Rehabilitering

Känslomässiga reaktioner

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. En påfrestande tid för många är när behandlingen är avslutad. Det är inte alls säkert att den förväntade lättnaden infinner sig. 

Behandlingstiden kan visserligen vara jobbig, men det betyder åtminstone att något aktivt görs mot sjukdomen. Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.

Livet efter behandling

Varken äggstockar eller livmoder är livsviktiga organ. Kvinnor kan leva ett bra liv utan dem, ett liv där sex och samlag har en naturlig plats. Vad det framför allt handlar om är hur du själv uppfattar din egen kropp samt att du får och kan ta emot stöd från omgivningen. De flesta kvinnor med gynekologisk cancer har passerat den barnafödande åldern. Trots det är det naturligt att känna saknad efter sina äggstockar och sin livmoder.

Yngre kvinnor, som fortfarande menstruerar, kan få plötsliga övergångsbesvär när äggstockarna tagits bort, eftersom de då kommer i klimakteriet. Vanliga övergångsbesvär är svettningar, blodvallningar, torra och sköra slemhinnor i underlivet samt humörförändringar.

 Även äldre kvinnor kan känna av dessa problem efter behandlingen. Diskutera dina eventuella besvär med behandlande läkare så att ni tillsammans kan komma fram till vilken behandling som kan lindra besvären.  Läs mer om detta i Else-Marie Rasmussons faktaartikel nedan.

Sexuell hälsa vid gynekologisk cancer

Det är många drabbade av cancer som har funderingar kring kärlek, lust, sex och cancer, vilket är en viktig fråga när det kommer till gynekologisk cancer. Else-Marie Rasmusson, onkologisjuksköterska och sexualrådgivare i Skåne har skrivit ett inlägg som handlar om ämnet,

Sexuell hälsa vid gynekologisk cancer . Här följer ett utdrag.

Tack vare att allt fler kvinnor med gynekologisk cancer kommer under behandling på ett tidigt stadium, blir många friska och återvänder till sitt normala liv. Men även vid mer avancerad sjukdom går det ofta att hålla sjukdomen under kontroll under en längre tid. Syftet med behandlingen är då att symptomen inte ska inverka på livskvaliteten. Detta innebär att patienter behöver stöd och rehabilitering när det gäller flera områden varav sexuell hälsa är ett.

Sexualiteten är en drift som vi bär med oss från fosterstadiet till döden. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från andra livsaspekter. Sexualitet är oftast positivt och livsbejakande och handlar både om sexuell drift och lust, till sig själv och/eller till en partner och att få ömhet och närhet.

Att uppleva sig önskad och bekräftad är viktigt för en god självkänsla.

Sexualitet uttrycks på många olika sätt men här fokuseras sexuell aktivitet. Vad som omfattas av sexuell aktivitet är högst individuellt. Sexualiteten kanske inte blir som före sjukdomen och behandlingen men på ett nytt och annorlunda sätt. Oavsett om man lever i en fast relation eller är singel har ofta sexualiteten stor betydelse. I ett parförhållande är sexuellt samliv det som gör skillnad mellan ett vänskapsförhållande och en kärleksrelation. Då det sexuella samlivet inte fungerar under längre tid kan det få konsekvenser för relationen i stort. Om den sjuka av någon anledning inte kan/vill ha sexuellt umgänge kan det leda till att man undviker närhet från sin partner för att inte ge falska förhoppningar om sexuell aktivitet, vilket i sin tur gör att den friska partnern eventuellt blir avvaktande och avståndstagande och den sjuke känner sig oattraktiv, obekräftad och oönskad. Avståndet paret emellan ökar istället för att närheten ökar i en situation då båda troligen behöver den om bäst, ett missförstånd som till viss del kan avhjälpas genom en god kommunikation paret emellan. Vårdpersonal kan hjälpa till genom att tala om de sexuella konsekvenserna som sjukdom och behandling kan innebära så att detta inte kommer som en obehaglig överraskning för patienten.

Inläggsarkiv

Bli medlem enkelt och kostnadsfritt!

