Livmoderhalscancer

I stort sett all livmoderhalscancer orsakas av humant papillomvirus. Idag finns vaccin som skyddar mot två typer detta virus: HPV16 och 18. Dessa anses ligga bakom cirka 70 procent av all livmoderhalscancer. Tack vare gynekologiska cellprovtagningar har antalet insjuknade i livmoderhalscancer halverats sedan 1970-talet.

Medelåldern för en kvinna att insjukna i livmoderhalscancer är cirka 55 år och en fjärdedel är yngre än 40 år. Varje år får cirka 450 kvinnor i Sverige livmoderhalscancer (cervixcancer), vilket är knappt hälften av antalet fall jämfört med mitten av 1960-talet. Minskningen anses ha samband med att kvinnor mellan 23 och 60 år regelbundet kallas till gynekologisk cellprovtagning. Då tas cellprov för att tidigt kunna upptäcka och behandla förstadier till livmoderhalscancer, så kallade cellförändringar. De betyder inte att man har cancer.

Cellförändringar är inte cancer

Vid en gynekologisk cellprovskontroll tar barnmorskan eller gynekologen ett cellprov från livmoderhalsen. Provtagningen sker med hjälp av en liten borste eller en bomullspinne som förs in i slidan. Om cellprovet visar cellförändringar tas ett nytt prov efter några månader. I de flesta fall har cellförändringen läkt ut, men om så inte är fallet går man vidare med ett vävnadsprov (biopsi) som undersöks i mikroskop. Det finns olika grader av cellförändringar, alltifrån lätta till måttliga och starka. Även om cellförändringar inte är cancer bör de cellförändringar som inte läkt ut av sig själva tas bort med hjälp av kirurgi, laser, värmekniv eller frysbehandling. Viktigt är också att kvinnan fortsätter att gå på sina gynekologiska hälsokontroller.

Sjukdomstecken

Livmoderhalscancer ger i tidiga stadier få eller inga symtom. Små blödningar mellan menstruationerna kan förekomma, liksom blödning och ibland smärta under samlag eller när man krystar på toaletten. Blodblandad flytning kan också vara tecken på livmoderhalscancer.

Undersökningar

Om undersökningen visar att det handlar om livmoderhalscancer behövs en större gynekologisk undersökning under narkos som går ut på att ta reda på hur utbredd cancern är. Ofta ingår en undersökning av urinblåsan med så kallad cystoskopi, då blåsans inre studeras med hjälp av ett rörformat instrument. Man brukar också göra röntgenundersökningar av lungorna och ibland av buken och lilla bäckenet med så kallad magnetkamera.

Olika stadier av livmoderhalscancer

De olika stadierna av sjukdomen är indelade efter hur långt sjukdomen har hunnit utvecklas.

Stadium IA: tumören kan endast upptäckas i mikroskop.
Stadium IB: tumören är större än i stadium IA eller kan ses med blotta ögat.
Stadium II: tumören har spridit sig till övre delen av slidan eller ut i omgivande vävnad utanför livmodern.
Stadium III: tumören har spridit sig till bäckenväggarna eller till nedre delen av slidan.
Stadium IV: tumören har spridit sig till urinblåsan eller ändtarmen eller spridit sig till organ utanför lilla bäckenet.

Behandlingar

Det finns olika behandlingar vid livmoderhalscancer. Vilken behandling som väljs beror bland annat på i vilket stadium sjukdomen befinner sig och vilken typ av cancerceller som tumören består av.

Kirurgi

I de flesta fall innebär det kirurgiska ingreppet att hela livmodern och omgivande vävnad tas bort, liksom lymfkörtlarna i lilla bäckenet. Detta för att se om cancern har spridit sig dit. Om sjukdomen är mycket begränsad och om kvinnan har en stark önskan om att bevara sin fruktsamhet kan man i vissa fall göra en mindre omfattande operation som kallas trachelektomi. Då tas nästan hela livmoderhalsen bort. Ett så kallat cerklage (en tråd), sätts in för att hålla ihop den förkortade livmoderhalsen. Även i dessa fall tas lymfkörtlarna i lilla bäckenet bort.

Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.

När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.

Trachelektomi sker med en kombination av titthålsoperation (laparoskopi) och operation via slidan. Det är kvinnor i barnafödande ålder, som har en liten och begränsad tumör och ingen spridning av sjukdomen, som kan vara aktuella för ett sådant ingrepp. Kvinnor som blir gravida efter att tidigare i livet ha genomgått en trachelektomi har ökad risk för missfall eller att barnet föds för tidigt.

Strålbehandling

Ibland kombineras kirurgi och strålbehandling vid livmoderhalscancer. Strålbehandling kan också vara ett alternativ då kirurgi inte är möjlig. Syftet med behandlingen är att de celler som delar sig onormalt snabbt ska skadas och dö, medan de friska, normala cellerna ska klara sig. Vid livmoderhalscancer kan man antingen använda sig av inre eller yttre strålning, ofta används båda. Vid yttre strålbehandling pågår behandlingen bara i några minuter och man behöver inte ligga på sjukhus. Yttre strålbehandling ges fem dagar i veckan under fem till sex veckor. Behandlingen är smärtfri, men kan ge en del övergående biverkningar som diarré, matleda och trötthet.

