Rehabilitering
Att diagnosticeras med cancer är tufft för dig och dina närstående. Cancerrehabilitering betyder rehabilitering som ska förbygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och behandling.
Det är viktigt att du tillsammans med läkaren och din kontaktsjuksköterska kartlägger och samråder kring dina rehabiliteringsbehov. Din kontaktsjuksköterska kan vid behov kontakta de professioner som kan hjälpa dig vidare till exempel arbetsterapeut, fysioterapeut och kurator.
Du kan behöva cancerrehabilitering redan när du utreds för cancer, och behoven av rehabilitering kan kvarstå lång tid efter att du har avslutat behandling. Det är viktigt att dina rehabiliteringsbehov bedöms regelbundet, och du ska inte själv behöva ta ansvar för denna bedömning eller de insatser som kan passa dig.
Prerehabilitering
Prerehabilitering innebär rehabiliteringsinsatser som du kan ha behov av innan behandlingen börjar. Det kan till exempel vara stöttning för att du ska må så bra som möjligt fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt.
Bäckencancerrehabilitering
Kanske har du hört talas om bäckencancerrehabilitering? Det innebär inriktad rehabilitering till personer som har eller har behandlats för cancer i lilla bäckenet. Dessa cancergrupper är framförallt gynekologisk cancer, tarmcancer och urologisk cancer.
Vid cancer i lilla bäckenet och behandling är det inte ovanligt med exempelvis problem med tarmfunktion, urinvägar och sexualitet.
Nationella vårdprogram – en viktig källa till kunskap
Det finns nationella vårdprogram för cancerrehabilitering och bäckencancerrehabilitering. Du ska också få information om rehabilitering i Min Vårdplan.
Läs gärna mer på;
Det stående rådet är alltid att sluta använda tobak. Att sluta använda tobak har många fördelar, exempelvis att du självklart mår bättre och sparar pengar, men studier har också visat att cancerbehandlingar påverkas positivt vid rökstopp. Att sluta röka i samband med din cancerdiagnos kan öka behandlingens effekt, minska risken för återfall i sjukdomen, minska risken för ny cancersjukdom och öka din överlevnad. Rökare upplever kraftigare biverkningar vid exempelvis strålbehandling.
Snusning då? Sambandet mellan snusning och cancer är inte helt klarlagt, men det finns några studier som visar en ökad risk för att insjukna i en del cancerformer. Världshälsoorganisationen rekommenderar nolltolerans till all tobak.
Men att sluta med tobak är inte alltid så lätt, så behöver du tips, råd och stöttning längs vägen fråga din behandlande läkare och kontaktsjuksköterska vad din region kan erbjuda dig (ibland kan de exempelvis erbjuda rökavvänjning i grupp eller individuellt). Det finns också olika läkemedel som kan hjälpa dig i din rökavvänjning, exempelvis tuggummin eller plåster.
Läs gärna mer på;
Sluta-röka-linjen (På linjen finns personer som har stor erfarenhet av att hjälpa personer att sluta röka).
Alkohol kan öka risken för att insjukna i cancer och det finns ingen säker ”låg nivå”.
Om du avstår alkohol ges kroppen bättre förutsättningar att hantera cancersjukdomen och behandlingen samt minskar risken för biverkningar.
Du rekommenderas att avstå alkohol under cancerbehandling och minst 4 veckor innan operation och en tid efter att såret har läkt.
Idag finns det många goda alkoholfria alternativ i exempelvis mataffärerna och Systembolaget. Efterfrågan har ökat på dessa produkter vilket har gjort att utbudet kraftigt vidgats på kort tid.
Är det så att du ändå väljer att inte avstå alkohol är rådet att dricka alkohol mer sällan och i mindre mängd varje gång, samt välja drycker med lägre alkoholhalt.
Behöver du hjälp att sluta dricka alkohol finns det bra hjälp att få. Fråga din behandlande läkare, kontaktsjukskötera samt besök gärna sidorna nedan.
Läs gärna mer på;
Söker du på exempelvis internet finns det mycket tips på hur vi bör äta för att må bättre och en del av dessa tips är säkerligen korrekta medan andra kanske inte är särskilt evidensbaserade. Det vi vet idag är att det vi äter kan påverka risken att drabbas av olika cancerformer. Det finns däremot inget belägg för att en specifik diet eller vissa livsmedel skulle kunna bota cancer eller minska cancerns tillväxt.
