Author Archive for: Anders Ostberg

Många riktade behandlingar för cancer bygger på genmutationer. För äggstockscancer är BRCA-mutationerna det mest kända exemplet. Idag finns det en godkänd behandling Lynparza[Symbol], ett läkemedel som hämmar enzymet PARP, för återfallspatienter med BRCA-mutation som fortfarande är platinakänsliga. Nya studier har dock visat att PARP–hämmare kan vara även vara effektiva mot tumörer som inte har BRCA-mutationen.  BRCA-mutationer är antigen ärftliga (nedärvda) eller mutationer som uppstått under cancers utveckling i vävnaden (somatiskt förvärvade). Olaparib (Lynparza[Symbol]) är ett godkänt läkemedel för äggstockscancerpatienter med

Minna Johansson , doktorand, Göteborgs Universitet Matteo Bruschettini, läkare, Lunds Universitet. Inom vården är det viktigt att, inför medicinska beslut, ha tillgång till uppdaterade, systematiska sammanställningar av alla relevanta vetenskapliga studier inom området. Organisationen Cochrane, grundat 1992 i Storbritannien, består av 37 000 frivilliga forskare i mer än 130 länder som sammanfattar och kritiskt värderar kvalitén i kliniska studier.  Deras bidrag är ett viktigt kunskapsverktyg för framtagande av nationella riktlinjer. Kvaliteten på svensk sjukvård skulle höjas genom en satsning på Cochrane. Idag finns Cochrane i Norge, Danmark och Finland och nu äntligen ska Cochrane Sweden inrättas i Lund.  Grundprincipen

Den 26 april var det dags för den sjätte Gyncancerdagen i Nätverket mot gynekologisk cancers historia. I Stockholm blev det en kväll fylld av föreläsningar om prevention, vård, ärftlighet, och rehabilitering. Nätverkets ordförande Barbro Sjölander hälsade deltagarna välkomna till Oscarsteatern i Stockholm, och passade samtidigt på att berätta vad nätverket arbetar med för frågor. – Vi fortsätter att trycka på

Gyncancerdagarna 2017 gick av stapeln i Malmö den 24 april. Trots ihållande regn, inställda tåg och trafikkaos var dagen välbesökt. Patienter, anhöriga, nyfikna medborgare och vårdpersonal lyssnade med intresse på det senaste inom screening, behandling och rehabilitering för gyncancer. Barbro Sjölander, ordförande för Nätverket mot gynekologisk cancer välkomnade alla och inledde dagen genom att presentera programmet. Lisen Arnheim Dahlström, docent på Karolinska

Med föredragshållare på 40 mils avstånd och publik på ytterligare två orter blev årets Gyncancerdag i Umeå den mest ”besökta” hittills. Att vara med via länk är vardagsmat i Norrland. De flesta deltagarna fanns dock på plats i Bergasalen på Norrlands Universitetssjukhus. Efter inledning av Alexandra Andersson och Barbro Sjölander från Nätverket för gynekologisk cancer visades kvällens första film: Joakim

En cancerdiagnos vänder för det mesta upp och ned på livet rejält. Ordet ”cancer” är skrämmande och kan kännas svårt och overkligt att ta till sig. Ovisshet om framtiden skapar oro och en känsla av maktlöshet. Känslostormarna avlöser varandra och till slut tänker man – är det verkligen normalt att känna så här? Jo, oftast är det faktiskt frågan om

I oktober 2016 arrangerade CancerRehabFonden för första gången någonsin en rehabiliteringsvecka speciellt för kvinnor som drabbats av gynekologisk cancer. Rehabprogrammet behandlar både fysisk och psykisk hälsa och tar även upp sexuell hälsa. CancerRehabFonden är en ideell organisation som samlar in pengar för att kunna erbjuda rehabilitering och stöd till cancerdrabbade vuxna och barn. Vuxna kan få stöd från organisationen i

Det är snart två år sedan jag försvarade min licentiat uppsats med titeln ”Ingen har nämnt ordet sex”, kvinnors och mäns erfarenheter av information om sexuell hälsa vid cancersjukdom. Resultatet som den studien visade på var att cancerpatienter önskade mer information om sexuell hälsa utifrån sin sjukdom och dess behandling än de fått. I delstudie I med enbart kvinnor framkom

