Socialstyrelsen- nytt cellprovtagningsprogram

Stockholm och Uppsala

2013-11-19

Till:

Socialstyrelsen,  Generaldirektör Lars-Erik Holm

 

Kopia till:

Socialdepartementet , Olivia Wicksell

SKL, Gunilla Gunnarson

 

 

Begäran om en skyndsam ändring av metod för primärscreening inom programmet för cervixcancerprevention

 

 

Årligen diagnostiseras drygt 400 nya fall av cervixcancer. Ungefär hälften dör på grund av sjukdomen. En så kallad dysplasi (cellförändring) kan utvecklas till cervixcancer. Från det att en dysplasi uppkommer till dess den eventuellt utvecklats till en cancer tar det många år, som regel mer än 10 år. Den långsamma progressen gör att provtagning med jämna intervall ger möjlighet till att en dysplasi upptäcks och därmed kan behandlas före en cancer utvecklas. Screening för att upptäcka dysplasier och därmed minska förekomsten av cervixcancer har således goda förutsättningar att vara lyckosam.

 

Under 60-talet organiserades screeningverksamheten och förekomsten av cervixcancer minskade till knappt hälften. Metoden som använts sedan 60-talet tills nu baseras på cytologisk bedömning av celler som hämtas från cervix (livmodertappen) i samband med så kallad cellprovtagning. Provet granskas av en cytologassistent. På senare år har man försökt förbättra den cytologiskt baserade screeningen genom så kallad vätskebaserad cytologi. Det har enligt flera vetenskapliga publikationer dock visat sig att den cytologiska bedömningen inte blir bättre vid vätskebaserad cytologi. Vätskebaserad cytologi har under de senaste åren införts i stort sett i hela landet. Cytologi har en sensitivitet på ungefär 75% och den sjunker med kvinnas ålder. De senaste ungefär 20 åren har antalet insjuknanden inte sjunkit utan ligger kvar på ungefär 400-450 nya fall/år. Det är drygt 100 nya fall årligen som haft normal cytologi i upprepade prover innan de får diagnosen cervixcancer.

 

För ungefär 30 år sedan upptäcktes att cervixcancer beror på en infektion av humant papillomvirus (HPV) i den så kallade övergångszonen på cervix. I princip alla allvarliga dysplasier och all cervixcancer uttrycker HPV av så kallad högrisk-typ (HR-HPV). HPV kan detekteras med mycket känsliga metoder med en sensitivitet som inte ligger långt från 100 %. Under de senaste 10-15 åren har analys av HR-HPV på prover tagna från cervix eller vagina utvärderats som en alternativ metod för att detektera dysplasier. Redan 2009 publicerades europeiska riktlinjer om övergång till analys av HPV som metod för primärscreening, om det gjordes på ett sätt som möjliggjorde utvärdering av utfallet. I en uppdaterad ännu ej publicerad europeisk riktlinje kommer att rekommendera en övergång till analys av HR-HPV som screeningmetod för kvinnor ner till 30 års ålder. Helt nyligen publicerade en studie i Lancet där man visar att screening baserad på analys av HR-HPV ger ett 60-70 % bättre skydd mot att utveckla cervixcancer jämfört med screening baserad på cytologi och detta även om provtagningsintervallet glesades till vart 5:e år i stället för som nu vart 3:e år för cytologisk provtagning. Dessutom finns nu flera hälsoekonomiska studier som samtliga visar på fördelar med en övergång till en primärscreening som baseras på analys av HR-HPV. Det behövs inga ytterligare studier. I Stockholm och Uppsala pågår en övergång från cytologiskt baserad till HPV-baserad screening.

 

I samband med denna översyn vill vi att en höjd övre åldersgräns för deltagande i screeningprogrammet till 70 eller 75 års ålder övervägs då majoriteten av alla dödsfall på grund av cervixcancer sker efter 60 års ålder. Ett screeningprogram baserat på analys av HR-HPV möjliggör på sikt också införandet av självprovtagning.

Vi vill att socialstyrelsen skyndsamt skapar en arbetsgrupp som jobbar mot en rask övergång från cytologiskt baserad screening till HPV-baserad screening. Målet skulle vara ett nytt nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention. En sådan övergång minskar dramatiskt antalet nyinsjuknanden i cervixcancer och därmed antalet kvinnor som dör av sjukdomen. En sådan övergång är dessutom hälsoekonomiskt fördelaktig.