Det studier visar är att hälsosamma matvanor där du får i dig tillräckligt med näring och energi ger din kropp bättre förutsättningar att klara av cancerbehandling och förbättrar sårläkning.
I den mån du kan bör du följa de rekommendationer som gäller i stort för befolkningen, och dessa rekommendationer kan du läsa mer om på Livsmedelsverket.
En del får av cancersjukdom och behandling symtom eller biverkningar som påverkar aptit eller förmåga att äta. Därför kan du inför och/eller under behandling behöva ändra dina matvanor för att du ska få i dig tillräckligt med näring och för att bibehålla en stabil vikt. Under behandlingen ökar kroppens behov av protein för att kunna reparera celler och för att behålla muskelmassa.
Avstå från att banta under behandling även om du tycker att du väger för mycket. Detta eftersom det är jobbigt för kroppen att minska snabbt i vikt då muskelmassan minskar, du blir tröttare och kroppen förlorar energi som du behöver för att orka med behandlingarna och återhämta dig efteråt.
Ibland kan du behöva näringsprodukter för att bibehålla din vikt och för att få i dig tillräckligt med energi. Vad som kan erbjudas dig varierar i de olika regionerna men samtala gärna om detta med din kontaktsjuksköterska eller dietist.
Har du funderingar kring kost är det bra att du talar med din läkare, kontaktsjuksköterska och dietist. En dietist kan hjälpa dig med råd och stöd som är anpassade för just dig och din rådande situation.
Läs gärna mer på;
1177 (Här kan du exempelvis få tips på lämplig kost vid trång passage i tarmen.)
Fysisk aktivitet kan minska risken för att utveckla cancer och kan göra så att du mår bättre under behandling, klarar av behandlingen bättre och får färre biverkningar. Det finns också studier som visar att fysisk aktivitet kan minska risken för återfall i en del cancerformer.
När du är fysiskt aktiv ökar till exempel din syreupptagning i blodet och blodtrycket sjunker vilket är mycket bra för din återhämtning. Fysisk aktivitet minskar också oro, nedstämdhet och trötthet och kan för en del också minska smärta samt ge en bättre sömn.
Det är också kartlagt att fysisk aktivitet minskar risken för benskörhet vilket är en vanlig biverkning av vissa cancerbehandlingar.
Men när man blir sjuk och kanske genomgår behandling är det inte alls ovanligt att bli lite osäker på vad ens kropp klarar av. Det är viktigt att du utgår från dig själv och dina egna förutsättningar och hittar ett sätt att vara fysiskt aktiv som fungerar för dig. Det finns mycket stöttning att få, exempelvis kan din läkare och kontaktsjuksköterska ge dig allmänna råd och vid behov hänvisa dig vidare till en fysioterapeut.
Rekommendationer
Det finns några rekommendationer som gäller alla människor;
- Rör på dig regelbundet under dagen och undvik att sitta still för länge.
- Kom ihåg att all rörelse räknas, till exempel trädgårdsarbetebete, promenader och städning.
- Om du klarar av det är det bra att du rör på dig så att pulsen ökar och att du blir andfådd. Rekommendationen är minst 2,5 h i veckan på denna nivå fördelat på flera tillfällen.
- Det är viktigt att du tränar utifrån dina egna förutsättningar och din egen förmåga. Har du till exempel inte tränat tidigare är det viktigt att lyssna på din kropp och börja försiktigt.
- Minst två gånger i veckan är det bra om du tränar de stora muskelgrupperna som exempelvis ben och rumpa och axelparti.
- Är du 65 år eller äldre rekommenderas det att du också tränar balans.
Om du har en pågående infektion eller är mycket infektionskänslig bör du inte träna. Om du lider av benskörhet bör träningen anpassas så att den passar dina förutsättningar.
Kom ihåg att all rörelse är bättre än ingen!
Läs gärna mer på;
Varje dag får ungefär 190 personer i Sverige ett cancerbesked och att få besked om att du har cancer är en omtumlande upplevelse både för dig som är sjuk och för dina närstående.
