Play
previous arrow
next arrow
Slider

Symtom vid äggstockscancer

Nedan har vi listat några av de vanligaste symtomen vid äggstockscancer:

  • Diffus magvärk/magproblem
  • Ofta kissnödig
  • Känsla av svullen mage
  • Dålig aptit, blir mätt fort
  • Onormal trötthet
  • Viktnedgång
  • Smärta i ryggslutet
  • Tryck mot ändtarmen
  • Knöl och/eller ojämnhet i magen
  • Tyngdkänsla i buken

Vid äggstockscancer kan man uppleva ett eller flera av dessa symtom, men man kan även uppleva andra problem som exempelvis blödningar och/eller obehag vid samlag, blodpropp i ben/bäcken/lunga eller vätska i lungorna. 

De diffusa symtomen gör att individen söker vård sent och att vårdgivare inte tänker på att utesluta allvarlig sjukdom. Därför är det viktigt att sprida kunskap kring symtomen och att du, om du upplever att något inte står rätt till, tar kontakt med en läkare eller gynekolog för att utreda vad det beror på. Äggstockscancer upptäcks ofta i sena stadier och det vill vi ändra på. Kunskap och tidig upptäckt räddar liv!

Under maj och juni kan du ställa dina frågor om äggstockscancer till Christer Borgfeldt, ordförande i vårdprogramgruppen för äggsstockscancer och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Gör vårt symtomtest!

Testet består av 10 stycken frågor som du svarar ja eller nej på. Det tar cirka 60 sekunder att genomföra – 60 sekunder som kan rädda ditt liv.

Gyncancervård ur ett patientperspektiv

Checklista och film om gyncancervård ur ett patientperspertiv.

Symtomfilm

Om äggstockscancer

Äggstockscancer är den av de gynekologiska cancersjukdomar som har högst dödlighet i västvärlden. Den höga dödligheten beror på att många diagnosticeras i sena stadier på grund av de diffusa symtomen, det är därför viktigt att öka medvetenheten bland allmänheten och vårdgivare kring äggstockscancer. Kunskap och tidig upptäckt räddar liv!
Skandinavien ligger högt upp i listan när det gäller flest insjuknande i äggstockscancer, följt av Nordamerika. I Sverige får cirka 700 personer varje år en äggstockcancerdiagnos. Varje år dör cirka 550 personer till följd av samma diagnos.

Man kan drabbas av äggstockscancer i olika åldrar även om det är ovanligt att diagnosticeras med sjukdomen före 30 års ålder.

Utredning och diagnosticering

Processen inleds med att du i samtal med läkare/gynekolog berättar om dina upplevda symtom. Läkaren gör en kroppsundersökning genom att känna på mage, lymfkörtlar och undersöker ändtarmen. Gynekologiskt ultraljud ingår också i utredningen och det kan bli aktuellt att lämna blodprov. Läkarna tittar särskilt på ett ämne som heter CA 125. Vid äggstockscancer kan värdet vara förhöjt (normalt ligger värdet på: 0–35) men värdet kan också vara förhöjt av andra orsaker.

Ofta genomgår man även olika röntgenundersökningar men det är bara vid operation som man med säkerhet kan ställa diagnosen och avgöra den exakta spridningen.

Misstänkt äggstockscancer utreds enligt SVF (Standardiserat vårdförlopp) vilket innebär att man från sjukvårdens sida följer bestämda riktlinjer för att korta väntetiderna och minska risken för ojämlik cancervård.

Behandlingar och biverkningar

Det finns i dag flera olika sätt att behandla äggstockscancer. De flesta som diagnosticeras med äggstockscancer kommer att genomgå behandlingar som operation, cytostatika, hormonbehandling, målstyrd behandling och/eller strålning.

Vilken behandling som blir aktuell beror på flera olika faktorer som till exempel vilken form av äggstockscancer du har, hur du mår och om du har några andra sjukdomar.

Behandlingarnas mål kan vara att bota, förlänga livet eller lindra de symtom som sjukdomen ger.

Det är vanligt oro och funderingar kring behandlingar och eventuella biverkningar. Och hur man påverkas av behandlingarna är väldigt individuellt. Men biverkningar går att lindra genom olika mediciner, kylvantar och annat så det är viktigt att prata med sin behandlande läkare eller kontaktsjuksköterska så att de kan hjälpa med detta.

