I samband med Världsäggstockscancerdagen (World Ovarian Cancer Day)  den 8 maj släpps rapporten “Samhällskostnader för Ovarialcancer 2018”. Rapporten har tagits fram av NordIQ Analytics på beställning av Nätverket mot gynekologisk cancer med bidrag från Cancerfonden.

Rapport: Samhällskostnader för ovarialcancer 2018

Abstrakt

Bakgrund

Ovarialcancer (Äggstockscancer) är en av de cancersjukdomarna med högst dödlighet i västvärlden, vilket huvudsakligen beror på att ovarialcancer är svårdiagnosticerat, då symptomen är svåra att upptäcka, vilket leder till diagnos i ett senare skede av sjukdomen. Utöver mänskligt lidande resulterar det också i en signifikant ekonomisk börda för samhället.

Syfte

Att skatta förekomsten och sjukdomsbördan av ovarialcancer i Sverige år 2018, som består av cancer i äggstock-, äggledare och bukhinna. Ytterligare syftar den till att skatta samhällskostnaderna relaterade till ovarialcancer, relaterade till hälso- och sjukvården och produktionsförlust.

Metod

En sjukdomskostnadskalkyl (cost of illness) har genomförts där resurskonsumtion skattats utifrån statistik från Socialstyrelsen, Försäkringskassan, vetenskapliga rapporter och nationella riktlinjer för behandling. En värdering av konsumtionen har gjorts utifrån kostnadsdata från Sveriges Kommuner och Regioners Kostnad per Patient-databas, Statistiska Centralbyrån och Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket.

Resultat

År 2018 diagnostiserades 730 personer med ovarialcancer, vilket representerar ungefär 0,5 procent av den totala sjukdomsbördan i Sverige. De totala kostnaderna för sjukdomen skattas till 824 miljoner kronor. Direkta kostnader relaterade till öppen- och slutenvård uppgår till cirka 230 miljoner kronor. Indirekta kostnader relaterade till sjukskrivning och förtidspension beräknas ligga kring 55 miljoner kronor medan tidig död resulterar i produktionsbortfall på 539 miljoner kronor.

Konklusioner

Sjukdomsbördan och de samhällsekonomiska konsekvenserna är höga på grund av sen upptäckt, där de största kostnaderna tillfaller samhället i stort utifrån förlorad produktivitet. Forskning framöver bör syfta till att hitta effektiva screeningmetoder och behandlingsalternativ för att minska det mänskliga lidandet och den ekonomiska samhällsbördan.

I samband med Världsäggstockscancerdagen (World Ovarian Cancer Day)  den 8 maj släpps rapporten “Samhällskostnader för Ovarialcancer 2018”. Rapporten har tagits fram av NordIQ Analytics på beställning av Nätverket mot gynekologisk cancer med bidrag från Cancerfonden.

Rapport: Samhällskostnader för ovarialcancer 2018

Abstrakt

Bakgrund

Ovarialcancer (Äggstockscancer) är en av de cancersjukdomarna med högst dödlighet i västvärlden, vilket huvudsakligen beror på att ovarialcancer är svårdiagnosticerat, då symptomen är svåra att upptäcka, vilket leder till diagnos i ett senare skede av sjukdomen. Utöver mänskligt lidande resulterar det också i en signifikant ekonomisk börda för samhället.

Syfte

Att skatta förekomsten och sjukdomsbördan av ovarialcancer i Sverige år 2018, som består av cancer i äggstock-, äggledare och bukhinna. Ytterligare syftar den till att skatta samhällskostnaderna relaterade till ovarialcancer, relaterade till hälso- och sjukvården och produktionsförlust.

Metod

En sjukdomskostnadskalkyl (cost of illness) har genomförts där resurskonsumtion skattats utifrån statistik från Socialstyrelsen, Försäkringskassan, vetenskapliga rapporter och nationella riktlinjer för behandling. En värdering av konsumtionen har gjorts utifrån kostnadsdata från Sveriges Kommuner och Regioners Kostnad per Patient-databas, Statistiska Centralbyrån och Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket.

Resultat

År 2018 diagnostiserades 730 personer med ovarialcancer, vilket representerar ungefär 0,5 procent av den totala sjukdomsbördan i Sverige. De totala kostnaderna för sjukdomen skattas till 824 miljoner kronor. Direkta kostnader relaterade till öppen- och slutenvård uppgår till cirka 230 miljoner kronor. Indirekta kostnader relaterade till sjukskrivning och förtidspension beräknas ligga kring 55 miljoner kronor medan tidig död resulterar i produktionsbortfall på 539 miljoner kronor.

Konklusioner

Sjukdomsbördan och de samhällsekonomiska konsekvenserna är höga på grund av sen upptäckt, där de största kostnaderna tillfaller samhället i stort utifrån förlorad produktivitet. Forskning framöver bör syfta till att hitta effektiva screeningmetoder och behandlingsalternativ för att minska det mänskliga lidandet och den ekonomiska samhällsbördan.

Vad vi vill se:

Vi vill att man satsar resurser för att finna fungerande screeningmetoder för att upptäcka äggstockscancer tidigare, vi vill se ännu mer forskning för att finna effektivare behandlingsmetoder. Vi vill också att implementeringen av nya läkemedel ska gå fortare och att man i hela landet ska följa de nationella vårdprogrammen för äggstockscancer.

824 miljoner kronor, lågt räknat. Så mycket kostade äggstockscancer i Sverige 2018. Och det fysiska, psykiska, sociala och existensiella lidandet, är så klart inte inräknat alls. Hur hade siffrorna sett ut om sjukdomen upptäckts tidigare? Hur hade siffrorna sett ut om fler överlevde sjukdomen? Om fler kommit tillbaka till arbetslivet tidigare? Hur hade siffrorna sett ut om forskningen kommit längre och fått mer resurser? Om vi redan idag hade bättre behandlingsmetoder och en screening för att tidigt upptäcka äggstockscancer?