Det är väldigt olika hur individer reagerar på ett cancerbesked. Du kan uppleva många olika känslor i samband med beskedet, exempelvis oro, ilska, att du har svårt att förstå samt uppleva overklighetskänslor. Hur förberedd man är kan också variera, en del personer har känt på sig att något är fel medan andra får sitt besked i samband med en rutinkontroll.
Att pendla mellan olika känslor är vanligt och det är viktigt att komma ihåg att det inte finns något rätt eller fel.
Du och dina närstående har rätt till psykosocial stöttning (exempelvis emotionellt och praktiskt stöd), och det är stöttning som ska utgå från de behov ni har.
Kontaktsjuksköterskan kan ge dig och dina närstående mer information, råd, stöttning och hänvisa er vidare till exempelvis kurator eller psykolog vid behov.
En del drabbade och närstående känner behov av att få tala och dela erfarenheter med andra i liknande. I vår förening anordnar vi regelbundet Syster- och närståendeträffar där cancerdrabbade och närstående möts digitalt. Vi har också två slutna Facebookgrupper, en grupp till dig som är drabbad och en grupp till dig som är närstående. För att ta del av dessa aktiviteter och grupper behöver du vara medlem hos oss och det kan du bli kostnadsfritt här.
Läs gärna mer på;
Människans sexualitet är komplex och vår sexualitet innebär så mycket mer än bara sexuella aktiviteter. Världshälsoorganisationen definierar sexualitet som ett grundbehov och en aspekt av att vara människa, och att vår sexualitet inte kan skiljas från andra livsaspekter. Vår sexualitet påverkar bland annat våra tankar, känslor, handlingar och personlighet. Sexualitet kan se olika ut mellan individer och variera under livets gång. Du har din egen sexualitet oavsett om du anser dig vara erfaren eller oerfaren, och oavsett om du lever i en relation eller inte. Sexualitet är en del av rehabilitering precis som exempelvis fysisk aktivitet.
Det är viktigt att komma ihåg att olika former av sexuella problem är vanligt och studier visar att 47% av alla kvinnor som inte har en cancersjukdom upplever någon form av sexuella besvär, minskad lust var det vanligaste problemet. Studier visar att i princip alla kvinnor som behandlats för gynekologisk cancer på något sätt får en påverkad sexualitet.
Det finns många aspekter som kan påverka vår sexualitet efter en cancerdiagnos, exempelvis psykiska, fysiska, sociala och existentiella faktorer.
Lever du i en relation är det inte heller ovanligt att er gemensamma sexualitet påverkas. Det är exempelvis inte ovanligt att undvika att tala om sexualitet för att skydda varandra och att ta avstånd för att visa hänsyn.
Det är viktigt att du och eventuell partner får den stöttning som du/ni behöver och att du/ni får möjlighet att tala med en sexolog om det behovet finns.
Rådgivning som har en helhetssyn är den bästa rådgivningen enligt studier och rådgivningen bör fokusera på medicinska, psykologiska och sexologiska aspekter.
Du som är drabbad bör oavsett ålder eller civilstånd informeras om hur cancersjukdomen och behandlingarna kan påverka din sexualitet, och du bör också få instruktioner om hur du kan träna din bäckenbotten.
Ska du genomgå strålbehandling eller om du har genomgått strålbehandling bör du få information om hur du ska träna med en vaginalstav, som en del i din rehabilitering. Träning med vaginalstav kan också vara aktuellt vid viss kirurgi. Träning med vaginalstav är viktigt för att undvika vaginal stenos.
Genom tiderna har vården varit dåliga på att uppmärksamma sexualitet, men det börjar bli bättre. Tar inte din vårdgivare upp sexualitet under mötet med dig, våga fråga! Sjukvården är där för att hjälpa dig.
I föreningen har vi tagit fram mycket material för att stötta dig och din sexualitet, exempelvis webbinarier, poddavsnitt, har översatt broschyren ”Förlust av libido – att överkomma låg sexlust”, samt anordnar vi regelbundet informationsträffar om sexualitet.
Läs gärna mer på;
1177 (Här kan du läsa om vilken hjälp du kan få och vad du själv kan göra för att påverka din sexualitet).
