Socialstyrelsen- nytt cellprovtagningsprogram

Stockholm och Uppsala

2013-11-19

Till:

Socialstyrelsen,  Generaldirektör Lars-Erik Holm

 

Kopia till:

Socialdepartementet , Olivia Wicksell

SKL, Gunilla Gunnarson

 

 

Begäran om en skyndsam ändring av metod för primärscreening inom programmet för cervixcancerprevention

 

 

Årligen diagnostiseras drygt 400 nya fall av cervixcancer. Ungefär hälften dör på grund av sjukdomen. En så kallad dysplasi (cellförändring) kan utvecklas till cervixcancer. Från det att en dysplasi uppkommer till dess den eventuellt utvecklats till en cancer tar det många år, som regel mer än 10 år. Den långsamma progressen gör att provtagning med jämna intervall ger möjlighet till att en dysplasi upptäcks och därmed kan behandlas före en cancer utvecklas. Screening för att upptäcka dysplasier och därmed minska förekomsten av cervixcancer har således goda förutsättningar att vara lyckosam.

 

Under 60-talet organiserades screeningverksamheten och förekomsten av cervixcancer minskade till knappt hälften. Metoden som använts sedan 60-talet tills nu baseras på cytologisk bedömning av celler som hämtas från cervix (livmodertappen) i samband med så kallad cellprovtagning. Provet granskas av en cytologassistent. På senare år har man försökt förbättra den cytologiskt baserade screeningen genom så kallad vätskebaserad cytologi. Det har enligt flera vetenskapliga publikationer dock visat sig att den cytologiska bedömningen inte blir bättre vid vätskebaserad cytologi. Vätskebaserad cytologi har under de senaste åren införts i stort sett i hela landet. Cytologi har en sensitivitet på ungefär 75% och den sjunker med kvinnas ålder. De senaste ungefär 20 åren har antalet insjuknanden inte sjunkit utan ligger kvar på ungefär 400-450 nya fall/år. Det är drygt 100 nya fall årligen som haft normal cytologi i upprepade prover innan de får diagnosen cervixcancer.

 

För ungefär 30 år sedan upptäcktes att cervixcancer beror på en infektion av humant papillomvirus (HPV) i den så kallade övergångszonen på cervix. I princip alla allvarliga dysplasier och all cervixcancer uttrycker HPV av så kallad högrisk-typ (HR-HPV). HPV kan detekteras med mycket känsliga metoder med en sensitivitet som inte ligger långt från 100 %. Under de senaste 10-15 åren har analys av HR-HPV på prover tagna från cervix eller vagina utvärderats som en alternativ metod för att detektera dysplasier. Redan 2009 publicerades europeiska riktlinjer om övergång till analys av HPV som metod för primärscreening, om det gjordes på ett sätt som möjliggjorde utvärdering av utfallet. I en uppdaterad ännu ej publicerad europeisk riktlinje kommer att rekommendera en övergång till analys av HR-HPV som screeningmetod för kvinnor ner till 30 års ålder. Helt nyligen publicerade en studie i Lancet där man visar att screening baserad på analys av HR-HPV ger ett 60-70 % bättre skydd mot att utveckla cervixcancer jämfört med screening baserad på cytologi och detta även om provtagningsintervallet glesades till vart 5:e år i stället för som nu vart 3:e år för cytologisk provtagning. Dessutom finns nu flera hälsoekonomiska studier som samtliga visar på fördelar med en övergång till en primärscreening som baseras på analys av HR-HPV. Det behövs inga ytterligare studier. I Stockholm och Uppsala pågår en övergång från cytologiskt baserad till HPV-baserad screening.

 

I samband med denna översyn vill vi att en höjd övre åldersgräns för deltagande i screeningprogrammet till 70 eller 75 års ålder övervägs då majoriteten av alla dödsfall på grund av cervixcancer sker efter 60 års ålder. Ett screeningprogram baserat på analys av HR-HPV möjliggör på sikt också införandet av självprovtagning.

Vi vill att socialstyrelsen skyndsamt skapar en arbetsgrupp som jobbar mot en rask övergång från cytologiskt baserad screening till HPV-baserad screening. Målet skulle vara ett nytt nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention. En sådan övergång minskar dramatiskt antalet nyinsjuknanden i cervixcancer och därmed antalet kvinnor som dör av sjukdomen. En sådan övergång är dessutom hälsoekonomiskt fördelaktig.

(Det ivägskickade brevet undertecknades av Barbro Sjölander Ordförande Nätverket mot gynekologisk cancer och Matts Olovsson, Professor/Specialistläkare i obstetrik och gynekologi, överläkare Akademiska Sjukhuset Uppsala)

Inläggsarkiv

Ta symtom på allvar!

Facebook

Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons

Lennart Magnusson som är verksamhetschef vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga berättar att;

Anhörigas vård- och omsorgsinsatser är så omfattande att de utgör en samhällsbärande funktion som skulle ha kostat samhället cirka 194 miljarder kronor om året att ersätta med formell vård. Det är viktigt att alla verksamheter som möter anhöriga har ett anhörigperspektiv och att samhället ser till att anhöriga får det stöd som de behöver och efterfrågar.

Vi Nätverket mot gynekologisk cancer kan bara hålla med och vet att det ni gör för era närstående inte kan mätas i pengar – för det betyder allt för dem.💖

Men även som närstående behöver man bli sedd och få stöd. Och det ska samhället erbjuda. Vi driver frågor kring närståendeskap i alla forum där vi finns representerade (på nationell, regional- och lokal nivå).

