stockholm, där samtliga patienter oavsett behandling tas om hand på Karolinska Universitetssjukhuset. Detta betyder att alla patienter med äggstockscancer har tagits med i utvärderingen, vilket aldrig tidigare har presenterats. Oväntat fann vi att den förväntade överlevnadsvinsten efter aggressiv kirurgi uteblev, trots att avsevärt många fler patienter opererades utan att ha någon tumör kvar samt att fler patienter exkluderades från kirurgi pga. ålder och övriga sjukdomar. Frågan som måste besvaras nu är varför?

Då ställer jag frågan ’Varför’? Vad är orsakerna till den uteblivna effekten på överlevnad?

– Eftersom äggstockscancer ofta är spridd i buken krävs det mycket omfattande operationer för att få bort all synlig cancer. Det blir ett stort kirurgiskt trauma med efterföljande inflammation och läkning. Paradoxalt nog kan det vara så att detta trauma hjälper cancercellen att växa och sprida sig. Vidare speglar våra resultat till hög grad sannolikt även patientselektion, det vill säga, vilka patienter väljer man till kirurgisk behandling? Självklart är det så att om man bara väljer att operera patienter som är unga och friska med relativ liten tumörbörda så får man bättre resultat. I ett offentligt sjukvårdssystem som vi verkar i finns en annan verklighet där alla patienter tas om hand oavsett.  

Så det är möjligt att öka överlevnaden genom att inte ta bort all cancervävnad?

– Nej, så tror jag inte att det är. Däremot, finns det förmodligen en gräns för hur omfattande ett kirurgiskt ingrepp kan vara för att ha en effekt på överlevnad. Vi vill i detta projekt ta reda på var denna gräns går och vad som påverkar den.

Hur går du vidare med din forskning?

–  Forskningen pågår för fullt i samarbete med Kaisa Lehti, Professor i cell-och tumörbiologi vid Karolinska Institutet och Trondheims Universitet i Norge. Bland annat så undersöker vi vilken effekt det kirurgiska traumat har på cellnivå, vilka patienter som inte är betjänta av kirurgi, och försöker även finna markörer för dålig respektive god prognos.

När kommer vi se individanpassad tumörkirurgi?

– Min förhoppning är att vi inom en 10-års period med tumörbiologiska karakteristika skall kunna identifiera vilka patienter med avancerad äggstockscancer som är betjänta av kirurgi som del i sin behandling.

Av: Roshan Tofighi

roshan@gyncancer.se

Referenser:

Ultra-radical upfront surgery does not improve survival in women with advanced epithelial ovarian cancer; a natural experiment in a complete population; Falconer et al. Gynecol Oncl, 2020 Oct;159(1):58-65, DOI: 10.1016/j.ygyno.2020.07.009

https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT04065009

Outcomes om Ultra-radical Surgery in Ovarian Cancer with Sahar Salehi

Kommentera