Broschyren ´Förlust av libido – att överkomma låg sexlust´. Broschyren innehåller tips och trix för dig själv och för relationer.
Sexuellt välbefinnande (webbinarium)
Att diagnosticeras med cancer är en omtumlande upplevelse, både för dig som är sjuk och för dina närstående. Sjukdomen kan påverka livet på alla plan och det är vanligt att känna oro. Oron kan upplevs allt från mild och hanterbar, till väldigt stark och svår att stå ut med.
Stark oro kan leda till ångest. Ångest beror på att kroppen reagerar på något som verkar vara hotfullt. Kroppen reagerar då genom att öka mängden adrenalin och stresshormoner i blodet, musklerna spänns, hjärtat börjar slå snabbare och andningen intensifieras. Det kan ge en intensiv känsla av obehag, och exempelvis kan du känna ett tryck över bröstet, att hjärtat slår snabbt och/eller hårt, att du blir torr i munnen, får en klump i magen, blir yr eller känner dig svag.
Om du har oro och eller ångest är det viktigt att du talar med din läkare och kontaktsjuksköterska. Oro och ångest kan bli förlamande för den som drabbas, men det finns mycket bra hjälp att få! Du kan till exempel få behandling med stödjande samtal och/eller läkemedel.
Om det skulle vara så att du har tankar eller planer på att skada dig själv eller ta ditt liv, kontakta en akutpsykiatrisk mottagning eller ring 112.
Läs gärna mer på;
1177 Tankar och känslor vid cancer.
1177 Ångest (Här kan du läsa mer om ångest och vad du själv kan göra för att hantera ångest).
Min vårdplan Livmoderhals- och vaginalcancer
Min vårdplan Äggstockscancer
Att drabbas av cancer är tungt på många olika plan, och många som lider av cancersjukdom drabbas någon gång av depression. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma depression och snabbt komma igång med en lämplig behandling. Det är viktigt för att depression är ett tillstånd som sänker livskvaliteten hos den som är drabbad, personer som lider av depression har lägre följsamhet till behandling samt kan överlevnaden hos personer med depression och cancer vara försämrad.
Depression kan ge flera olika symtom och det är inte ovanligt att man har ett eller flera av symtom;
- Trötthet
- Nedstämdhet
- Avsaknad av lust
- Känslor av hopplöshet
- Låg självkänsla
- Koncentrationssvårigheter
- Irritation
- Ilska
- Ångest
- Kroppsliga besvär
- Självmordstankar
Depression är inget att skämmas över, och det är viktigt att du känner till att depression är vanligt och att det finns bra hjälp att få.
Det är inte ovanligt att personer med cancer har suicidtankar och fullbordade suicid är vanligare hos cancerdrabbade än hos dem som inte har cancer.
Om det skulle vara så att du har tankar eller planer på att skada dig själv eller ta ditt liv, kontakta en akutpsykiatrisk mottagning eller ring 112.
Läs gärna mer på;
1177. (Här kan du läsa mer om vad du själv kan göra för att för att din underlätta din situation).
Jourhavande präst. (Svenska kyrkan erbjuder jourhavande präst och du behöver inte själv tillhöra Svenska kyrkan eller vara troende för att kontakta jourhavande präst).
Mind. (Mind har en självmordslinje dit du kan ringa eller chatta om du själv har tankar på att ta ditt liv eller om du är orolig över en närstående).
Patientorganisationer. (Här kan du läsa mer om olika patientorganisationer och närståendeföreningar som kan stötta vid psykisk ohälsa).
Stöttning. (Är det så att du behöver prata med någon finns det flera olika verksamheter som bedriver stöttning via telefon, mejl och chatt).
Fatigue är en speciell trötthet och kraftlöshet som är överväldigande för den som drabbas.
Det är vanligt att personer som har cancer och genomgår cancerbehandlingar drabbas av fatigue.
Fatigue är den trötthet som kan komma även om du inte har ansträngt dig, som inte går att sova bort, som gör att du inte orkar med dina vardagssysslor, som gör att du får svårt att koncentrera dig och det är tröttheten som gör att du kanske inte ens har energi att utföra de aktiviteter som du verkligen tycker om.
Hur länge fatigue håller i sig och hur den upplevs är individuellt. Det är inte alls ovanligt att uppleva fatigue lång tid efter att du har genomgått behandlingar.