Lymfödem är en vanlig biverkan efter cancerbehandling. Lymfödemet kan utvecklas ett halvår, fem år och ibland till och med tjugo år efter avslutad behandling, vilket innebär att patienten inte alltid associerar det med sin cancerbehandling. Riskfaktorer för lymfödem i ben: * Operation där lymfnoder tagits bort och större lymfkärl skadats i buk och i ljumskar. * Strålning av buk

Pernilla Dahm- Kähler I den här intervjun med Pernilla Dahm- Kähler överläkare och gynekologisk tumörkirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg vill vi veta vad som har hänt sedan vi i mars 2015 skrev första artikeln, som du hittar här. I det här forskningsprojektet som pågått i 15 år har det gjorts nio transplantationer som gett fem födda och friska barn.

Alexandra och gänget precis innan första webbinaret startade, tekniken började fungera två minuter innan sändning! Vet ni vad ett webbinar är för något? Det är en ganska ny vetskap för mig och så fort jag läste om webbinarier blev jag så säker att det här är ett bra sätt för oss på Nätverket mot gynekologisk cancer att nå ut.

EfterCancern.se behandlar idag tarmhälsa, snart tillkommer sexuell hälsa och lymfödem. Via denna webbplats kan den som överlevt cancer själv sköta diagnostik och behandling av de följdsjukdomar behandlingen gett upphov till. Snart inbjuder webbplatsen även till att delta i studier. Efter strålbehandling mot lilla bäckenet riskerar canceröverlevaren att drabbas av en eller flera följdsjukdomar. Många av dessa nedsätter tarmhälsan. Den joniserande

Thomas Helleday, professor vid Karolinska Institutet och årets cancerforskare 2016. Många med spridd äggstockscancer har fått cytostatika behandlingar, så som platina behandlingar (oxali-, karbo- eller cisplatin) och också taxaner (doce- eller paklitaxel), doxorubicin eller caelyx. Dessa är till en början ofta effektiva eftersom de slår brett på många olika tumörer, men resistens kan uppkomma mot dessa behandlingar och då

Nio av tio cancerpatienter vill ha information om sin sjukdom – oavsett om nyheterna är goda eller dåliga. Men kommunikation kan vara svårt, särskilt när den handlar om livsavgörande frågor. I utbildningen De nödvändiga samtalen får läkare träning inför mötet med patienter och närstående. Ett av de vanligaste klagomålen på vården handlar om bemötande och information. Med vetskap om detta

Intervju med Karin Sundfeldt, professor vid Kvinnokliniken Sahlgrenska Sjukhuset Karin är professor och överläkare vid kvinnokliniken, Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Karin jobbar 40% kliniskt med gynekologisk kirurgi och 60% forskning. Hon jobbar med minimalinvasiva tekniker för kirurgi tex laparoskopi och hennes forskning handlar mest om tidig diagnostik för ovarialcancer och grundläggande tumörbiologiska frågeställningar avseende tumörinvasion. Karin har varit finansierad av

Vi samtalade med Jeffrey Yachnin Karolinska Sjukhuset Jeffrey är Överläkare på Onkologen (uro-onkologiska sjukdomar) och chef för den kliniska prövningsenheten med speciellt ansvar för tidiga prövningar på hela onkologen (Radiumhemmet). Jeffrey fördelar sin tid 50% kliniskt med patienter och resterande 50 % med att administrera de kliniska prövningarna Vad brinner du för? Om allting var perfekt så skulle jag

Den kliniska forskningen behöver stärkas i Sverige och inte minst gäller detta gynekologiska cancersjukdomar. Sverige har tidigare inte haft ett nationellt multidisciplinärt forum för samverkan kring kliniska studier om gynekologisk cancer. År 2013 bildades därför Svenska Gynekologiska Cancergruppen (SweGCG), en planeringsgrupp med ekonomiskt stöd från Cancerfonden, vars syfte är att initiera och bedriva kliniska och translationella studier, i nationellt och