Idag vill vi höra mer om vad just du har fått för stöd. Vad hjälper/hjälpte dig i din roll som närstående? Var det grannen som varje fredag kom förbi med lunch? Eller kontaktsjuksköterskan som under veckobehandlingarna alltid tar dig åt sidan och frågar hur du mår?

Eller är det så att du inte fått det stöd du önskar? Hur vill du att stödet ska ges? Vad ska det innehålla?

Dela gärna med dig! 💖
... Visa merVisa mindre

I vår podd Gyncancerpodden har vi flera avsnitt om Närståendeskap. Vi diskuterar allt från vad närståendeskap är för något, vilka behov närstående kan ha och vi talar om livet. Flera fantastiska individer som själva är närstående och/eller representerar vården delar med sig av så mycket kloka tankar!

Vår podd finns där poddar finns, och alltid på gyncancer.se/gyncancerpodden/

Vi har också flera webbinarier som belyser närståendeskap. Våra webbinarier finns på vår Youtube-kanal;
www.youtube.com/channel/UCGbkdPI0kGh7F9z_9EETspw/playlists
... Visa merVisa mindre

Video image

Kommentera på Facebook

Digital Närståendeträff

Nu (under vecka 40) är det nationella anhörigveckan.

Var femte svensk vuxen vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet någon i sin närhet.

Trots att det för många av oss känns självklart och betydelsefullt att ge omsorg till våra älskade närstående kan vi inte blunda för att det många gånger också kan vara tungt. Vi behöver stöd och behöver stötta varandra.

6/10 är det nationella Anhörigdagen och då bjuder vi in er närstående till en digital Närståendeträff. En träff där vi delar erfarenheter och stöttar varandra. Varmt välkomna!

Läs mer och anmäl er här;
gyncancer.se/kalender/
... Visa merVisa mindre

Digital Närståendeträff 

Nu (under vecka 40) är det nationella anhörigveckan. 

Var femte svensk vuxen vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet någon i sin närhet. 

Trots att det för många av oss känns självklart och betydelsefullt att ge omsorg till våra älskade närstående kan vi inte blunda för att det många gånger också kan vara tungt. Vi behöver stöd och behöver stötta varandra. 

6/10 är det nationella Anhörigdagen och då bjuder vi in er närstående till en digital Närståendeträff. En träff där vi delar erfarenheter och stöttar varandra. Varmt välkomna! 

Läs mer och anmäl er här;
https://gyncancer.se/kalender/

Livmoderhalscancer orsakas nästan uteslutande av humant papillomvirus, HPV. Idag finns vaccin som skyddar mot flera typer av detta virus och vaccinet ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet. Det är även möjligt att vaccinera sig som vuxen.

Livmoderhalscancer (cervixcancer) ger i tidiga stadier få eller inga symtom. Men symtomen nedan är de vanligt förekommande:
🔹Små blödningar mellan menstruationerna
🔹Blödning och ibland smärta under/efter samlag
🔹Blödning och ibland smärta när man krystar på toaletten
🔹Blodblandade flytningar

Livmoderhalscancer screenas genom cellprov och HPV-test. Idag kallas kvinnor regelbundet till dessa provtagningar och sjukdomen har till följd av detta blivit betydligt mindre vanlig under de senaste 40 åren. Det är en förmån att vi har tillgång till dessa kontroller, så gå när du blir kallad!

Och kanske det viktigaste av allt: att utrota livmoderhalscancer är möjligt! 💪

Läs gärna mer på gyncancer.se/utrotalivmoderhalscancer
.
.
.
#utrotalivmoderhalscancer #livmoderhalscancer #cervixcancer #HPV #tidigupptäck #WorldGODay #tealSeptember
... Visa merVisa mindre

Livmoderhalscancer orsakas nästan uteslutande av humant papillomvirus, HPV. Idag finns vaccin som skyddar mot flera typer av detta virus och vaccinet ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet. Det är även möjligt att vaccinera sig som vuxen.

Livmoderhalscancer (cervixcancer) ger i tidiga stadier få eller inga symtom. Men symtomen nedan är de vanligt förekommande:
🔹Små blödningar mellan menstruationerna
🔹Blödning och ibland smärta under/efter samlag
🔹Blödning och ibland smärta när man krystar på toaletten
🔹Blodblandade flytningar

Livmoderhalscancer screenas genom cellprov och HPV-test. Idag kallas kvinnor regelbundet till dessa provtagningar och sjukdomen har till följd av detta blivit betydligt mindre vanlig under de senaste 40 åren. Det är en förmån att vi har tillgång till dessa kontroller, så gå när du blir kallad!

Och kanske det viktigaste av allt: att utrota livmoderhalscancer är möjligt! 💪

Läs gärna mer på gyncancer.se/utrotalivmoderhalscancer
.
.
.
#utrotalivmoderhalscancer #livmoderhalscancer #cervixcancer #HPV #tidigupptäckt #WorldGOday #TealSeptember

Kommentera på Facebook

Hade inga symptom cellprovet räddade mig. 🙏

Ja verkligen en förmån som heter duga så Gå när Du blir kallad eller varför inte ta eget initiativ om så inte sker . Vet vad jag pratar om , är själv opererad för just livmoderhalscancer . Går numera ca var 6/mån tar prover blir undersökt och har gjort så i ca 8 år .

Load more

Translate »
X