För om vi upptäcker äggstockscancer tidigare, behandlar med en jämlik bästa vård, erbjuder nya läkemedel och behandlingsalternativ fortare kan vi spara betydande samhällskostnader, individer mycket lidande och viktigast av allt rädda många liv.

Idag upptäcks majoriteten av all äggstockscancer i sena stadier vilket såklart innebär stort lidande för individen men  även betydande samhällsekonomiska kostnader

Idag finns det inga metoder för screening av äggstockscancer. Det finns inte heller rutiner för att tidigt testa för eventuell ärftlighet. De cellprov som görs idag har inget samband med sjukdomen äggstockscancer. Eftersom symtomen är väldigt diffusa och vissa inte ens uppvisar symtom behöver man satsa mer på forskning inriktad på screening. Tidig upptäckt räddar liv!

Äggstockscancer är den dödligaste av alla gynekologiska cancersjukdomar. Årligen får 700 kvinnor diagnosen i Sverige och 5 års överlevnaden för äggstockscancer är cirka 56 %. 550 dör varje år till följd av sjukdomen.

Vårt mål är livskvaliteten och den totala livslängden ska öka, och det slutgiltiga målet är att ingen ska behöva dö i äggstockscancer. För att kunna nå målet måste effektivare behandlingsmetoder bli verklighet!

I de nationella vårdprogram beskrivs det hur den bästa behandlingen och omhändertagandet av patienten ska gå till. Tyvärr är inte vårdprogrammen obligatoriska att följa och därför ser vi stora regionala skillnader.

Vi vill att de nationella vårdprogrammen följs så att vi kan få en mer jämlik bästa vård för alla som drabbats av äggstockscancer.

Från att europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) fattat beslut om nya effektiva läkemedel tar det för lång tid innan ett nationellt godkännande i Sverige. Det tar också alldeles för lång tid innan dessa läkemedel implementeras regionalt vilket resulterar i en ojämlik vård. Vi behöver en snabbare implementering av nya läkemedel och behandlingar. Vi drabbade kan inte vänta!

Läs hela rapporten på svenska

Läs hela rapporten på Engelska

Vill du beställa ett tryckt exemplar av rapporten kontakta Alexandra Andersson
alexandra@gyncancer.se

Vad vi vill se:

Vi vill att man satsar resurser för att finna fungerande screeningmetoder för att upptäcka äggstockscancer tidigare, vi vill se ännu mer forskning för att finna effektivare behandlingsmetoder. Vi vill också att implementeringen av nya läkemedel ska gå fortare och att man i hela landet ska följa de nationella vårdprogrammen för äggstockscancer.

824 miljoner kronor, lågt räknat. Så mycket kostade äggstockscancer i Sverige 2018. Och det fysiska, psykiska, sociala och existensiella lidandet, är så klart inte inräknat alls. Hur hade siffrorna sett ut om sjukdomen upptäckts tidigare? Hur hade siffrorna sett ut om fler överlevde sjukdomen? Om fler kommit tillbaka till arbetslivet tidigare? Hur hade siffrorna sett ut om forskningen kommit längre och fått mer resurser? Om vi redan idag hade bättre behandlingsmetoder och en screening för att tidigt upptäcka äggstockscancer?

För om vi upptäcker äggstockscancer tidigare, behandlar med en jämlik bästa vård, erbjuder nya läkemedel och behandlingsalternativ fortare kan vi spara betydande samhällskostnader, individer mycket lidande och viktigast av allt rädda många liv.

Idag upptäcks majoriteten av all äggstockscancer i sena stadier vilket såklart innebär stort lidande för individen men  även betydande samhällsekonomiska kostnader

Idag finns det inga metoder för screening av äggstockscancer. Det finns inte heller rutiner för att tidigt testa för eventuell ärftlighet. De cellprov som görs idag har inget samband med sjukdomen äggstockscancer. Eftersom symtomen är väldigt diffusa och vissa inte ens uppvisar symtom behöver man satsa mer på forskning inriktad på screening. Tidig upptäckt räddar liv!

Äggstockscancer är den dödligaste av alla gynekologiska cancersjukdomar. Årligen får 700 kvinnor diagnosen i Sverige och 5 års överlevnaden för äggstockscancer är cirka 56 %. 550 dör varje år till följd av sjukdomen.

Vårt mål är livskvaliteten och den totala livslängden ska öka, och det slutgiltiga målet är att ingen ska behöva dö i äggstockscancer. För att kunna nå målet måste effektivare behandlingsmetoder bli verklighet!

I de nationella vårdprogram beskrivs det hur den bästa behandlingen och omhändertagandet av patienten ska gå till. Tyvärr är inte vårdprogrammen obligatoriska att följa och därför ser vi stora regionala skillnader.

Vi vill att de nationella vårdprogrammen följs så att vi kan få en mer jämlik bästa vård för alla som drabbats av äggstockscancer.

Från att europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) fattat beslut om nya effektiva läkemedel tar det för lång tid innan ett nationellt godkännande i Sverige. Det tar också alldeles för lång tid innan dessa läkemedel implementeras regionalt vilket resulterar i en ojämlik vård. Vi behöver en snabbare implementering av nya läkemedel och behandlingar. Vi drabbade kan inte vänta!

Läs hela rapporten på svenska

Läs hela rapporten på Engelska

Vill du beställa ett tryckt exemplar av rapporten kontakta Alexandra Andersson
alexandra@gyncancer.se