(Det ivägskickade brevet undertecknades av Barbro Sjölander Ordförande Nätverket mot gynekologisk cancer och Matts Olovsson, Professor/Specialistläkare i obstetrik och gynekologi, överläkare Akademiska Sjukhuset Uppsala)

Inläggsarkiv

Bli medlem enkelt och kostnadsfritt!

Som medlem visar du att du delar delar vår vision att ”Ingen kvinna ska dö i gynekologisk cancer”. Bli medlem idag och hjälp oss i kampen. Ju fler vi blir desto starkare blir vår röst. Som medlem får du vårt elektroniska Nyhetsbrev.

 







Ta symtom på allvar!

Facebook

Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons
2 timmar sedan
Tina Selander

Patienter som behandlas/har behandlats med cytostatika i Region Uppsala efterlyses för intervju i uppdrag för Adxto Care.

Kontakta Susanna Carlhem
070-754 36 06

________________________________
"Jag söker alltså efter patienter som behandlats med cytostatika i Region Uppsala. Eller som är under behandling.

Det rör sig om en anonymiserad intervju på 20 max 30 minuter där jag bland annat frågar om hur de önskade att det fungerade i den bästa av världar. Det handlar om områden såsom resväg, information, livskvalitet osv. Det är viktigt att veta för att kunna skapa cancervård utifrån patientens behov."

Nytt utvecklingsprojekt i Region Uppsala
ska undersöka hur cancerbehandling kan
ges närmare hemmet.
Akademiska sjukhuset i Region Uppsala genomför ett utvecklingsprojekt i
samarbete med Adxto Care AB och Bristol Myers Squibb. Utvecklingsprojektet
ska undersöka hur cancervården kan flyttas närmare patienterna.
Cancervården i Region Uppsala ökar kontinuerligt och således även behovet av
behandlingstider. Utvecklingen beror delvis på moderna, effektiva
behandlingsterapier och att allt fler får och lever med cancer. Många patienter
behandlas också idag längre för sin sjukdom och vården måste därför anpassas
utifrån patientens unika livssituation där tid för familj och arbete är viktiga delar.
Att skapa närhet till vård är något som också pågår genom regionens arbete med
effektiv och nära vård 2030.
Vården ska vara personcentrerad och kunna tillhandahållas på lika villkor för alla
som bor i regionen. Det finns ett behov att undersöka hur cancerbehandling kan ges
närmare patienterna i en stor geografisk region som Uppsala. Alla behöver kanske
inte resa till Akademiska sjukhuset för att erhålla rutinbaserad behandling och
någon kanske föredrar att få behandling under kvällar och helger?
Akademiska sjukhuset har som mål att förbättra den personcentrerade
cancervården, där man behöver lyssna in patienternas behov och önskningar.
”Vi har sett en genomsnittlig ökning av patientantalet på ca 5 % under de
senaste åren. Vi måste därför vända på alla stenar för att undersöka hur vi
ska kunna hantera detta och ge en likvärdig vård till våra patienter.”
/Henrik Lindman, sektionschef vid onkologkliniken.
”För vissa patienter tror vi att decentraliserad cancervård skulle innebära
förbättrad livskvalitet och det känns bra att få möjlighet att utforska detta
tillsammans med Adxto Care AB.”
/Maria Andersson Ödman, verksamhetsutvecklare på Akademiska sjukhuset.

En nära cancervård skulle bland annat kunna innebära att viss behandling och
uppföljning kan ske i patientens hem eller på filialer till Akademiska sjukhuset.
Projektet ska belysa om denna typ av cancervård kan innebära att patienter klarar
av vardagen enklare och inte är bundna till längre resor för att erhålla vård vid
sjukhus.
Projektet ska bland annat undersöka om vård kan erhållas i Enköping, Tierp eller
Östhammar – antingen via filialer till den onkologiska avdelningen vid Akademiska
sjukhuset eller i patientens hem.
Inom projektet kommer det vara ett fokus på patienter med solida tumörer och
med lymfom, men projektet förväntas generera resultat som är relevant för andra
diagnosgrupper också. Ingen klinisk verksamhet kommer att genomföras inom
projektet, utan förutsättningar och behov ska undersökas. Projektet förväntas vara
klart i slutet av 2021 och presenteras sedan i en rapport i början av 2022. Både
vårdpersonal, patienter, anhöriga samt ansvariga inom Region Uppsala kommer att
bidra med kunskap i detta projekt.

Med vänlig hälsning,
Susanna Carlhem
070-754 36 06
... Visa merVisa mindre

Load more

Translate »
X