Som medlem visar du att du delar delar vår vision att ”Ingen kvinna ska dö i gynekologisk cancer”. Bli medlem idag och hjälp oss i kampen. Ju fler vi blir desto starkare blir vår röst. Som medlem får du vårt elektroniska Nyhetsbrev.

 







Ta symtom på allvar!

Facebook

Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons
2 timmar sedan
Tina Selander

Patienter som behandlas/har behandlats med cytostatika i Region Uppsala efterlyses för intervju i uppdrag för Adxto Care.

Kontakta Susanna Carlhem
070-754 36 06

________________________________
"Jag söker alltså efter patienter som behandlats med cytostatika i Region Uppsala. Eller som är under behandling.

Det rör sig om en anonymiserad intervju på 20 max 30 minuter där jag bland annat frågar om hur de önskade att det fungerade i den bästa av världar. Det handlar om områden såsom resväg, information, livskvalitet osv. Det är viktigt att veta för att kunna skapa cancervård utifrån patientens behov."

Nytt utvecklingsprojekt i Region Uppsala
ska undersöka hur cancerbehandling kan
ges närmare hemmet.
Akademiska sjukhuset i Region Uppsala genomför ett utvecklingsprojekt i
samarbete med Adxto Care AB och Bristol Myers Squibb. Utvecklingsprojektet
ska undersöka hur cancervården kan flyttas närmare patienterna.
Cancervården i Region Uppsala ökar kontinuerligt och således även behovet av
behandlingstider. Utvecklingen beror delvis på moderna, effektiva
behandlingsterapier och att allt fler får och lever med cancer. Många patienter
behandlas också idag längre för sin sjukdom och vården måste därför anpassas
utifrån patientens unika livssituation där tid för familj och arbete är viktiga delar.
Att skapa närhet till vård är något som också pågår genom regionens arbete med
effektiv och nära vård 2030.
Vården ska vara personcentrerad och kunna tillhandahållas på lika villkor för alla
som bor i regionen. Det finns ett behov att undersöka hur cancerbehandling kan ges
närmare patienterna i en stor geografisk region som Uppsala. Alla behöver kanske
inte resa till Akademiska sjukhuset för att erhålla rutinbaserad behandling och
någon kanske föredrar att få behandling under kvällar och helger?
Akademiska sjukhuset har som mål att förbättra den personcentrerade
cancervården, där man behöver lyssna in patienternas behov och önskningar.
”Vi har sett en genomsnittlig ökning av patientantalet på ca 5 % under de
senaste åren. Vi måste därför vända på alla stenar för att undersöka hur vi
ska kunna hantera detta och ge en likvärdig vård till våra patienter.”
/Henrik Lindman, sektionschef vid onkologkliniken.
”För vissa patienter tror vi att decentraliserad cancervård skulle innebära
förbättrad livskvalitet och det känns bra att få möjlighet att utforska detta
tillsammans med Adxto Care AB.”
/Maria Andersson Ödman, verksamhetsutvecklare på Akademiska sjukhuset.

En nära cancervård skulle bland annat kunna innebära att viss behandling och
uppföljning kan ske i patientens hem eller på filialer till Akademiska sjukhuset.
Projektet ska belysa om denna typ av cancervård kan innebära att patienter klarar
av vardagen enklare och inte är bundna till längre resor för att erhålla vård vid
sjukhus.
Projektet ska bland annat undersöka om vård kan erhållas i Enköping, Tierp eller
Östhammar – antingen via filialer till den onkologiska avdelningen vid Akademiska
sjukhuset eller i patientens hem.
Inom projektet kommer det vara ett fokus på patienter med solida tumörer och
med lymfom, men projektet förväntas generera resultat som är relevant för andra
diagnosgrupper också. Ingen klinisk verksamhet kommer att genomföras inom
projektet, utan förutsättningar och behov ska undersökas. Projektet förväntas vara
klart i slutet av 2021 och presenteras sedan i en rapport i början av 2022. Både
vårdpersonal, patienter, anhöriga samt ansvariga inom Region Uppsala kommer att
bidra med kunskap i detta projekt.

Med vänlig hälsning,
Susanna Carlhem
070-754 36 06
... Visa merVisa mindre

Load more

Translate »
X