Vid inre strålbehandling förs en eller flera ihåliga hylsor, så kallade inlägg, in i slidan eller livmodern. Strålkällor placeras i hylsans hålighet. Hylsorna får ligga kvar inne i kroppen och stråla under några minuter till cirka 15 timmar, beroende på vilken teknik som används. Behandlingen sker sängliggande i ett strålsäkert rum på sjukhuset. Efter några veckor kan det bli aktuellt med en ny behandling.

Fördelen med inre strålbehandling är att stråldosen i tumörområdet blir hög, medan de omgivande friska vävnaderna får en betydligt lägre stråldos. Själva strålningen känns inte och strålningen stannar inte kvar i kroppen efter behandlingen. Den kan alltså inte spridas till omgivningen.

Biverkningar av den inre strålbehandlingen är framför allt att slidans slemhinnor kan bli torra och sköra. Täta urinträngningar kan också förekomma. Problemen klingar vanligen av några veckor efter avslutad strålbehandling. Berätta för din sjuksköterska eller din läkare om dina besvär – hjälp finns att få. Det finns receptfria salvor och oljor som kan användas i underlivet.

Cytostatikabehandling

Cytostatika är läkemedel som angriper celler som håller på att dela sig. Olika cytostatika stör cellernas delning på olika sätt, därför kombineras ibland flera olika cytostatika för att få bättre behandlingseffekt.

Behandlingen ges vanligtvis i form av dropp i en blodåder, intravenöst, och kurerna kan vara olika långa beroende på hur långt sjukdomen har hunnit utveckla sig.

Orsaker till livmoderhalscancer

Vetenskapliga studier visar att mer än 98 procent av alla fall av livmoderhalscancer orsakas av ett mycket vanligt virus som heter humant papillomvirus (HPV) som sprids via sexuell kontakt. Rökning och upprepade underlivsinfektioner är två viktiga faktorer som påverkar slemhinnan i livmoderhalsen och bidrar till en påfrestning av det lokala immunförsvaret – samt ökar risken ytterligare för en HPV-infektion.

För det mesta brukar en HPV-infektion gå över utan att ge några men, men vissa virustyper (HPV 16, 18, 33 och 45) är förknippade med ökad risk för cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer.

Prognos

Tack vare att allt fler kvinnor kommer under behandling på ett tidigt stadium, blir de flesta friska och återvänder till sitt normala liv. Prognosen är sämre om sjukdomen är spridd till andra organ. Men även vid mer avancerad sjukdom går det ofta att hålla sjukdomen under kontroll under en längre tid. Syftet med behandlingen är då att symtomen inte ska inverka på livskvaliteten.

Inläggsarkiv

Bli medlem enkelt och kostnadsfritt!

Som medlem visar du att du delar delar vår vision att ”Ingen kvinna ska dö i gynekologisk cancer”. Bli medlem idag och hjälp oss i kampen. Ju fler vi blir desto starkare blir vår röst. Som medlem får du vårt elektroniska Nyhetsbrev.

 







Ta symtom på allvar!

Facebook

Nätverket mot gynekologisk cancer har delat ett inlägg.

Eftercancern.se är en mycket bra informationssida
... Visa merVisa mindre

Genomgår Du just nu en cancerbehandling eller kanske har Du avslutat en behandling för en tid sedan? Upplever Du en förlamande trötthet som begränsar Dig i Ditt dagliga liv? Det är helt normalt och väldigt vanligt att det känns så vid en cancersjukdom och behandling men även efteråt. Det brukar kallas för fatigue. Läs gärna mer på vår hemsida under symtom och fatigue.

Eftercancern.se är en mycket bra informationssida

Det är bra att kunskap angående hjärntrötthet sprids och hur det går att hantera den❣️