Det är viktigt att utreda vad som orsakar fatigue för just dig. Detta är viktigt för att en del orsaker kan åtgärdas men också för att det är lättare för dig och dina närstående att leva med fatigue om du känner till orsaken.
Orsaker till fatigue
Det finns många olika faktorer som kan vara orsaken till fatigue;
Cancersjukdomen kan göra så att din ämnesomsättning förändras och att energiinnehållet i det du äter förbränns snabbare vilket gör att kroppen inte fullt ut kan tillgodogöra sig näringen.
Cancerbehandlingar har ofta trötthet som en biverkan.
Oro, illamående, ångest och sömnsvårigheter kan göra att du förlorar aptit och att du både äter och sover sämre så att din kropp inte får den energi som behövs.
Kroppens immunförsvar kan påverkas. Det är nämligen så att cancerceller skapar en obalans i kroppens immunförsvar då det frisätts mer cytokiner i kroppen än det normalt gör.
Blodbrist. Både cancersjukdomen och behandlingarna kan orsaka blodbrist vilket gör dig tröttare.
Att du rör på dig mindre än du brukar på grund av sjukdomen och de behandlingar du genomgår.
Psykisk belastning.
Råd vid fatigue
Du kanske inte helt kan bli av med din fatigue men det finns flera råd att ta till sig av så du kanske bättre kan lära dig leva med din fatigue.
- Fysisk aktivitet har visat sig hjälpa mot fatigue.
- Hitta energibesparande strategier för att genomföra aktiviteter, exempelvis kan du sitta och genomföra många hushållssysslor och cykla istället för att gå. Det är också bra att du försöker avstå från de aktiviteter du inte tycker om att utföra och sparar dig till de aktiviteter du tycker är roliga. Att ha roligt ger energi.
- Ta flera korta pauser under dagen.
- Bli uppmärksam på vilken tid på dygnet du är som piggast. Då kan du planera in aktiviteter när du tycker att du har som mest energi.
- Berätta för din omgivning om din sjukdom och fatigue. Får omgivningen en ökad förståelse kan det leda till ett ökat stöd och också att de blir mer flexibla vilket kan minska stressen för dig.
- Sök hjälp. Det finns mycket hjälp att få. Till exempel kan en arbetsterapeut hjälpa dig med råd och strategier så du bättre kan hantera fatigue i ditt liv, och en fysioterapeut kan ge dig stöttning att komma igång med fysisk aktivitet som passar dig.
Läs gärna mer på;
Om kroppsvätskan som kallas lymfa har svårt att transporteras i kroppen kan det bildas en svullnad, och den svullnaden kallas då för lymfödem.
Lymfödem kan uppstå efter att lymfkörtlar i buken och/eller ljumskar opererats bort eller om du exempelvis har fått strålning mot buken och/eller bäckenområdet.
Lymfödem går oftast inte att bli av med helt men du kan få behandling som förhoppningsvis minskar dina besvär. Det finns flera olika metoder för att minska och lindra besvär av lymfödem exempelvis kompressionsbehandling, fysisk aktivitet, lymfdränage, lymfpulsator och lymftejpning.
Behandling av lymfödem bör endast utföras av legitimerad personal som har extra utbildning inom lymfödembehandling.
Det är viktigt att du som har drabbats av lymfödem lär dig mer om lymfödem och hur lymfsystemet fungerar, då lymfödem ofta blir ett kroniskt tillstånd kan du med kunskap förbättra din livskvalitet.
Fysisk aktivitet är bra vid lymfödem. Tala gärna med din fysioterapeut för att få råd och tips om hur just du kan träna på bästa sätt.
Att ta hand om din hud är oerhört viktigt om du har lymfödem. Att ta hand om huden och hålla den mjuk och återfuktad minskar risken för sår och sprickor vilka kan bli infekterade. Det är också viktigt att du skyndsamt får behandling för svampinfektioner, eksem och allergiska reaktioner på huden.
Rosfeber är en vanlig och besvärlig biverkning av lymfödem. Rosfeber behandlas med antibiotika.
Det är viktigt att du får regelbunden uppföljning av ditt lymfödem.
Läs gärna mer på;
Swish: 1230297762