Hur påverkas kroppen av klimakteriet
1177

Cytostatikabehandling
1177

Läs mer om läkemedel
FASS

Intraperitoneal cytostatika (cytostatika direkt i bukhålan)
SBU

Det nationella vårdprogrammet
Cancercentrum

Riskfaktorer och skyddande faktorer

Vi vill att fler ska känna till symtomen för äggstockscancer och det finns även riskfaktorer och skyddande faktorer som kan vara värda att ha koll på. När man talar om riskfaktorer är det viktigt att ha i åtanke att äggstockscancer är ett samlingsbegrepp för flera olika sjukdomar, därför kan även riskfaktorer och skyddande faktorer skilja sig.

Riskfaktorer för att drabbas av äggstockscancer:

  • Ärftlighet är den största riskfaktorn därför bör alla känna till sin familjs cancerhistoria och uppsöka en onkogenetisk mottagning om man har funderingar kring ärftlighet.
  • Hormonell ersättning, till exempel östrogenbehandling
  • Barnlöshet
  • Endometrios
  • Att man får mens tidigt och går in i klimakteriet sent
  • IVF (då man får fertilitetsstimulerande medel) kan öka risken för borderlinetumörer
  • Talkpuder i underlivet som innehållit asbest (Visst talkpulver, innan 1970-talet, har visats sig varit kontaminerat med det cancerogena ämnet asbest.)
  • Hög konsumtion av fett i kosten
  • Övervikt
  • Rökning

Faktorer som man sett kan skydda mot äggstockscancer:

  • Kombinerade p-piller
  • Flera barnafödslar (3 och uppåt)
  • Amning
  • Tubarligation (en sterliseringsmetod där äggledaren knyts av)
  • Fysisk aktivitet

Rättigheter

Att diagnosticeras med cancer eller att man utreds för cancersjukdom innebär för många individer många tankar och oro. För många är det ett stöd att veta vilka rättigheter man har som patient. Nedan har vi samlat länkar med information om regler, rättigheter och stöd du kan få som patient.

Du har bl a rätt till en s k second opinion, som är en ny medicinsk bedömning om du har drabbats av en allvarlig eller livshotande sjukdom. Det finns även remissregler som kan variera beroende på var i landet man bor och där kan du även läsa hur du gör för att söka remiss i ett annat landsting än det du bor i.

Rättigheter och regler inom vården
1177

Second opinion
Cancerfonden

Olika rättigheter som patient
Cancercentrum

Min guide till säker vård
Socialstyrelsen

Remissregler
1177

Stöd vid en cancerdiagnos

Att få en cancerdiagnos är något som påverkar, det går inte att komma ifrån, oavsett om man är patient eller närstående. Självklart är det även väldigt individuellt men att ha tillgång till stöd är väldigt viktigt. Nedan har vi samlat länkar till Facebook-grupper, föreningar och lokala initiativ för att hjälpa dig hitta det stöd som är bäst för just dig. Oavsett om du är patient eller närstående.Kom ihåg att prata med behandlande läkare eller inkopplad kontaktsjuksköterska om vilket stöd som finns och vad de kan erbjuda dig.

Stöd för dig som är under utredning eller har fått en cancerdiagnos
På Facebook finns det många grupper där man kan få kontakt med andra i liknande situation, till exempelvis kan du söka medlemsskap i vår slutna grupp, Nätverket mot gynekologisk cancer, där vi endast släpper in dig som diagnosticerats med gynekologisk cancer. (Du kan även ansöka för en anhörig, som har en gynekologisk cancer, som av olika skäl inte har/har tillgång till Facebook.)

Hos Cancertjejer kan du som kvinna och cancerdrabbad skriva  med andra i liknande situation oavsett cancerdiagnos.

I gruppen Leva med kronisk cancer kan du som har en kronisk cancersjukdom dela med dig av dina tankar och få stöd av andra med liknande erfarenheter.

Gynsam, Gyncanceföreningarnas nationella samarbetsorganisation, har många föreningar runt om i landet. Gå in och hitta en nära dig!

Till Cancerrådgivningen kan du kostnadsfritt maila eller ringa för att få svar på dina frågor kring cancer. De som svarar är legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Även Cancerfonden har en kostnadsfri linje, Cancerlinjen, dit du kan ringa, maila eller skriva brev för att få stöd.

Är du mellan 16–30 år kan du kontakta Ung Cancer för stöd och gemensamma aktiviteter.

Stöd specifikt för dig som närstående
Att vara den som står bredvid någon som fått cancer eller utreds för cancer är svårt. Vi har nedan samlat länkar dit du som närstående kan vända dig för att få stöd och hjälp. Kom ihåg, du är inte ensam, och ingen orkar vara stark jämt.