3 dagar sedan   ·  1
Avatar

Kommentera på Facebook

Idag har jag, Sissi, varit på en kunskapsdag arrangerad av RCC (regionalt cancercentrum) sydöst. En fullspäckad dag fylld med intressanta föreläsare och massor av intryck. Bl a pratade socialminister Lena Hallengren om de kommande åren och vilka utmaningar hon ser. Hon lyfte t ex kontinuitet och fast vårdkontakt till alla cancerpatienter som en väldigt viktig faktor. Vidare pratade hon om digitalisering och nationellt samordnad kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. Långsiktighet och att ”hålla i” och fortsätta förbättra SVF (standardiserat vårdförlopp), prevention och primärvårdens roll i cancersammanhang är också något hon tycker är viktigt. Och hon tycker att RCC gör ett väldigt bra arbete och vill därför fortsätta stödja den verksamheten för att därigenom stärka cancervården.
Ett axplock av de guldkorn som presenterades var t ex Annika Larsson och Jessica Nordlander från RCC Uppsala Örebro som berättade om hur de startat projekt kring lokal patientsamverkan - ett samarbete mellan patientföreningar/-organisationer som önskar bilda ett stödhus för cancerdrabbade. Man har bl a inspirerats av Kraftens hus i Borås och Hjärtats hus i Jönköping. Projekt har startats i Örebro, Gävleborg och Dalarna.
Vi fick även ta del av Helene Rundqvists, KI, forskning kring träning och cancer och vi fick höra en bröstcancerpatient som deltagit i studien berätta om sina upplevelser.
Karsten Offenbartl, kirurg från Region Jönköping, pratade om sitt uppdrag inom RCC Sydöst som handlar om kartläggning av den regionala nivåstruktureringens påverkan på vården och då främst inom kirurgin. Kopplat till det uppdraget finns ett annat uppdrag, att också kartlägga patienternas upplevelser av att skickas över region/länsgränser för behandling. Det uppdraget drivs av två processledare och en processamordnare för patientmedverkan och där kommer en pilotstudie i Eksjö att göras.
Dagen avslutades med en föreläsning om AI (artificiell intelligens), vad det är och hur vi i framtiden skulle kunna använda det. Fredrik Heintz höll i det föredraget och han puffade för en gratis on-linekurs för den som vill veta mer, www.elementsofai.se/
... Visa merVisa mindre

Idag har jag, Sissi, varit på en kunskapsdag arrangerad av RCC (regionalt cancercentrum) sydöst. En fullspäckad dag fylld med intressanta föreläsare och massor av intryck. Bl a pratade socialminister Lena Hallengren om de kommande åren och vilka utmaningar hon ser. Hon lyfte t ex kontinuitet och fast vårdkontakt till alla cancerpatienter som en väldigt viktig faktor. Vidare pratade hon om digitalisering och nationellt samordnad kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. Långsiktighet och att ”hålla i” och fortsätta förbättra SVF (standardiserat vårdförlopp), prevention och primärvårdens roll i cancersammanhang är också något hon tycker är viktigt. Och hon tycker att RCC gör ett väldigt bra arbete och vill därför fortsätta stödja den verksamheten för att därigenom stärka cancervården.
Ett axplock av de guldkorn som presenterades var t ex Annika Larsson och Jessica Nordlander från RCC Uppsala Örebro som berättade om hur de startat projekt kring lokal patientsamverkan - ett samarbete mellan patientföreningar/-organisationer som önskar bilda ett stödhus för cancerdrabbade. Man har bl a inspirerats av Kraftens hus i Borås och Hjärtats hus i Jönköping. Projekt har startats i Örebro, Gävleborg och Dalarna.
Vi fick även ta del av Helene Rundqvists, KI, forskning kring träning och cancer och vi fick höra en bröstcancerpatient som deltagit i studien berätta om sina upplevelser.
Karsten Offenbartl, kirurg från Region Jönköping, pratade om sitt uppdrag inom RCC Sydöst som handlar om kartläggning av den regionala nivåstruktureringens påverkan på vården och då främst inom kirurgin. Kopplat till det uppdraget finns ett annat uppdrag, att också kartlägga patienternas upplevelser av att skickas över region/länsgränser för behandling. Det uppdraget drivs av två processledare och en processamordnare för patientmedverkan och där kommer en pilotstudie i Eksjö att göras.
Dagen avslutades med en föreläsning om AI (artificiell intelligens), vad det är och hur vi i framtiden skulle kunna använda det. Fredrik Heintz höll i det föredraget och han puffade för en gratis on-linekurs för den som vill veta mer, https://www.elementsofai.se/

Det var en intressant dag. Tack för att du delar.

2 dagar sedan   ·  1
Avatar

Intressant❣️

3 dagar sedan   ·  1
Avatar

Tack för en fin sammanfattning av dagen!

3 dagar sedan   ·  1

1 Reply

Avatar

Riktigt bra dag, särskilt den föreläsning som handlade om fysisk aktivitet. När jag var sjuk fick jag själv be om rehab när bäckenet inte höll längre...

3 dagar sedan   ·  1
Avatar

Kommentera på Facebook

Nätverket mot gynekologisk cancer har delat en video.

Cancerfonden
Visst har alla drabbade rätt till rehabilitering. Tyvärr är det så att ingen region ännu implementerat det nationella vårdprogrammet för rehabilitering. I vårdprogrammet står det ” bör” istället för ”ska”. Staten kan inte styra över Regioner / landsting så det är en lång resa innan alla får det som står i detta vårdprogram.
... Visa merVisa mindre

Har du frågor om rehabilitering? Till Cancerlinjen kan du ringa med dina frågor och funderingar om cancer. Du når oss på 020-59 59 59. Vi finns här för dig! 💕

Det är bra att denna fråga tas upp och det skall vara i alla landsting!

5 dagar sedan   ·  2
Avatar

Kommentera på Facebook

Translate »