Foto: Teamet vid Centrum för cancerrehabilitering. Från vänster till höger: Monika König, överläkare, specialist i onkologi och psykiatri, Kerstin Cedermark och Karin Eriksson, koordinerande specialistsjuksköterskor, Sara Mattsson Wikstrand, kurator, Pia Mickols, fysioterapeut och lymfterapeut, Eva Nordström, psykolog, specialist i neuropsykologi, Annika Ukura, medicinsk sekreterare, chefssekreterare. Ylva Orrevall, dietist och doktor i medicinsk vetenskap och Hanna Rönnqvist, arbetsterapeut, saknas på bilden, liksom

Vi vet idag att träning har god effekt på både kondition och muskelstyrka hos patienter med cancer. Träningen leder även till minskad trötthet (fatigue) och förbättrad hälsorelaterad livskvalitet. Rekommendationen är 150 minuter konditionsträning per vecka på måttlig intensitet eller 75 minuter per vecka på hög intensitet, detta kan gärna kombineras med muskelstärkande träning två gånger per vecka. Naturligtvis ska träningen

Komplementär- och alternativ medicin (KAM) är metoder eller preparat som hamnar utanför den traditionella skolmedicinen. En cancerpatient som till exempel håller på med mindfullness eller yoga eller äter gurkmeja för att hjälpa sig själv och må bättre, håller på med KAM. Men kan man vara säker på att alternativ medicin har positiva effekter vid cancer? Nätverket mot gynekologisk cancer har

Borderlinetumörer är äggstockstumörer som inte är cancer men med cellförändringar som kan sprida sig i bukhålan och även till lymfkörtlar. Prognosen är mycket god även vid spridd sjukdom. Oftast upptäcks tumören när den inte spridit sig och växer som en- eller flerrummig cysta i äggstocken. Vid operation kan man bevara en av äggtockarna om den ser frisk ut för att

Nätverket mot gynekologisk cancer gör skillnad. Föreningens ordförande Barbro Sjölander listade framgångarna i sitt välkomstanförande vid Gyncancerdagarna 2016 i Stockholm Umeå och Malmö. Till årets Gyncancerdagar i Stockholm, Malmö och Umeå, anmälde sig över 450 deltagare, fler än något tidigare år. Temat för i år var She needs to know, Hon behöver veta. För varje år insjuknar 2 800 kvinnor

– Utred familjehistorien – Höj kunskapsnivån – Satsa förebyggande – Vaccinera Ingen kvinna ska dö av gynekologisk cancer. Det är Nätverket mot gynekologisk cancers vision. Men hur ska nollvisionen nås, och vad är viktigast för att öka överlevnaden? Så här svarade Gyncancerdagens expertpanel i Stockholm. Miriam Mints, docent och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, lyfter fram ärftlighetens betydelse. – Lär känna

Intervju med Susanne Malander, Överläkare, Gyn-sektionen Skånes Onkologiska Klinik, Skånes Universitets sjukhus, Lund Vissa former av gynekologisk cancer, äggstock/äggledar/bukhinnecancer kan vara ärftliga. Cancer drabbar ca 50 000 svenskar årligen och cirka 2 500 personer ärver sin benägenhet att drabbas av cancer. All cancer startar egentligen i våra gener. Under livet samlar cellens arvsanlag = DNA, på sig förändringar, det som

Sjuksköterskorna Carina Rundström och Lisa Bergström har tilldelats Eldsjälspriset 2016 i region Stockholm–Gotland. ”Det är fantastiskt roligt, vi hade ingen aning när vi kom hit i kväll”, säger de. Motivering: ”Carina Rundström och Lisa Bergström arbetar som samordnande kontaktsjuksköterskor. Under året har de följt ett antal drabbade genom vården från första besök på Karolinska till ASIH för de som behövt

Madalina Ohrberg, Årets Eldsjälspristagare i Malmö Budskapen under Gyncancerdagen i Malmö handlade även där om hur vi kommer ett steg närmare vår nollvision. Hur blir cellprovtagning med HPV-test? Christer Borgfeldt, överläkare, SUS svarade: – Som förut fast bättre Det var Christers beskrivning av det nya HPV baserade testet. Screeningen startar som förut vid 23 års ålder men först vid