Många kommuner har anhörigstödjare. Kontakta din närståendes läkare eller kontaktsjuksköterska så hjälper de dig att komma i kontakt med en anhörigstödjare eller vänd dig direkt till din hemkommun. På 1177 kan du läsa mer om vad som gäller just där du bor.

Anhörigas riksförbund stöttar anhöriga och arbetar för att förbättra livsvillkoren för anhöriga och närstående.

Nära cancer för dig som är ung och står nära någon som har cancer, eller står nära någon som har dött av sjukdomen.

Cancerkompisar hjälper dig att hitta en cancerkompis som upplever eller har upplevt samma eller liknande saker som du.

Du kan få stöd av Ung Cancer även som anhörig om du är 16–30 år.

Vi, Nätverket mot gynekologisk cancer, har även en sluten FB-grupp för den som står bredvid: Nätverket mot gynekologisk cancer – närstående. Där kan anhöriga finnas som stöd för varandra dygnet runt. Välkommen att söka inträde.



Inför läkarbesöket – frågebank

Vid samtalet med läkaren har du möjlighet att få svar på dina frågor och funderingar. Eftersom det är lätt att glömma bort vad du tänkt fråga om så tipsar vi dig om att skriva ned dina frågor inför besöket och att du i förväg ut väljer ut vilka frågor du vill ha svar på. Vi rekommenderar dig också att ha med dig någon närstående under läkarbesöken. Om du har någon med dig vid besöket kan du be personen att skriva ner vad som sägs, så du efteråt kan gå tillbaka och läsa. Be också om att få en skriftlig vårdplan – det har du rätt till.

Att du ställer frågor innebär inte att du ifrågasätter vårdpersonalen och deras arbete. Det betyder bara att du är intresserad av din vård och att du vill samarbeta med vården för att uppnå bästa möjliga resultat. Du har rätt att kräva att läkaren och personal använder ett språk som du förstår. Om du inte förstår första gången, be dem upprepa tills du förstår.

Det är bra att veta vem som kommer bli din fasta vårdkontakt under behandlingen och du har rätt till en fast vårdkontakt. Den fasta vårdkontakten är ofta en namngiven kontaktsjuksköterska eller läkare.

Förslag på frågor du kan ta med dig till ditt läkarbesök:

  • Vilken form av äggstockscancer har jag?
  • Hur kommer ni att behandla mig?
  • Vilken behandling kommer jag att börja med?
  • Vad kan jag förvänta mig av behandlingen: att bli helt botad, att förlänga livet, eller att symtomen behandlas?
  • Vilka biverkningar kan jag få och vilken hjälp kan jag få att hantera dem?
  • Hur lång tid tar varje behandling?
  • Hur följer ni upp behandlingen under själva behandlingstiden?
  • Behöver jag ligga på sjukhus under behandlingen?
  • Vad kan jag själv göra för att underlätta behandlingen?
  • Kommer jag att kunna fortsätta arbeta under behandlingstiden?
  • Kommer jag att tappa håret av cellgifterna?
  • Om operation: Berättar ni vad som opereras bort om jag vill veta det?
  • Om jag är/blir orolig för diagnosen och behandlingen finns det någon jag kan prata med?
  • Vad görs om behandlingen inte hjälper?
  • Finns det andra typer av behandlingar för min typ av äggstockscancer?
  • Finns det forskningsstudier som jag skulle kunna delta i?
  • Hur sker uppföljningen efter avslutad behandling? Hur länge?
  • Vem kan jag ringa till på natten eller veckosluten om jag oroar mig för biverkningar?
  • Kan sjukdomen och/eller behandlingarna påverka min sexualitet?
  • Kommer jag att kunna få biologiska barn?
  • Vilken rehabilitering kan ni erbjuda mig?
  • Vilket stöd kan ni erbjuda mig och mina närstående?
  • Hur märker jag om cancern kommit tillbaka?

Om Nätverket mot gynekologisk cancer

Vi är ett nätverk av patienter, anhöriga och fler engagerade som sprider kunskap, driver på om förbättringar och skapar debatt om gynekologiska cancersjukdomar.

Stöd nätverket

Du kan stödja vårt arbete genom att bli medlem, att donera, att köpa Minnesbevis eller annat i vår webshop, berätta din historia, vaccinera dig, dina söner och döttrar mot HPV, att gå på dina cellprovskontroller, lära dig symtomen på äggstockscancer och sprida vår film om symtomen.

Nätverket mot gynekologisk cancer på YouTube

Se alla våra videor och prenumerera gärna på vår kanal på YouTube.